<p>This essay will focus on drug addicts and their relations to the majority society in Sweden. The concepts of “subculture” and “stigmatization” applied to drug addicts are central in the analysis. The essay is based on interviews with two different groups of informants: one consisting of drug addicts and the other of non-addicts. The essay describes, analyses and interprets the informants’ ways of relating to society and the observed tendencies of being a part of a subculture as well as obejcts of stigmatization, both individual and structural.</p>

<p>Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville ta reda på vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel på samverkan samt om samverkan påverkades om synsättet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra gruppledare från tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville fånga de professionellas erfarenheter och insyn från både barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berättelser och upplevelser utifrån deras verklighet. Resultatet visar att samverkan är att sträva mot samma mål och är nödvändigt för att få barn remitterade till verksamheten. Resultatet visade vidare att en del andra aktörer inte inser att barnen tar skada av föräldrars missbruk och anser att barnet inte behöver någon professionell hjälp. Detta bidrar till en bristande samsyn. För att stärka samverkan med andra aktörer ges information och utbildning om vad verksamheten står för. Detta genererar kontinuitet i kontakten för att bättre kunna hjälpa barnen så snabbt och enkelt som möjligt. Samverkan mellan olika professioner medför att fler barn blir remitterade till verksamhet där barn till missbrukande föräldrar får de hjälp- och stödinsatser de behöver.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur professionella ser på stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar och hur de uppfattade effekterna av gruppverksamheter. Undersökningen baserades på intervjuer med verksamma gruppledare för barn till missbrukare. Insamlat material har tolkats och jämförts med tidigare forskning på området. Resultatet visar att gruppledare anser att stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar är viktigt och ger barnen hopp och tillit i livet. Gruppledaren kan uppfattas som ett verktyg till barnen för att hantera känslor och stress. Efter avslutat program genomförs enklare utvärdering av stödgruppens betydelse, men därefter görs ingen ytterligare uppföljning. Stödgrupper ger enligt gruppledarna en positiv effekt under den tid insatsen pågår, men få genomgripande utvärderingar har genomförts och ytterligare studier behövs för att bekräfta effekt över tid.

Syftet med studien att skapa en förståelse av vilka känslor gravida missbrukare har utifrån yrkesprofessionellas synvinkel. Vi vill även se vilken hjälp som erbjuds gravida missbrukare. Vi tar även upp olika insatser som finns för gravida missbrukare. Studien har fokus på fyra teman som är: missbruk, gravida missbrukare, emotioner samt yrkesprofessionella. Studien har en hermeneutisk ansats som vill förklara och tolka livsvärlden. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har haft semistrukturerade intervjuer med åtta informanter som jobbar med gravida missbrukare eller liknande. Resultatet visar att de yrkesprofessionella har en stor roll i gravida missbrukares liv, de mest utmärkande känslorna som yrkesprofessionella kunde identifiera var skam och skuld. De vanligaste drogerna som används av kvinnorna är cannabis, alkohol samt amfetamin. Vårt resultat verifieras av tidigare forskning då vi fick många liknande tema som tidigare diskuterats inom forskningen, men framförallt upptäckte vi något nytt, att gravida missbrukare har en positiv inställning till sin graviditet.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville ta reda på vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel på samverkan samt om samverkan påverkades om synsättet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra gruppledare från tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville fånga de professionellas erfarenheter och insyn från både barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berättelser och upplevelser utifrån deras verklighet. Resultatet visar att samverkan är att sträva mot samma mål och är nödvändigt för att få barn remitterade till verksamheten. Resultatet visade vidare att en del andra aktörer inte inser att barnen tar skada av föräldrars missbruk och anser att barnet inte behöver någon professionell hjälp. Detta bidrar till en bristande samsyn. För att stärka samverkan med andra aktörer ges information och utbildning om vad verksamheten står för. Detta genererar kontinuitet i kontakten för att bättre kunna hjälpa barnen så snabbt och enkelt som möjligt. Samverkan mellan olika professioner medför att fler barn blir remitterade till verksamhet där barn till missbrukande föräldrar får de hjälp- och stödinsatser de behöver.

Bakgrund: Idag finns ett stort antal personer som vuxit upp med missbrukande föräldrar. Dessa personer löper själva en ökad risk för att drabbas av ohälsa, bland annat riskerar de att själva hamna i missbruk samt drabbas av psykisk ohälsa. Sannolikheten är därför hög att allmänsjuksköterskor även kommer att möta denna grupp i vården, och det är då viktigt att kunna bemöta dessa personer med en förståelse för deras uppväxt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser och konsekvenser av att ha vuxit upp med missbrukande föräldrar. Metod: Studien grundades på en kvalitativ studie av sex biografier för att belysa ämnet och svara an till syftet. Analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Personer som växte upp med missbrukande föräldrar påverkades på flera olika sätt, vilket skapade konsekvenser i vuxenlivet så som psykosociala problem, relationsproblem eller missbruksproblem. Flera utav informanterna kunde dock med hjälp av stöd gå vidare och acceptera sin uppväxt. Slutsats: Informanterna påverkades mycket av sin uppväxt senare i livet. Det är viktigt att sjuksköterskans bemötande med dessa personer präglas av en förståelse för deras uppväxt. På så vis skapas möjligheter för att kunna stötta personens hälsa.

I den här uppsatsen undersöks genom kritisk diskursanalys hur Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN) och Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling (RFHL) konstruerar begreppet missbrukare och hur dom ser på missbrukaren och dennes relationer. Uppsatsen bygger på organisationernas egna material, främst deras tidningar Anhörig (FMN) och Oberoende (RFHL) från åren 2012-2014. I uppsatsen redogör vi för hur FMN konstruerar missbrukaren som en kriminell, farlig person som själv bär ansvaret för sitt missbruk, medan RFHL konstruerar missbrukaren som en person med en sjukdom som fallit offer för omständigheter denne inte kunnat påverka. Författarna menar att hur vi skriver och pratar om saker får betydelse för vad vi tycker och tänker om sagda fenomen och därmed hur vi handlar gentemot dessa. Därför är det enligt oss viktigt att undersöka hur organisationer med makt att påverka den samhälleliga diskursen konstruerar begrepp som missbrukare eftersom detta kan få konsekvenser för hur vi behandlar missbrukare i vårt samhälle, till exempel genom den narkotikapolitik som förs.

This essay will focus on drug addicts and their relations to the majority society in Sweden. The concepts of “subculture” and “stigmatization” applied to drug addicts are central in the analysis. The essay is based on interviews with two different groups of informants: one consisting of drug addicts and the other of non-addicts. The essay describes, analyses and interprets the informants’ ways of relating to society and the observed tendencies of being a part of a subculture as well as obejcts of stigmatization, both individual and structural.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring omhändertagande av gravida missbrukare. I studien undersöks även tillämpning av tvångsvårdslagstiftning i förhållande till gravida missbrukare och socialsekreterares förhållningssätt till etiska aspekter när beslut om tvångsvård av gravida missbrukare tas. Studien är kvalitativ och genomförs med hjälp av intervjuer med socialsekreterare och även med hjälp av officiella dokument från olika myndigheter. I studien används teorier som empowerment och företrädarskap av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Payne (2008), socialarbetares handlingsutrymme av Karin Svensson m.fl. (2008) och etiska koder i socialt arbete av Erik Blennberger (2006). Teorierna och kopplingar till det sociala arbetets praktik förklarar socialsekreterares förhållningssätt till omhändertagande av gravida missbrukare. Resultatet av studien visar att socialsekreterare förhåller sig till den svenska lagstiftningen. Socialsekreterare betraktar inte graviditet hos missbrukare som en avgörande faktor när de tar beslut om tvångsvård. / The study aims to survey how social workers reflect on involuntary treatment of pregnant addicts. The study also surveys the application of legislation that regulates involuntary treatment in relation to pregnant addicts and social secretaries' approach to ethical aspects when making decisions on compulsory care of pregnant addicts. The study is qualitative and is implemented with the help of interviews with social workers and also with the help of official documents from various authorities. Theories of empowerment and advocacy by Ole Petter Askheim (2007) and Malcolm Payne (2008), social worker's discretion by Karin Svensson et al (2008) and ethical codes related to social work by Erik Blennberger’s (2006) are used. The theories and issues connected to social work practice explain the grounds social secretaries stand on when taking care of such issues as compulsory care of pregnant addicts. The results of the study show that social workers relate to the Swedish legislation. Social workers do not regard pregnancy of addict as the crucial factor when deciding upon compulsory treatment.

The purpose of the essay is to investigate how legal certainty is for abusive women and men. This is done by analyzing how the Administrative Court in Stockholm describes women and men in the appealing court decision regarding the preparation of care according to Care of Abusers Act (LVM). The empirical material consists of 20 judicial decisions from the Administrative Court. In order to reach a deeper understanding of the role of gender norms in the judiciary, the survey has been conducted with a gender perspective based on the purpose of the paper, we have considered questions about how women and men are described and whether there are any gender differences in the appealing court decision. To answer the questions, a text analysis based on a hermeneutic approach has been made, then linking the analyzed text in relation to previous research and the chosen theoretical concepts: social construction, stigma and gender. The general conclusions we have reached are that the gender differences described in the court coincide with the general gender norms in the society by describing the gender in various ways in the law application of LVM. This means that the Administrative Court does not fully consider everyone's resemblance to the law according to the principle of equality and objectivity in Instrument of Government (RF). The conclusions are explained by describing how gender is made in a construction process. / Uppsatsenssyfte är att undersöka hur rättssäkerhetenser ut förmissbrukande kvinnor och män. Det görs genom att analysera hur Förvaltningsrätten i Stockholm beskriver kvinnor och män i bifallande domstolsbeslut gällande beredandet av vård enligt Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Uppsatsens empiri består av 20 stycken domstolsbeslut. För att få en fördjupad förståelse för könsnormers roll inom rättsväsendethar undersökningen gjorts urett genusperspektiv och utifrån uppsatsenssyfte har vi behandlat frågor om hur kvinnor respektive män beskrivs och om det finns könsskillnaderi bifallande domstolsbeslut. För att kunna svara på frågeställningarna har en textanalys utifrån en hermeneutisk metodansats gjorts, för att sedan knyta an den analyserade empirin i relation till tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen: konstruktionism, stigma och genus. De slutsatser vi har kommit fram till handlar om att de könsskillnader som beskrivs i domstolsbesluten sammanfaller med de allmänna könsnormerna i samhället genom att könen beskrivs på olika sätt i rättstillämpningen av LVM. Det innebär att Förvaltningsrätten inte fullt ut beaktar allas likhet inför lagen enligt likhet-och objektivitetsprincipen i Regeringsformen (RF). Slutsatserna förklaras genom att vi redogör för görandet av kön i en konstruktionsprocess.