Addiction has been a problem for centuries. However, it wasn`t until the 1930s that research in this field was conducted systematically. At that time, the main focus was the wife of the alcoholic. Thirty years later the first stress-theories evolved. The theories showed that the husband´s drinking triggered the wife´s stress. During the next decade, the effect of alcohol-/ drug abuse on family and relatives, was studied, as well as the different ways in which they coped with these stressfull situations. The current study sheds light upon the thought and experiences of the adult children of addicts, with a focus on conceptions of quality-of-life. The thesis is based on a qualitative study conducted by interviewing individuals who had grown up in families where adults had addiction problems. The results show that the respondents are progressing to a higher quality-of-life. Still, there is more quality-of-life to achieve. It is also important to highlight the situation of children, and adult child perspectives in society - not just those of individuals who have an addiction

Vår uppsats handlar om att utvärdera, och nyttan med att utvärdera, socialt arbete. Nyttobegreppet definieras, både teoretiskt och utifrån en verksamhet och dess mål, och vi presenterar hur man i verksamheten gör för att utvärdera nyttan och målen i densamma. Uppsatsen är en så kallad intressentutvärdering och utifrån denna jämförs några av intressenternas definitioner av nytta med utilitarismens. Vi redogör också för några utvärderingsmodeller, nyttan med dessa, samt vilka modeller man använder i den aktuella verksamheten. Materialet har insamlats genom intervjuer och samtal med handläggare, personal och chef inom verksamheten och vi har utgått från våra frågeställningar i faktainsamlingen. Litteratur och tidigare forskning handlar främst om nyttobegreppet och om att utvärdera socialt arbete, men även några av de lagar och regler vilka boendestödet omfattas av presenteras. Vår uppsats visar värdet av tydliga mål i social verksamhet och vikten av att utvärdera dessa

I det samhälle vi lever idag ser vi en avsaknad av de sociala band som fanns i tidigare samhällen.Detta numera individualistiska samhälle skapar en otrygghet föryngre människor. De individer som inneharsvagt socialt kapital, där sociala band ingår, fastnar lättarei en missbruksproblematik. Målet med denna studie var att undersöka det fält, som kallas för den tredje sektorn eller civilsamhället. Vi var intresserade avdetstödoch vilka möjligheter detharatterbjuda till de signifikanta andra, där det finnsbarn eller ungdomar som har fastnat i ett drogrelateratberoende. Studien utgörsom en kartläggning över de civila organisationerna, som handhar missbruks-problematik,i Karlstad. Datainsamlingsmetoden var semi-strukturerade intervjuer Samtligadata är kartlagdmed hjälp av analys och kodning som lett fram till kategorier.  Anknytning till tre teorier har gjorts: empowerment, socialt kapital och det salutogena perspektivet med KASAM. De teoretiker som är kopplade till dessa är:Bourdieu,Coleman,Putnamoch Antonovsky. Resultatet visar att det finns ett visst stöd från den tredje sektorn för anhöriga till missbrukande barn eller ungdomar.Våra respondenter påpekar att de önskar en utvidgning av stödet till anhöriga. Detta för att om anhöriga stärks så är chansenstörreatt den unge blir av med och bibehåller sin frånvaro från droger. Huvudkategorin som framkom genom data benämns som Civilsamhällets stöd. Studien redovisar även fyra underkategorier med tillhörande teman. Följande är de fyra underkategorierna: Individens möjligheter, Avsaknad av stöd, Socialarelationer och Organisationens stöd. I diskussionen tas upp huruvida vi har nått fram till vårt syfte och vår problemformulering. Vi diskuterar även om vi kunde ha gått tillväga på något annat sätt i datainsamlingen. En framtida forskning kan göras på vårt resultat genom att en utvidgning avstudien kommer till stånd med exempelvis en inblandning av myndigheter eller andra kommuner och göra en jämförelse i vilket stöd de erbjuder och hur de utför detta stöd. Det fanns även en förfrågan hos respondenterna att få veta hur de anhöriga uppfattar det stöd som sektor tre ger i dag samt hur de känner inför det saknade stödetfrån samhället i övrigt.  Om de civila organisationerna skulle försvinna eller minska i omfattning, skulle det medföra att möjligheten till stöd för anhöriga skulleminska och inte bara få dem att må sämre än de annars behöver må i denna drogprocess samt att det skulle vara mycket negativt för det arbete som dagligen sker från dessa organisationer medatt motverka ett beroende av droger. Före vår studie fanns det ingenliknande undersökning på detta område inom Karlstad kommun.Av denna anledninghar vi förhoppningaratt vårt arbete ska ledatill en utveckling inom detta fältet .Vi har även förväntningar på att studien ska leda till ett vidare samarbete mellan sektor tre och sektor ett. Detta för att de ekonomiska delarna verkar vara högre i den sistnämnda sektorn, så att fler anhöriga ska få möjlighet till stöd, utan att sektor tre för den skull skall behöva varaberoende av sektor ett. / In the society we live today, we see a lack of social bondthat existed in earlier societies.This, now individualistic society, creates insecurity, especially for younger people.Those individuals who hold weak social capital, where social ties are included, easily collects in a drug abuse problems.  The aim of this study was to investigate the field, which is called the third sector or civil society. We were interested in the support and the opportunities they have to offer to the significant other, where there are children or young people who are stuck in a drug-related addiction. It was conducted as a survey of the civilian organizations, dealing with substance abuse problems, inKarlstad. Data collection method was semi-structured interviews.All the data is the review using analysisand coding that led to the categories. Related to the three theories have been made : empowerment , social capital and the salutogenic perspective with SOC. The theorists who are linked to these are: Bourdieu. Coleman, Putnam and Antonovsky. The result demonstrates that there is some support from the third sector for relatives who have. Our respondents pointed out that they want an extension of support to relatives. This is so that if families are strengthened so chances are much higher that the young loseand maintain their absence from drugs. The main category that emerged through the data is referred to as the civil society support. The study also reports four sub-categories and related themes. The following are the four sub-categories: Individual opportunities, Lack of support,Social relationships and Support the organization. The discussion included whether we have reached our purpose and problem definition. We also discuss whether we could have proceeded otherwise in data collection. Future research can be done on our results by an extension of the study comes about , for example, interference by authorities or other local authorities and make a comparison of what support they offer and how they perform this support. There was also a request of respondents to learn about the relatives perceive the aid sector three offers today and how they feel about the missing support from the community in general.  In the society we live today, we see a lack of social bondthat existed in earlier societies.This, now individualistic society, creates insecurity, especially for younger people.Those individuals who hold weak social capital, where social ties are included, easily collects in a drug abuse problems.  The aim of this study was to investigate the field, which is called the third sector or civil society. We were interested in the support and the opportunities they have to offer to the significant other, where there are children or young people who are stuck in a drug-related addiction. It was conducted as a survey of the civilian organizations, dealing with substance abuse problems, inKarlstad. Data collection method was semi-structured interviews.All the data is the review using analysisand coding that led to the categories. Related to the three theories have been made : empowerment , social capital and the salutogenic perspective with SOC. The theorists who are linked to these are: Bourdieu. Coleman, Putnam and Antonovsky. The result demonstrates that there is some support from the third sector for relatives who have. Our respondents pointed out that they want an extension of support to relatives. This is so that if families are strengthened so chances are much higher that the young loseand maintain their absence from drugs. The main category that emerged through the data is referred to as the civil society support. The study also reports four sub-categories and related themes. The following are the four sub-categories: Individual opportunities, Lack of support,Social relationships and Support the organization. The discussion included whether we have reached our purpose and problem definition. We also discuss whether we could have proceeded otherwise in data collection. Future research can be done on our results by an extension of the study comes about , for example, interference by authorities or other local authorities and make a comparison of what support they offer and how they perform this support. There was also a request of respondents to learn about the relatives perceive the aid sector three offers today and how they feel about the missing support from the community in general  In the society we live today, we see a lack of social bondthat existed in earlier societies.This, now individualistic society, creates insecurity, especially for younger people.Those individuals who hold weak social capital, where social ties are included, easily collects in a drug abuse problems.  The aim of this study was to investigate the field, which is called the third sector or civil society. We were interested in the support and the opportunities they have to offer to the significant other, where there are children or young people who are stuck in a drug-related addiction. It was conducted as a survey of the civilian organizations, dealing with substance abuse problems, inKarlstad. Data collection method was semi-structured interviews.All the data is the review using analysisand coding that led to the categories. Related to the three theories have been made : empowerment , social capital and the salutogenic perspective with SOC. The theorists who are linked to these are: Bourdieu. Coleman, Putnam and Antonovsky. The result demonstrates that there is some support from the third sector for relatives who have. Our respondents pointed out that they want an extension of support to relatives. This is so that if families are strengthened so chances are much higher that the young loseand maintain their absence from drugs. The main category that emerged through the data is referred to as the civil society support. The study also reports four sub-categories and related themes. The following are the four sub-categories: Individual opportunities, Lack of support,Social relationships and Support the organization. The discussion included whether we have reached our purpose and problem definition. We also discuss whether we could have proceeded otherwise in data collection. Future research can be done on our results by an extension of the study comes about, for example, interference by authorities or other local authorities and make a comparison of what support they offer and how they perform this support. There was also a request of respondents to learn about the relatives perceive the aid sector three offers today and how they feel about the missing support from the community in general. If civil unions were to disappear or reduce in scope, it would result in the ability to support dependents would decrease and not only make them feel worse than they would otherwise need to feel in this drug process and that it would be very negative for the work day occurs from these organizations in combating an addiction to drugs . Before our study, there was nothing like it in this area within the municipality of Karlstad. For this reason, we hope that our work will lead to developments in this area. We also expect that the study will lead to further cooperation between the three sectors and a sector.This is because of the economic aspects seems to be higher in the latter sector, so that more families will have the opportunity to support, but that sector three for that matter should have to feel dependent on one sector.

Women who abuses alcohol or drugs during pregnancy risk to in different ways harm their unborn child. Diseases - and injury symptoms such as fetal alcohol syndrome, underweight and abstinence are consequences that can be related to the pregnant woman’s addiction. According to swedish law, LVM, there is a possibility to committ alcohol- and drug addicts to compulsory institutional care. However, this can only take place when the reason for the deprivation is to protect the mother from harm, not the fetus. The overall purpose of this thesis is to look into the legal status of the fetus and to investigate whether there is a need for a legislation that allows compulsory institutional care for pregnant addicts. The thesis is a legal dogmatic study. The bill that was presented in 2009 featured a supplement to existing legislation, where compulsory treatment could be initiated if there was a substiantial risk of harm to the fetus due to addiction. The main concern regarding this type of legislation is how it will effect the pregnant woman’s right to freedom and right of self-determination in relation to the fetus interests. Problems have primarly affected the perception of the fetus legal status and lack of values that determine when birth defects occur.  In Norway the government has managed to legislate in this matter and have a similar rule regarding compulsory institutional care of pregnant addicts. The preventive measures available today are mainly long-term, and for those pregnant women who already suffers from addiction, the aid often arrives too late. A need for such legislation seems to be useful to some extent, but not necessarily the same legislation as the one in the bill from 2009. / Kvinnor som missbrukar alkohol eller narkotika under graviditeten riskerar att på olika sätt skada sitt ofödda barn. Sjukdoms- och skadesymptom såsom fetalt alkoholsyndrom, undervikt och abstinens är konsekvenser som kan relateras till den gravida kvinnans missbrukande. Enligt svensk missbrukslagstiftning, LVM, finns idag en möjlighet att tvångsvårda alkohol- och narkotikamissbrukare, men någon indikation som skyddar fostret under graviditeten finns inte. En gravid kvinna kan således tvångsomhändertas, men då enbart gällande omständigheter som rör henne själv. Det fanns en oro hos regeringen över att barn föds med alkohol- och narkotikarelaterade skador, och att myndigheter inte kan göra något för att stoppa missbruket och skydda dessa barn. År 2009 inkom därför ett lagförslag gällande tvångsvård av gravida missbrukare. Uppsatsen är utförd enligt en rättsdogmatisk metod och det övergripande syftet är att undersöka fostrets rättsliga ställning och utreda huruvida det finns ett behov av en lagstiftning gällande tvångsvård av gravida missbrukare. I uppsatsen redovisas svensk tvångsvårdslagstiftning och ovan nämnda lagförslag från år 2009. Vidare redogörs även för fosterskador i samband med missbruk, och fostrets och kvinnans intressen ur en nationell och internationell kontext för att kunna besvara de uppställda frågeställningarna. Tvångsvårdslagstiftning måste av rättssäkerhetsskäl följa vissa formella krav, bl.a. att det inte finns samtycke till vård och att det finns ett behov av vård. Det lagförslag som lades fram år 2009 i Ds 2009:19 innehöll ett tillägg till nuvarande LVM-lagstiftning, där tvångsvård skulle kunna initieras om det fanns en påtaglig risk för skada hos fostret p.g.a. missbruk. I Norge finns redan en sådan lagstiftning om tvångsvård av gravida kvinnor, som synes ha fungerat trots bristen på kunskap om tröskelvärdena. Problematiken har framförallt rört frågan om synen på fostrets rättsliga ställning och avsaknaden av gränsvärden som fastställer när fosterskador uppstår. De preventiva insatser som finns idag är framförallt långsiktiga, och för de gravida kvinnor som redan missbrukar kommer den hjälpen ofta för sent. Ett visst behov av en sådan lagstiftning tycks därför finnas, men inte nödvändigtvis en lagstiftning som lagförslaget från år 2009.

<p> </p><p>I vår studie har vi valt att undersöka om manliga missbrukare, som genomför en behandling på en institution i Mellansverige, anser att de blir stämplade och vilka de anser att det är som utför den. Om det är nära och kära, myndigheter och/eller dem själva. Vi vill belysa vilka känslor och tankar de intervjuade personerna har kring ämnet stämpling. Vi har sett på faktorer som, hur de skulle definiera begreppet missbrukare och hur de är i relation till det begreppet. Vi har även undersökt om de har eller har haft några strategier för att undanhålla och/eller mörka sitt missbruk.</p><p> </p><p>Vi valde att göra tematiskt strukturerade intervjuer där vi utgick från teman. Utifrån dessa utförde vi sedan en hermeneutisk tolkning och analys av de empiriska data vi fick fram.</p><p> </p><p>Resultaten visar på att alla respondenter känner sig stämplade på ett eller flera sätt. Alla ser sig själva som missbrukare, vilket innebär att alla stämplar sig själva. Vad det gäller stämpling från nära och kära är det endast hälften av respondenterna som anser sig vara stämplade därifrån och att denna stämpling är den mest känslomässigt jobbiga. Majoriteten anser sig även bli stämplade av myndigheter, men denna stämpling upplevs inte lika känslomässigt jobbig. Alla respondenter uppger sig använda olika strategier för att undanhålla och mörka sitt missbruk för omgivningen. Strategierna kan även användas för att berättiga missbruket för dem själva, vilket är en typ av självstämpling. De flesta av de resultat vi kommit fram till utifrån tolkningarna av de empiriska data vi fått fram, stämmer överrens med vår förförståelse vi hade innan denna undersökning inleddes.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att belysa kvinnors motivation- och copingstrategier på väg ut ur missbruk. Vidare var syftet att undersöka de salutogena faktorer kvinnorna ansåg hade hjälpt dem behålla sin drogfrihet. Tre intervjuer genomfördes och data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att motivationen till den inledande behandlingen var knuten till upplevelsen av att ha förlorat allt och möjligheten att få tillbaka sitt liv samt barnen. Motivation till fortsatt drogfrihet var i första hand barnen och en ökad självkänsla samt mening med livet. Copingstrategierna förändrades i hög grad från undvikande coping, under tiden som missbrukare, till en alltmer lösningsinriktad coping från det att behandling och drogfrihet inleddes. Ett resultat var att alla informanter upplevde en ökad grad av komponenterna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet genom behandling och i sitt drogfria liv.</p> / <p>The aim in this study was to elucidate women’s motivation and coping strategies on their way out of addiction. Another aim was to examine salotogenetic factors which the women thought had helped them to remain free from drugs. Three interviews was performed and analysed with inductive thematic analysis. The results showed that motivation for treatment was connected with the informants’ experience of lost of everything and their possibility to have their life’s back. The results showed that motivation factors to remain free from drugs were the children, an increased self-esteem and that they experienced life as meaningful. Coping</p><p>strategies changed from avoiding coping in time as an addict, to problem solving coping in the treatment and drug free period. A result was that all informants’ experienced an increased degree of the salutogenetic components manageability, comprehensibility and meaningfulness throughout treatment and in their drug free life.</p>

<p>Syftet med vår uppsats har varit att studera om hur skolan och socialtjänsten uppmärksammar, stödjer och samverkar kring barn från familjer med missbruksproblem. Vi har gjort studiebesök vid en Bim-verksamhet och hos en socialkonsulent på Länsstyrelsen. Vi har intervjuat lärare, kuratorer och socialtjänstpersonal vid grundskolor och socialkontor i två kommuner i Kalmar län, Vi har valt att redovisa våra resultat från intervjuerna utifrån våra olika frågeområden uppmärksamma, stödja och samverka och där vi redovisar skolan svar och socialtjänstens svar var för sig. Personalen i den ena kommunen tycker att de har tillräckligt med \201Dverktyg\201D för att stödja dessa barn idag, medan den andra kommunen inte anser sig ha tillräckligt med resurser men att arbete med att utveckla mer stöd är på gång. Våra tankar om svårigheterna att uppmärksamma och därmed hjälpa dessa barn har stärkts genom litteraturstudier och av våra empiriska resultat. I vår studie har det visat sig att kunskaper i form av fortbildningar och information till personal om hur barn i missbruksfamiljer uppmärksammas och stöds är av största vikt. När det gäller samverkan mellan skola och socialtjänst så upplevs den idag som bättre än förr genom att skolorna idag har fått ett "ansikte" som de kan vända sig till på socialkontoren. Kännedom om varandras verksamheter underlättar också samverkan.</p>

No description available.

Syftet med undersökningen var att belysa kvinnors motivation- och copingstrategier på väg ut ur missbruk. Vidare var syftet att undersöka de salutogena faktorer kvinnorna ansåg hade hjälpt dem behålla sin drogfrihet. Tre intervjuer genomfördes och data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att motivationen till den inledande behandlingen var knuten till upplevelsen av att ha förlorat allt och möjligheten att få tillbaka sitt liv samt barnen. Motivation till fortsatt drogfrihet var i första hand barnen och en ökad självkänsla samt mening med livet. Copingstrategierna förändrades i hög grad från undvikande coping, under tiden som missbrukare, till en alltmer lösningsinriktad coping från det att behandling och drogfrihet inleddes. Ett resultat var att alla informanter upplevde en ökad grad av komponenterna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet genom behandling och i sitt drogfria liv. / The aim in this study was to elucidate women’s motivation and coping strategies on their way out of addiction. Another aim was to examine salotogenetic factors which the women thought had helped them to remain free from drugs. Three interviews was performed and analysed with inductive thematic analysis. The results showed that motivation for treatment was connected with the informants’ experience of lost of everything and their possibility to have their life’s back. The results showed that motivation factors to remain free from drugs were the children, an increased self-esteem and that they experienced life as meaningful. Coping strategies changed from avoiding coping in time as an addict, to problem solving coping in the treatment and drug free period. A result was that all informants’ experienced an increased degree of the salutogenetic components manageability, comprehensibility and meaningfulness throughout treatment and in their drug free life.

I vår studie har vi valt att undersöka om manliga missbrukare, som genomför en behandling på en institution i Mellansverige, anser att de blir stämplade och vilka de anser att det är som utför den. Om det är nära och kära, myndigheter och/eller dem själva. Vi vill belysa vilka känslor och tankar de intervjuade personerna har kring ämnet stämpling. Vi har sett på faktorer som, hur de skulle definiera begreppet missbrukare och hur de är i relation till det begreppet. Vi har även undersökt om de har eller har haft några strategier för att undanhålla och/eller mörka sitt missbruk.   Vi valde att göra tematiskt strukturerade intervjuer där vi utgick från teman. Utifrån dessa utförde vi sedan en hermeneutisk tolkning och analys av de empiriska data vi fick fram.   Resultaten visar på att alla respondenter känner sig stämplade på ett eller flera sätt. Alla ser sig själva som missbrukare, vilket innebär att alla stämplar sig själva. Vad det gäller stämpling från nära och kära är det endast hälften av respondenterna som anser sig vara stämplade därifrån och att denna stämpling är den mest känslomässigt jobbiga. Majoriteten anser sig även bli stämplade av myndigheter, men denna stämpling upplevs inte lika känslomässigt jobbig. Alla respondenter uppger sig använda olika strategier för att undanhålla och mörka sitt missbruk för omgivningen. Strategierna kan även användas för att berättiga missbruket för dem själva, vilket är en typ av självstämpling. De flesta av de resultat vi kommit fram till utifrån tolkningarna av de empiriska data vi fått fram, stämmer överrens med vår förförståelse vi hade innan denna undersökning inleddes.