<p>Revisorn skall enligt revisorslagen arbeta utifrån god revisorssed samt vid utförandet beakta och genomföra uppdragen självständigt och opartiskt. Revisorns uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt ledningens förvaltning och att säkerhetställa informationen. Förväntningsgapet är en effekt av att revisionen, revisorn genomför inte infriar de förväntningar intressenterna har på vad revisorn skall ansvara för och utföra vid revisionen. Förväntningsgapet inom mindre företag karaktäriseras ofta av bristfällig kommunikation eller uppkommer när företaget förväntat sig mer av rådgivning och mindre av revision.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vad mindre företag har för förväntningar på revisorn och revisionen samt identifiera eventuellt förekommande förväntningsgap. Visar det sig att det förekommer ett förväntningsgap kommer vi att belysa orsakerna till gapet och hur det eventuellt kan komma att minskas utifrån olika former av lösningar. Vi har valt att avgränsa oss till mindre företag, detta eftersom att vi vill ge deras bild av hur de upplever att det förekommer ett förväntningsgap eller inte. Vidare kommer vi även att ta kontakt med olika revisionsbyråer för att således kunna få fram vad deras uppfattning är kring ett eventuellt förväntningsgap.</p><p>Vår uppsats grundar sig dels på den referensram vi har tagit fram och dels på de tio intervjuer med företag och revisionsbyråer i Kalmar som vi har utfört och som vi bygger vår empiri på.</p><p>Det vi har kommit fram till efter vår genomförda studie är att det förekommer ett förväntningsgap mellan vad företagen förväntar sig och det revisorn levererar. Att informationen och kommunikationen är en grundläggande förutsättning för att minska förväntningsgapet framgår både av teorin samt empirin, kommunikationen och informationen är därmed menar vi ett generellt verktyg som till stor del är lösningen på problemet. Vi är även av den uppfattningen att det förekommer ett omvänt prestationsgap som har vuxit fram ur att revisorn har varit för noggrann och petig under granskningen. Diskussionen vi för kring revisionspliktens avskaffande och dess inverkan på förväntningsgapet utmynnar i att vi anser att företagen kommer att fortsätta använda sig av revisorn främst som en effekt av att tryggheten och nyttan överstiger förväntningsgapet.</p>

Sedan revisionsplikten avskaffades 2010 har efterfrågan på redovisningskonsulter ökat. Tidigare forskning har även gett indikationer på att IT-bolag med tillväxtambitioner efterfrågar externa rådgivningstjänster i högre utsträckning än övriga branscher. För att företagsledare ska bli nöjda med redovisningskonsulternas tjänster krävs det att deras grundläggande förväntningar tillgodoses. Vad som gör att denna klienttillfredsställelse uppstår varierar däremot, då företagsledare har olika förväntningar på redovisningskonsulterna och deras tjänster. Tidigare kvantitativ forskning har fastställt att specifika egenskaper hos redovisningskonsulter och olika förväntningar hos klienten kan leda till att klienttillfredsställelse uppstår. Denna forskning har analyserat dessa delar individuellt men inte tillsammans. I motsats till den tidigare kvantitativa forskningen utförs denna studie istället med ett kvalitativt angreppssätt, för att skapa förståelse för hur och varför klienttillfredsställelse uppstår hos företagsledare i mindre IT-bolag med tillväxtambitioner. För att kunna besvara forskningsfrågan “Hur och varför uppstår klienttillfredsställelse hos företagsledare som använder sig av redovisningskonsulter i mindre IT-bolag med tillväxtambitioner?” genomförs semistrukturerade intervjuer med åtta företagsledare i mindre IT-bolag inom Luleå kommun. Studien visar att klienttillfredsställelse är ett system med olika komponenter, där skäl till anskaffandet, redovisningskonsultens arbetsuppgifter och roll, företagsledarens förväntningar och redovisningskonsultens egenskaper samspelar med varandra inom systemet. Att ha kunskap om hur dessa komponenter hänger samman och påverkar varandra, är således avgörande för att förstå hur och varför klienttillfredsställelse uppstår hos olika företagsledare.

I detta arbete uppmärksammas problematiken kring SME i relation till ITIL utifrån ett säkerhetsperspektiv. Arbetet baseras på två fallstudier där en av dessa två är mer djupgående och därmed behandlas som huvudsaklig. Dessa två fallstudier analyseras sedan utifrån en teoretisk grund baserad på litterära, vetenskapliga och muntliga källor som bearbetats utifrån studiens två övergripande frågeställningar: Vilka är de avgörande faktorer som påverkar organisationen under en ITIL implementation och vilka skillnader finns det mellan större och mindre organisationer i relation till säkerhet? Studiens huvudsakliga slutsatser är att det går att de övergripande faktorer som påverkar en implementation är relaterade till hur organisationen hanterar den organisatoriska förändring som sker i samband med implementationen samt hur de förhåller sig till ITIL innan implementationen. Vidare finner studien att det går att ifrågasätta om storleken på organisationen verkligen är en avgörande faktor i relation till arbetet med säkerhet och att det mer handlar om de kulturella skillnaderna mellan större organisationer och SME. / This work addressed the problem of SMEs in relation to ITIL from a safety perspective. The work is based on two case studies in which one of these two is more profound and thus treated as principal. These two case studies are analyzed from a theoretical foundation based on literary, scientific and oral sources that are processed on the basis of the study's two overarching questions: What are the crucial factors affecting the organization during an ITIL implementation and what are the differences between large and small organizations in relation to security? The study's main conclusions is that it is possible that the overall factors affecting the implementation are related to how the organization handles the organizational change that occurs in the context of implementation, and how they relate to ITIL before implementation. Further, the study finds that it is possible to question whether the size of the organization is really a critical factor in relation to the work on security and that it is more about the cultural differences between large organizations and SMEs.

<p>Syftet med denna rapport är att undersöka om datalager, en sorts databas som fungerar som beslutsstödssystem, kan användas av mindre företag och organisationer inom en snar framtid. Datalager har tidigare varit en fråga främst för stora företag. Mindre företag nämns sällan i datalagersammanhang. Datalagerteknologin är ny vilket gör att den fortfarande utvecklas i hög takt.</p><p>Svaret söks genom en litteraturstudie samt en empirisk studie. I den senare tillfrågas ett antal datalagerutvecklare. Litteraturstudien fokuserar på fyra synvinklar: en storleksmässig synvinkel, en nyttomässig synvinkel, en ekonomisk synvinkel och framtida möjligheter. Ur dessa synvinklar studeras mindre företags möjligheter att använda datalager. Den empiriska studien fokuserar på spridningen av datalager i Sverige och mindre företags möjlighet att använda datalager.</p><p>Resultatet visar att det redan idag finns möjligheter för mindre företag att använda datalager. Även om möjligheterna finns är det en komplex process att implementera ett datalager och arbetet med datalagret upphör inte efter implementationen.</p>

Syftet med studien är att undersöka vad de redovisningsansvariga i mindre fastighetsbolag har för uppfattning om det kommande K3-regelverket. Studien har en kvantitativ och deduktiv ansats. Empiri har samlats in via webbenkäter som skickats ut till företag. Empirin har sedan analyserats och jämfört med tidigare forskning och teorier. Resultatet från studien visar framförallt att kunskapen om K3-regelverket är låg hos respondenterna. Det beror troligtvis på att K3-regelverket ännu inte har införts och börjat tillämpats av företagen. Resultatet visar även att detta regelverk har mestadels negativa associationer. Förslag till framtida forskning är att undersöka hur de mindre företagen uppfattar K3-regelverket efter införandet. Ytterligare förslag är att undersöka vad revisorerna anser om K3-regelverket,  att undersöka i hur stor utsträckning de mindre företagen faktiskt väljer K3 samt undersöka vilka faktorer som väger tyngst vid valet att använda K3. / The aim of this study is to find out what the accountants in smaller real estate companies think about the upcoming K3 framework. The study has a quantitative and deductive approach. Empirical data were collected through online questionnaires sent to companies. The empirical data were then analyzed and compared to previous researchs and theories. The results from the study indicate that the knowledge about the K3-framework is low among the respondents. It is probably due to that the K3-regulations haven't been applied by companies yet. The results also show that the companies have mostly negative opinions about the framework. Proposals for future research are to examine how the smaller companies perceive the K3 framework after the introduction. Further proposals are to examine what the accountants think about K3 regulations, to examine the extent to which smaller firms actually choose K3 and examine the underlying factors when companies choose to apply K3.

Titel: En studie om mindre företags användande av ekonomistyrning inom klädbranschen Författare: Ida Nilsson Handledare: Klas Sundberg Nivå: Ekonomi kandidatexamen, företagsekonomi Nyckelord: Nyckeltal, Styrmedel, Mindre företag, Ekonomistyrning Syfte: Syftet är att förklara varför ekonomistyrning används i mindre utsträckning i mindre företag än i större företag och ge konkreta exempel på förklaringar enligt frågeställningarna nedan. Bakgrunden till detta syftet är att de mindre företagen enligt tidigare forskningen inte använder sig av ekonomistyrning i lika stor utsträckning som större företag gör. Frågeställningar:- Vad vet företagare om ekonomistyrning?– Har forskningen inom ekonomistyrningen förändrats?– Vem sköter ekonomistyrningen?– Är det stor skillnad på hur företag som ingår i samma bransch använder sig av styrmedel och nyckeltal? Metod: Studien består av en kvalitativ metod som innehåller fyra stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter från mindre företag inom klädbranschen. Bakomliggande teori har hämtats från vetenskapliga artiklar samt facklitteratur i form av böcker. Slutsats: Studiens insamlade empiri kan tillsammans med litteraturgenomgången bekräfta att det stämmer att mindre företag använder sig av ekonomistyrning i mindre utsträckning eller åtminstone på andra sätt. / Title: A study of smaller companies use of management accounting in the clothing industry Authors: Ida Nilsson Tutor: Klas Sundberg Level: Bachelor of Science in Business and Economics Key Words: Key figures, Instruments, Small business, Management accounting Purpose: The purpose is to explain why management accounting is used in lesser extent in smaller companies than in larger companies and give concrete examples on explanations according to questions as follows. The background for this purpose is that the smaller companies, according to previous research, do not use management accounting as much as large companies do. Research questions:- What does business owners know about financial management?- Has research in financial management changed?- Who manages the financial management?- Is there a big difference in how companies in the same industry use instruments and key figures? Method: The study consists of a qualitative method containing four semi structured interviews with respondents from small companies in the clothing industry. Theory is based on scientific articles and literature. Conclusions: The study’s collected empirical evidence can together with the literature confirm that smaller companies use financial management to a lesser extent or at least in other ways.

Syftet med denna rapport är att undersöka om datalager, en sorts databas som fungerar som beslutsstödssystem, kan användas av mindre företag och organisationer inom en snar framtid. Datalager har tidigare varit en fråga främst för stora företag. Mindre företag nämns sällan i datalagersammanhang. Datalagerteknologin är ny vilket gör att den fortfarande utvecklas i hög takt. Svaret söks genom en litteraturstudie samt en empirisk studie. I den senare tillfrågas ett antal datalagerutvecklare. Litteraturstudien fokuserar på fyra synvinklar: en storleksmässig synvinkel, en nyttomässig synvinkel, en ekonomisk synvinkel och framtida möjligheter. Ur dessa synvinklar studeras mindre företags möjligheter att använda datalager. Den empiriska studien fokuserar på spridningen av datalager i Sverige och mindre företags möjlighet att använda datalager. Resultatet visar att det redan idag finns möjligheter för mindre företag att använda datalager. Även om möjligheterna finns är det en komplex process att implementera ett datalager och arbetet med datalagret upphör inte efter implementationen.

Informationssäkerhet är en viktig aspekt i dagens samhälle då information i alla former är väsentligt för företag att förvalta och använda för att driva verksamheten vidare. Inom informationssäkerhet existerar det interna och externa hot. Syftet med denna rapport är att undersöka hur mindre företag upplever interna respektive externa informationssäkerhetshot samt hur de hanterar dem. Frågeställningen till studien presenteras nedan. Till vilken grad påverkas mindre företag av informationssäkerhetshot? Den primära frågeställningen är uppdelad i två frågor som presenteras nedan Till vilken grad upplever mindre företag interna hot? Till vilken grad upplever mindre företag externa hot? I studien beskrivs shadow security, brist på utbildning och stöld på informationstillgångar som tre största interna informationssäkerhetshot. Ransomware, phishing och bring your own devices beskrivs som tre av de största externa informationssäkerhetshoten. Detta resultat förväntas att kunna ge kunskap och bidra till identifieringen och försåtelsen av olika informationssäkerhetshot mot mindre företag. De respondenterna som har deltagit i semistrukturerade intervjuerna under denna studie hade alla någon slags roll som IT-ansvarig på respektive företag. Alla intervjuer genomfördes med företag från Hälsingland. / Information security is an important aspect of today's society as information in all forms is essential for companies to manage and use to drive the business further. Within information security, internal and external threats are two aspects that exist. The purpose of this report is to examine how smaller companies experience internal and external information security threats and how they manage these threats. The question to the study is presented below.  To what extent are smaller companies affected by information security threats?  The primary question is divided into two questions presented below To what extent do smaller companies experience internal threats? To what extent do smaller companies experience external threats? The study describes shadow security, lack of education and theft of information assets as three largest internal information security threats. Ransomware, phishing and bring your own devices are described as three of the largest external information security threats. This result is expected to provide knowledge and contribute to the identification and neglect of various information security threats to smaller companies. The respondents who have participated in the semi-structured interviews during this study all had some sort of role as IT manager at each company. All interviews were done with respondents with companies from Hälsingland.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa i vilken omfattning medveten verksamhetsstyrning bedrivs i det mindre företaget. Under våra studier har vi läst mycket om olika styrmetoder och filosofier. Dessa är ofta i litteraturen beskrivna utifrån de större företagens synvinkel men sällan står det något beskrivet om hur det fungerar i de mindre företagen. Våra forskningsfrågor är: Hur kan verksamhetsstyrningen se ut i ett mindre företag? Använder de sig av medvetet valda metoder eller filosofier i sitt arbete med att styra det mindre företaget? Vilka olika metoder och filosofier skulle kunna hjälpa till att förbättra verksamhetsstyrningen? Metod: Vi har antagit ett aktörssynsätt och har anslutit oss till den hermeneutiska traditionen. Vi har gjort en fallstudie på ett mindre företag där vi utförde sex stycken kvalitativa intervjuer. Även sekundärdata såsom litteratur och tidigare forskning om ämnet har studerats. Denna information har sedan behandlats och analyserats och detta har mynnat ut i slutsatser. Resultat &amp; slutsats: Vi ser att traditionella metoder är vanligt förekommande i det mindre företaget och att det är ett medvetet val från ledaren, men att det kan finnas flera olika orsaker till detta. Vi anser att det mindre företaget skulle gynnas av att arbeta med moderna metoder som till exempel den strategiska kartan och kvalitetsstyrning. Förslag till fortsatt forskning: Vad händer med verksamhetsstyrningen i ett mindre företag vid ett generationsbyte? Vad händer med verksamhetsstyrningen när ett mindre företag växer? På vilket/vilka sätt har mindre företag som lyckats växa förändrat sin verksamhetsstyrning? Finns det några gemensamma nämnare? Uppsatsens bidrag: Det bidrag som uppsatsen gett är att vi har belyst hur verksamhetsstyrning kan se ut i ett mindre företag, för att öka medvetenheten om detta. Vi har även gett förslag på metoder som skulle kunna förbättra det mindre företagets styrning av verksamheten. Nyckelord: Mindre företag, verksamhetsstyrning, strategi, kundfokus, processer, kvalitetsarbete / Aim: The aim of this study is to highlight to which extent management control is conducted in smaller enterprises. During our studies we have read a great amount about different control methods and philosophies. These are often described in literature by larger enterprises’ point of view but it is rarely described how these work in the small enterprise. Our research questions are: How does management control appear in smaller enterprises? Do they consciously choose methods and philosophies in their work to control the smaller enterprise? Which methods and philosophies could help to improve management control? Method: We have adopted an actor’s view and have committed to the hermeneutic tradition. We have made a case study at a small enterprise where we performed six qualitative interviews. Secondary data such as literature and previous research about the topic has also been studied. This information is processed and analyzed and this has resulted in conclusions. Result &amp; Conclusions: We find that traditional methods are common in smaller enterprises and that this is a choice by the leader, but that there may be different reasons for this. We believe that the small enterprise would benefit from working with modern methods such as the strategy map and quality management. Suggestions for future research: What happens to management control at a generational shift? What happens to management control as a small enterprise grows? In which/what ways have smaller enterprises, who have succeeding in growing, changed their management control? Are there any common denominators? Contribution of the thesis: The contribution of the thesis is that we have highlighted how performance management in a small enterprise can look like, in order to raise awareness of this. We have also given suggestions on methods that may improve management control of the smaller enterprise. Key words: Small enterprise, management control, strategy, customer focus, processes, quality management

Bakgrund och problemdiskussion: Mikroföretag och små företag kan tillsammans definieras som mindre företag. Det som kännetecknar ett mindre företag är att ägaren ofta är en individ eller en mindre grupp. Målet i ett mindre företag är ofta att ledaren vill försäkra sig om överlevnad, bra levnadsstandard och god avkastning. Detta kan nås genom tillväxt och den kan ske både organiskt och genom expansion. Hur bra tillväxtmöjligheter ett mindre företag har beror på ett flertal aspekter, t.ex. karaktäristiska drag hos entreprenören, kunskapsnivån i företaget och vilka strategier som appliceras. Mindre företag upplever att det finns ett flertal olika hinder som hämmar deras tillväxt. Höga personalkostnader, begränsningar i företagets lönsamhet, administrationsarbete och begränsningar i marknadens efterfrågan lyfts fram som de hinder företag har svårast att bemästra. Solcellsmarknaden i Sverige är under tillväxt och det råder hög konkurrens på marknaden där ett flertal företag vill åt samma marknadsandelar. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda vilka tillväxthinder och -möjligheter som finns i en extern mikrokontext utifrån ett mindre företagsperspektiv, på en ny och växande marknad. Syftet är även att ta fram rekommendationer för hur ett mindre företag kan agera på en sådan marknad. Metod: Studien har en deduktiv ansats och utgår ifrån en kvalitativ metod. En flerfallsstudie har genomförts med tre stycken företag för att skapa en god empirisk grund. Det empiriska materialet består av fyra semi-strukturerade intervjuer genomförda med företag verksamma inom installation och försäljning av solceller. Slutsats: De tillväxthinder som finns är låga inträdesbarriärer, många redan etablerade företag och kunder med hög förhandlingsstyrka. Tillväxtmöjligheterna ligger framförallt i de relationer som företagen bygger upp vertikalt bakåt mot leverantörer men även framåt mot montörer och kunder. Företagets interna kontext påverkas av entreprenörens tidigare erfarenheter och förmåga att knyta kontakter, motivationen hos de anställda samt företagets kvalitet i utföranden. En möjlig strategi är fokus på en nischad marknad och ett specifikt kundsegment. / Background and problem discussion: Micro enterprises and small business can be defined together as smaller companies. What characterizes a smaller company is that the owner often is an individual or a smaller group. The goal of a smaller company is often that the leader wants to ensure survival, good living standards and good economic returns. This can be achieved through growth and it can be done both organically and through expansion. How good growth opportunities a smaller company has depends on several aspects such as characteristic features of the entrepreneur, the level of knowledge in the company and the strategies applied. Smaller companies experience that there are many obstacles that inhibit their growth. High personnel costs, limitations in the company's profitability, management work and demand limitations are highlighted as the obstacles companies have the most difficult to master. The solar cell market in Sweden is under growth and there is high competition on the market where a number of companies want the same market share. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate the growth potentials and opportunities that exist in an external micro context based on a smaller business perspective, acting on a new and growing market. The aim is also to make recommendations for how a smaller company can act in such a market. Method: This bachelor thesis has a deductive approach based on a qualitative method. A multiple comparative study has been conducted with three different companies to build solid data. The data consists of three different semi-structured interviews with companies acting on the Swedish solar cell market through sales and installation. Conclusion: The threats for growth that exist are low entry barriers, many already established companies and customers with high negotiating power. Growth opportunities lie mainly in the relationships the companies build vertically backwards towards suppliers, but also towards fitters and customers. The company's internal context is influenced by the entrepreneur's previous experience and ability to connect, motivate employees and the company's quality in performance. A possible strategy is to focus on a niche market and a specific customer segment.