The aim with my study is to highlight, illuminate and examine the social and maternal health care motivational work of pregnant women with a risk or abuse of alcohol and / or drugs, and what actions can be considered for these women. In addition, the aim is to explore how social services and maternity care might interact in this type of case. The aim is to convey the subjective experience of each of the interviewees. For the purposes of this study, I have chosen to use the qualitative research method. I have interviewed social workers in individual and family care, and midwives. Study interview results show that pregnant misusers priority for both maternity care and social services. By the AUDIT, conducted by the maternal health care, shows that the woman has a risk and / or abuse woman offered a variety of activities that may be in the form of talks, drug testing and treatment. Cooperation is the key to success in this motivational work, and it's mainly collaboration between social services, maternal health and child health care. Cooperation seems to work fine, but could be improved with more time and more staff.

Bakgrund: Idag är alkohol- och drogmissbruk ett av våra största samhällsproblem. Ett missbruk är en sjukdom med överväldigande konsekvenser för missbrukaren men även dess närstående. Socialt stöd från närstående kan minska risken för återfall och gynna behandlingskontinuitet hos personer med missbruk eller beroendeproblem. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan involverar närstående i omvårdnaden av missbrukare. Design: Fyra semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom beroendevården utfördes för att belysa deras upplevelser av hur närstående involveras i vården av missbrukare. Resultat: Tre teman kunde utläsas varav ett av dessa fick tre underteman. Dessa var Hinder för involvering (underteman: Besöksförbud, Sekretess och Brist på resurser), Relationer och närstående och Fungerande involvering. Resultatet visade att involvering av närstående fungerade till viss del men att de flesta fynden fanns under temat Hinder för involvering. Samtidigt som viljan att involvera närstående fanns så begränsades sjuksköterskorna av olika hinder. Slutsats: Samtliga sjuksköterskor ansåg att närstående kan ha en viktig del i vården av missbrukare men fann det svårt att involvera dem så ofta som de önskade. De främsta anledningarna till detta var besöksförbudet på avdelningarna, sekretess och brist på resurser. Med bättre förutsättningar och tydligare rutiner på avdelningarna borde sjuksköterskorna på ett bättre sätt kunna involvera närstående i omvårdnaden av missbrukare. / Background: Today, alcohol and drug abuse is one of our biggest social problems. An addiction is a disease with overwhelming consequences for the addict but also its significant others. Social support from people important to the addict can reduce the risk of relapse and promote continuity of treatment in people with substance abuse and dependence problems. Purpose: To illustrate how the nurse involves significant others in the care of addicts. Design: Four semi-structured interviews with nurses working in addiction treatment was performed to illuminate their experience of how significant others are involved in the care of addicts. Results: Three themes could be seen and one of those had three sub-themes. These were Barriers to involvement (sub-themes: Restraining order, Secrecy and Lack of resources), Relationships and significant others and Functional involvement. The results showed that the involvement of significant others was functioning to a certain level but most of the findings could be found under the theme Barriers for involvement. While the desire to involve significant others were there the nurses where limited by various obstacles. Conclusion: All the nurses believed that significant others may have an important part in the care of addicts but found it difficult to involve them as often as they wished. The main reasons for this was the restraining orders of the department, secrecy and lack of resources. With better conditions and clearer routines of the department nurses should be better able to involve significant others in the care of addicts.

Bakgrund: Tidigare forskning visade på att sjuksköterskor tenderade att ha en negativ bild av missbrukare, samtidigt som de uttryckte att de ändå gav god omvårdnad. Missbrukspatienterna ansågs ha ett stort eget ansvar för sin sjukdom. De negativa attityderna sågs ofta som direkt orsakade av kunskapsbrist. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur några sjuksköterskor uppfattade mötet med missbrukare på en akutmottagning i en svensk storstad. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, där det manifesta innehållet analyserades. Resultat: Kunskapsbrist inom området beroendelära ansågs vara en faktor som påverkade mötet negativt. Sjuksköterskorna visade respekt för patienten och poängterade vikten av att ha empatisk förmåga. Patientgruppen ansågs generellt som svårhanterlig på grund av ovilja att samarbeta och de hotfulla situationer som ibland uppkom i samband med alkohol och narkotikapåverkan. Hopplöshet infann sig inför det faktum att sjuksköterskan försökte göra allt för denna patientgrupp, men inte såg några framsteg. Slutsats: Sjuksköterskorna hade en generellt sett positiv uppfattning av mötet och de viktigaste delarna för att skapa ett gott möte var kunskap, empati och respekt. Utbredd kunskapsbrist inom beroendelära var ett hinder för att skapa ett bra möte. / Background: Previous research showed that nurses tended to hold a negative image of substance abusers, but they still provided good care for the group. Substance abusers held a great responsibility for their own illness. The negative attitudes were often seen as directly caused by lack of knowledge. Aim: To describe how some nurses perceived the meeting with substance abusers at an emergency room in a Swedish city. Method: Interview-study with a qualitative approach, where the analysis was conducted with content analysis on the manifest contents. Result: Lack of knowledge about addiction affected the meeting in a negative way. The nurse showed respect for the patient and empathized the need for empathetic ability in nursing. Overall substance abusers were seen as an unwieldy group due to their inability to cooperate and the threatening situations which sometimes occurred. The fact that the nurse tried to do everything in her power to help the patient, but didn't see any progress generated feelings of hopelessness. Conclusion: The nurses had an overall positive perception of the meeting and the most important components to create a good meeting were knowledge, empathy and respect. Lack of knowledge about addiction was a hindrance for creating a good meeting.

Bakgrund: Internationell forskning visar att det från vårdpersonalens sida existerar dömande attityder gentemot patienter med drog- och alkoholmissbruk. Patienterna tillskrivs som grupp negativa egenskaper såsom att de är aggressiva, manipulativa och farliga och att arbeta med omvårdnad av dessa patientgrupper har lägre status än omvårdnaden av andra patienter. Motsvarande studier gällande hur det ser ut i en svensk kontext har däremot inte identifierats och således existerar här en kunskapslucka. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors syn på patienter med missbruksproblem inom psykiatrisk omvårdnad. Metod: Studien har genomförts som en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. En fokusgruppsintervju genomfördes med fyra aktiva sjuksköterskor som deltagare. Fokusgruppsintervjun analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i åtta kategorier som urskilts ur materialet: Kontakt genom vinnande strategi, Den självvalda kontaktlösheten, Den hämmande vårdmiljön, Människan som helhet, Den individreducerande vårdkulturen, Livsöde, Den onda cirkeln samt Frustration. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskan inom psykiatrisk omvårdnad har en humanistisk människosyn som grund för omvårdnad av patienter med missbruksproblem. Denna människosyn hindras ibland av frustation som uppstår gentemot patienterna, av att patienterna reduceras till objekt, samt av den miljö i vilken sjuksköterskan och patienten möts, något som i sin tur leder till en mer naturalistisk människosyn. Klinisk betydelse: Att utöka kunskapen om synen på den missbrukande patienten i kontexten psykiatrisk omvårdnad. Kunskapen kommer att kunna användas för att minska distinktionen mellan teori och praktik gällande hur den humanistiska människosynen appliceras inom den psykiatriska omvårdnaden. / Background: International research shows that there exist judgmental attitudes among nursing staff towards patients with drug and alcohol addiction. The patients as a group are assigned negative properties such as being aggressive, manipulative and dangerous, and caring for these patients have a lower status than the care of other patients. Corresponding studies of how it looks in a Swedish context have not been identified and thus there’s a gap in knowledge. Aim: The aim of the study was to describe the nurses’ view of patients with substance misuse problems in psychiatric care. Method: The study was conducted as an empirical interview study with a qualitative approach. A focus group interview was conducted with four active nurses as participants. The focus group interview was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in eight categories out of the collected data: contact by winning strategy, the self-selected absence of contact, the inhibitory care environment, the human being in its entirety, the reduction of the individual by care culture, destiny, the vicious cycle and frustration. Conclusion: The study shows that nurses within psychiatric care have a humanistic view of man as a basis for caring for patients with substance misuse problems. This view of man is hindered by frustration that arises in relation to the patients, that the patients are reduced to objects and the environment in which the nurse and the patient interact. This, in turn, leads to a more naturalistic view of man. Clinical significance: To expand the knowledge regarding the view of the patient with substance misuse problems in psychiatric care. The knowledge will be usable to decrease the distinction between theory and practice regarding how the humanistic view of man can be practically applied to psychiatric care.

MDPV är en drog som fått stort genomslag i massmedier och Norrköping är en av de städer där användandet av drogen har ökat. Det här arbetet syftar till att studera hur personer som missbrukar MDPV beskrivs i de lokala tidningarna Norrköpings Tidningar och Folkbladet i Norrköping. 56 utvalda artiklar skrivna i dessa tidningar analyserades genom en inledande kvantifiering och en kvalitativ textanalys. Empirin är sedan kopplad till socialkonstruktionism som är vår teoretiska ansats, till begreppen stigma och stämpling samt till tidigare forskning kring MDPV, narkotikamissbruk, media och sociala problem i media. Materialet delades sedan in i tre teman; Avvikare, Offer för omständigheterna och Samhällsproblem. Dessa teman representerar olika sätt som MDPV-missbrukare beskrivs på i tidningarna. I temat Avvikare beskrivs missbrukarna opersonligt och med egenskaper kopplade till drogen och brottslighet, medan de i temat Offer för omständigheterna beskrivs mer personligt genom att missbrukarna själva och anhöriga uttalar sig. I temat Samhällsproblem beskrivs missbrukarna som anledningen till professionellas försämrade arbetsmiljö och till socialnämndens budgetunderskott. Studien visar också att MDPV-missbrukarna beskrivs olika beroende på vem som uttalar sig i tidningsartikeln, vilket tyder på att det är viktigt att alla involverade får komma till tals.

Background: A group severely affected by health issues, the experiences of homeless alcohol and drug abusers in the coverage of their medical care needs is not satisfactory. Aim: The aim of the study is to explore which factors experienced by homeless alcohol and drug abusers in Uppsala in regards to their living situation affected their health, their perception of access to healthcare, the character of treatment received and coping strategies used outside of the healthcare system. Method: Nine people who had experienced both homelessness and substance abuse problem were recruited for the study during their visit to Stadsmissionens facilities for the homeless. Data was collected through qualitative, semi-structured interviews including two women and seven men. Data was analyzed using qualitative content analysis according to Giorgi modified by Malterud.Results: Among homeless substance abusers interviewed experiences of unwelcoming and prejudiced healthcare were described. However, this negative treatment was in some cases explained as one-time occurrences related to that persons attitude at the time. The homeless substance abusers describe a life situation that is regarded as having a great affect on their health. Vulnerability in this situation is described by the homeless as sometimes leading to increased substance abuse. Discontent concerning the structure of the healthcare system or the feeling of not being worthy of treatment fuels the idea of a limited or even non-existent accessibility in this group. Due to the lack of accessibility, a situation arises where the homeless people consider themselves being left without help. To cope with this situation, self-medicating is sometimes practiced.Conclusion: Stigma and prejudice in treatment is not only affecting the quality of medical caring interaction but affects the extent to which homeless substance abusers choose to contact healthcare. / Bakgrund: Hemlösa missbrukare tillhör en sjukdomsbelastad grupp vars vårdbehov inte upplevs tillgodoses på tillfredsställande vis.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i hemlösheten som hemlösa missbrukare i Uppsala upplevde påverka deras hälsa, hur de upplevde sin tillgänglighet till sjukvård, vilket bemötande de där upplevde sig erhålla samt hur de hanterade hälsoproblem utanför sjukvården.Metod: Nio personer med erfarenhet av hemlöshet och missbruk rekryterades för intervju i samband med deras besök vid Stadsmissionens inrättning för hemlösa i Uppsala. Intervjuerna genomfördes kvalitativt och semistrukturerat och innefattade två kvinnor och sju män. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Giorgi modifierad av Malterud.Resultat: Bland de intervjuade hemlösa missbrukarna förekommer upplevelser av ett bemötande från sjukvården som på flera sätt bidrar till bilden av en något fördomsfull och ovälkomnande vård. Detta negativa bemötande har emellertid i vissa fall beskrivits som undantagsfall kopplade till den vårdande individens attityder. De hemlösa missbrukarna beskriver en livssituation vilken upplevs ha stor åverkan på hälsan. Den utsatta situationen upplevs i vissa fall leda till ett förvärrat missbruk. Ett missnöje kring sjukvårdssystemets utformning eller känslan av att inte vara värd vård leder till att tillgängligheten upplevs vara begränsad eller rent av icke-existerande. Den bristande tillgängligheten skapar en upplevelse av att man som hemlös får klara sig själv, vilket bl.a. hanteras genom självmedicinering.Slutsats: Stigmatisering och fördomsfullhet i bemötandet påverkar inte enbart mötets vårdande kvaliteter utan i förlängningen även i vilken mån hemlösa missbrukare väljer att söka vård.

Bakgrund: Missbruk av alkohol och droger är ett globalt problem. Droganvändandet påverkar många människor och sätter stora krav på samhället. Missbruket är ett hot mot hälsan och därför möter sjukvården dessa människor i stor utsträckning. Forskning visar att det finns en negativ syn på personer med ett missbruk inom vården. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens attityder till alkohol- och drogmissbrukare. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod granskades. Data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras under två huvudkategorier: Kunskap påverkar bemötandet samt att åsikter och attityder påverkar vårdrelationen. Det framkom att många sjuksköterskor saknar tillräckligt med utbildning inom missbruksvård. Detta kan leda till att bemötandet blir negativt påverkat. Resultatet visade också att det förekommer negativa attityder riktade mot patienter med missbruksproblem inom vården. Slutsats: Vårdpersonal upplever sig sakna kunskap för att vårda alkohol- och drogmissbrukare vilket kan vara en orsak till negativa attityder och en bristande vårdrelation.

I denna uppsats undersöks hur Sveriges drogpolitik samt missbrukare skildras i skolans läromedel för samhällskunskap i årskurs 7 till och med årskurs 9. En noggrann läsning av läromedel för samhällskunskap för högstadiet genomförs för att sedan se vilka attityder som framkommer i läromedlen kring dessa två frågeställningar:1) Hur representeras och skildras drogpolitik, både i Sverige och utomlands, mot bakgrund av den motsättning mellan nollvision och skadereduktion som för närvarande präglar olika länders drogpolitik?2) Hur skildras missbrukare, till exempel vem som kan eller inte kan bli missbrukare och olika aspekter kring dessa?Dessa forskningsfrågor besvaras genom en kvalitativ textanalys där nio olika läromedel för samhällskunskap lästs noggrant, kodats och analyserats mot bakgrund av de rön som finns om droger, drogpolitik och drogernas geopolitik. Studiens resultat visar på att droger i allmänhet, och ovan nämnda forskningsfrågor i synnerhet, har en försvinnande liten (eller icke-existerande) plats i läromedel för samhällskunskap och indikerar att detta beror dels på att läroplanernas hänvisning till droginformation avtagit från LPO 94 och framåt samt att skolan i allt högre utsträckning använt sig av utomstående aktörer för sitt arbete med droginformation. Konsekvenserna som en sådan försummelse kan leda till tas upp i diskussionskapitlet tillsammans med några få förslag om vidare forskning. / <p>Betygsdatum 2021-09-05</p>

Hederström, E. Den osynliga elefanten. Vuxna barns egna berättelser om hur det är att växa upp med en eller båda föräldrars alkoholmissbruk. Ett arbete som beskriver utsatta barns påverkan från hemmiljön, med fokus på vuxna barns egna berättelser om deras uppväxt. Examensarbete, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, 2017.Syftet med detta arbete är att ta reda på hur vuxna barns upplevelser är av att växa upp med en eller båda föräldrars alkoholmissbruk samt om uppväxten har påverkat personens nuvarande sätt att leva. Jag har därför låtit vuxna barn berätta sina historier för att få en inblick i hur och om de har påverkats av sin uppväxt. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ ansats i form av enkäter med öppna frågor. Studien är baserad på följande frågeställningar.- Hur upplever informanten idag sin uppväxt med en eller båda föräldrars alkoholmissbruk?- På vilket sätt har uppväxten påverkat informantens sätt att leva idag?- Hur är relationen med föräldern/föräldrarna idag?Studien är grundad på tre olika teorier, risk- och skyddsfaktorer, resiliens och socialt arv. I resultatet framkommer det att barn som växer upp med en missbrukande förälder är en heterogen grupp, där varje individ har sin egen historia. Det har tydligt framkommit att alla informanters upplevelser är unika och skiljer sig från vad de andra beskriver. Dock har alla det gemensamma, att de alla på något vis har påverkats av att ha vuxit upp med en alkoholmissbrukande förälder / Hederström, E The invisible elephant. Adult children's own stories about how it is to grow up with one or both parents’ alcohol abuse. A work that describes the influence of vulnerable children from the home environment, with a focus on adult children's own stories about their childhood.Degree project in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work, 2017.The purpose with this study is to find out how adult children with alcoholic parents have experienced their childhood and upbringing and if their experiences have influenced their way of life. I've therefor asked adult children to tell me their own stories from their childhood, so that I can get an insight in how an abusive upbringing can change their way of life. I've chosen to use a qualitative method, in the form of surveys with questions where the informants answer freely and openly. The study is based upon these research questions. - How does the informant, in their adult life, look at their childhood with one or both parents abusing alcohol? - In what way have their upbringing changed or influenced the informant’s way of life today? - How is the informant’s relationship with the parent/parents today? The study is based upon three different theories, risk and safety factors, resilience and social inheritance. The result shows that children with parents abusing alcohol are a heterogeneous group where every single individual have their own story. It has clearly shown that all the informants’ different stories are unique. The one thing they all have in common, though, is that they're all affected by their upbringing with one or both parents abusing alcohol.

<p>Studiens syfte är att undersöka insatsers utfall för missbruksklienter efter avslutad vistelse på behandlingshem/ familjehem. Ett delsyfte är också att undersöka några variablers inverkan på utfallet samt hur dokumentationen ser ut. Utifrån detta har vi formulerat följande frågeställningar. (1) Hur har insatserna utfallit i stort? (2) Hur har sociala relationer beskrivits i anslutning till detta? (3) Hur har klientens delaktighet och motivation beskrivits? (4) Hur har den samlade dokumentationen av insatserna fungerat? För att besvara dessa har 14 akter studerats, metoden har varit såväl kvalitativ som kvantitativ. Resultatet visar att sex av klienterna har en förbättrad missbrukssituation sex månader efter avslutad behandling. Andelen kvinnor är ansenligt större än andelen män som har förbättrad missbrukssituation. Tidigare forskning gällande sociala relationer och motivation har visat att dessa variabler har betydelse för utfallet. Gällande sociala relationer tycks det i vår studie ha haft betydelse för missbrukssituationen. I det material vi har tagit del av har dokumentationen varit bristfällig varför vi har haft svårt att besvara frågeställningarna. Vår studie framhåller vikten av systematiska metoder för dokumentation då detta är en förutsättning för utvärdering och vidareutveckling av socialtjänstens verksamhet. Vidare framhålls betydelsen av att arbeta och dokumentera med klientens sociala relationer och behandlingsmotivation, detta för att påverka utfall i positiv riktning.</p> / <p>The purpose of this study is to examine the results of substance abusers after they have completed their visit in an institution/foster home. Parts of the purpose are to examine specific variables and their effects on the results as well as what the documentation looks like. From this we have formulated these following questions. (1) Generally, what have these efforts resulted in? (2) How have the social relationships been described in connection to this? (3) How has the client’s participation and motivation been described? (4) How has the collected documentation of these efforts been functioning? To answer these questions 14 files have been studied and the method has been both qualitative and quantitative. Our findings show that the result, regarding the abuse situation, has improved six months after completed treatment for six of the clients. The proportion women are considerably larger than the proportion of men with improved abuse situation. Previous research regarding social relationships and motivation has shown that these variables have significance for the result. Our findings regarding social relationships show that they were of importance for the abuse situation. The documentation in our research material has been insufficient and this has led to difficulties when trying to answer our questions. This study points out the importance of systematic methods of documenting because this is a prerequisite for the social services to be able to evaluate and to develop their activity. It seems like documenting and working with the client’s social relationships and motivation for treatment could influence the result to a more positive outcome.</p>