Syftet med uppsatsen är att lyfta upp olika problem som barn som växer upp i en miljö med missbruk står inför i livet. Barnen får ofta problem med självkänsla och tillit till andra människor och detta tar individerna med sig upp i vuxen ålder. Förnekelsen och tystnaden är stark på grund av att individerna skäms för att föräldern är missbrukare. Uppsatsen är också kopplad till skolan och vad personalen där kan göra för att upptäcka om ett barn far illa i ett hem med missbruk. För att få en bild av problematiken har fyra individer som växt upp med en eller två missbrukande intervjuats, och i frågan om skolans roll har två kuratorer intervjuats. Individerna som växt upp i ett hem med missbruk har skadats på olika sätt och alla vill att skolan ska hjälpa till att förändra situationen för barn med dessa problem. Lärarens roll är viktig i första fasen att upptäcka problemen enligt kuratorerna. Specialistkompetensen ligger sedan hos kuratorer, skolsköterskan och sociala myndigheter. I undersökningen har ett systemteoretiskt perspektiv använts.

Olsson E. Risk och skyddsfaktorer för droganvändande på strukturell, lokal och individuell nivå. En intervjustudie med olika yrkesgrupper i Nässjö kommun. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2015. Nässjö kommun målas upp som en mytomspunnen kommun med en stor drogproblematik. Kommunen har, enligt statistik från brottsförebyggande rådet, en högre anmälningssiffra vid narkotika jämfört med andra kommuner i länet. Syftet med arbetet är att genom intervjuer med olika professioner i Nässjö kommun identifiera risk- och skyddsfaktorer som kan påverka drogbruket i kommunen på strukturell, lokal och individuell nivå. Resultatet visar sammanlagt sju stycken riskfaktorer och fyra stycken skyddsfaktorer i kommunen. Nässjö kommun har en splittrad ledning med problem som sträcker sig långt bak i tiden. Det visar dock att Nässjö kommun inte verkar sticka ut i ett drogperspektiv och har sannolikt likheter med andra kommuner. / Olsson, E. Risk and protective factors for drug use on macro, meso and micro levels. An interviewstudy with profesions in Nässjö. Degree project in criminology 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of crimonology, 2015. Nässjö, Sweden is a city that has a reputation of a city with major drug problems. It has, accordning to statistics from the Swedish National Council of crime prevention, a large ammount of registrated drugcharges compared to other citys inte the County. The paper seeks through interviews with different professionals in Nässjö, identify risk and protective factors that can influence drug use on macro, meso and micro levels. The results comes down to a total of seven risk factors and four protective factors in the city. Nässjö has a management that seem shatterd and have problems that extend far back in time. The results show that Nässjö does not seem to stand out in a drug perspective and is likely to have similarities with other citys.

Studiens syfte är att granska tidigare forskning som belyser barnets perspektiv på att växa upp med föräldrar i missbruk och vilken typ av stöd som barnen erbjuds samt vilket stöd de själva efterfrågar. Vi har använt oss av en systematisk litteraturstudie där vi granskat tio artiklar som belyser barnets perspektiv. Därefter har vi analyserat artiklarna med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska förhållningssätt vi använder oss av är den utvecklingsekologiska teorin. I vår studie har vi funnit flertalet gemensamma nämnare i de artiklar vi valt att granska. Analysen har då mynnat ut i fyra teman: att prata om missbruket, professionellas roll, barnets känslor till föräldern och missbrukets konsekvenser för barnet. Vi såg tydligt att många barn hade svårigheter att prata om missbruket, oavsett vem de skulle prata med. Samtidigt uttryckte barnen en stark önskan av att ha någon att prata med om den problematiska situation de befinner sig i. Närstående som barnen känner sig trygga med fungerar som ett bra stöd. Skolan och då framförallt skolpersonalen återkommer även som en trygghet för barnen. Andra professionella som socialtjänsten har barnen bristfällig kontakt med och de känner inte heller något förtroende för den gruppen.  Många av barnen upplever en ambivalens till de missbrukande föräldrarna där de önskar en närhet samtidigt som de vill ha ett avstånd för att skydda sig själva. Missbruket får stora konsekvenser för barnet och kan se olika ut. Föräldrafiering är vanligt förekommande bland dessa barn. Barnen kan även utveckla destruktiva beteenden som följd av föräldrarnas missbruk. En önskan är att föräldrarnas missbruk avslöjas. Barnen efterfrågar insatser som är formade utifrån deras behov men även att insatserna utgår från familjen som helhet. Hur barnen påverkas kan vara väldigt individuellt men genomgående i vår analys är att alla barn påverkas negativt av föräldrarnas missbruk.

Syftet med den här studien har varit att undersöka medias framställning av narkotikamissbruket varigenom vi har undersökt vilken bild av missbrukaren som blir illustrerad. Det empiriska materialet som användes för ändamålet var tio artiklar från tidningarna Aftonbladet och Expressen under året 2018. Den valda metoden som vi utgick från var en kritisk diskursanalys enligt Norman Faircloughs tredimensionella modell. Med hjälp av denna så analyserades materialet systematisk utifrån tillhörande analytiska begrepp. Resultatet av studien visar tecken på att två dominerande diskurser om missbrukare är särskilt framträdande i form av en enskild drogdiskurs och en identitetsdiskurs. Relationen mellan dessa hade en central roll för porträtteringen av missbrukaren som framställde dem olika beroende på om det var en man, kvinna eller ungdom. Det fanns dessutom olika uppfattningar om missbrukaren beroende av social klasstillhörighet där gatans missbruk associerades med större kriminalitet, medans högre klasser beskrivs med beroendesjukdom. / <p>2019-01-15</p>

The life expectancy in Sweden is higher than ever, and the share of the population that is over 65 years old is steadily increasing. Also on the rise in Sweden is the number of persons over 65 years old that abuse alcohol. To handle this growing problem the authorities of Sweden need to cooperate efficiently. This paper aims to study how social workers within the social services and the elder care in the two municipalities Botkyrka and Haninge experience cooperation inbetween their organisations, and what they experience to be the key elements to succesful cooperation. Axelsson and Axelssons theoretical model of cooperation, coupled with previous studies are used to formulate themes which in turn are used for a thematic analysis of the gathered empirical data consisting of 12 interviews. The results indicate that Botkyrkas social workers experience a lower amount of cooperation than Haninges and that communication, information, distinct rules and a sufficient, common budget are the key elements to succesful cooperation. / Livslängden i Sverige är högre än någonsin, och andelen av befolkningen som är över 65 år ökar stadigt. Antalet personer över 65 år som missbrukar alkohol stiger även det i Sverige. För att hantera detta växande problem måste Sveriges myndigheter samarbeta effektivt. Syftet med denna uppsats är att studera hur socialarbetare inom socialtjänsten och äldrevården i de två kommunerna Botkyrka och Haninge upplever samarbete mellan sina förvaltningar och vad de upplever vara de viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt samarbete. Axelsson och Axelssons teoretiska samverkansmodell kombinerad med tidigare forskning används för att formulera teman som i sin tur används för en tematisk analys av de samlade empiriska data som består av 12 intervjuer. Resultaten tyder på att Botkyrkas socialarbetare upplever mindre samverkan än Haninges och att kommunikation, information, tydliga regler och en tillräcklig gemensam budget är de viktigaste förutsättningarna för framgångsrik samverkan.

I granskning av personer med missbruksproblematik finns det en risk att de bedöms utifrån samhällets normer samt föreställningar om kategorierna missbrukare, kvinna och man. Även att de förstås som annorlunda i relation till vad som är “normalt” och förväntat utifrån respektive kategori. Strukturalistisk forskning på området visar på en bred kunskap om samhällets föreställningar i relation till kategorierna missbrukare, kvinna och man samt att dessa är skapade i samhället och påverkar välfärdsstatens myndigheter och instanser. Dock saknas fokus på hur dessa föreställningar och kategorier som ett social konstruerat fenomen påverkar arbetet i förvaltningsrätten. Uppsatsen handlar om synen på personer med missbruksproblematik samt hur de begripliggörs i förvaltningsrättens domar. Materialet har analyserats med tematisk analys och för att få djupare förståelse analyserades materialet även utifrån Howard Beckers avvikarteori och Judith Butlers genusteori. Av resultat och analys av uppsatsen framkommer det att förvaltningsrätten och socialnämnden begripliggör personer med missbruksproblematik på ett nedsättande vis, i relation till samhällets normer och vissa egenskaper och livssituationer ges betydelse snarare än andra. Personerna förstås som misslyckade medborgare, dåliga föräldrar och oförståndiga och i detta skapas de till att endast vara klienter i behov av hjälp. Resultatet synliggör att förvaltningsrätten och socialnämnden är en del i ett avvikarskapande som möjliggör tvingande insatser.

<p>This essay will focus on drug addicts and the world as they see it. The essay is based on intervjues with three men and one woman and participant observation of the three men´s social life in the surroundings of Stockholm. The informants’ opinions and experiences are central as well as the observations made of them during an intensive fieldwork. The study which was of an exploring character has revealed a complex relationship between the informants and society. The concepts of subculture and stigmatization seem equally central in the social life and perception of life of these drug addicts. The intricate relationship between the two needs further study before a model of the interrelationship can be presented. In a final discussion of the results of the study with the informants they confirm that they see themselves both as part of a subculture and stigmatized by society.</p><p>The study also includes some ethical reflections on the role of the investigator in relation to informants who are drug addicts.</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om barn som far illa, hur man kan upptäcka det och vilka skyldigheter lärare har i dessa fall. För att avgränsa detta stora område har jag valt att koncentrera innehållet till följande kategorier: barnmisshandel, sexuella övergrepp, barn till missbrukare, vanvård och anmälningsplikt. Mitt syfte har varit att visa hur man som lärare kan se och upptäcka om ett barn far illa och vad man kan göra för att hjälpa barnet till en tryggare tillvaro. Arbetet bygger på en litteraturstudie som behandlar var och en av de ovan nämnda kategorierna. För att ge en mer levande bild av verkligheten består arbetet även av en intervjuundersökning. Det visar sig i arbetet att teori och empiri överensstämmer mycket bra. Sammanfattningsvis har jag kommit fram till att det kan vara svårt att upptäcka barn som far illa, men att man alltid ska vara uppmärksam och varsamt hantera den information man får ta del av.</p>

Det här examensarbetet handlar om barn som far illa, hur man kan upptäcka det och vilka skyldigheter lärare har i dessa fall. För att avgränsa detta stora område har jag valt att koncentrera innehållet till följande kategorier: barnmisshandel, sexuella övergrepp, barn till missbrukare, vanvård och anmälningsplikt. Mitt syfte har varit att visa hur man som lärare kan se och upptäcka om ett barn far illa och vad man kan göra för att hjälpa barnet till en tryggare tillvaro. Arbetet bygger på en litteraturstudie som behandlar var och en av de ovan nämnda kategorierna. För att ge en mer levande bild av verkligheten består arbetet även av en intervjuundersökning. Det visar sig i arbetet att teori och empiri överensstämmer mycket bra. Sammanfattningsvis har jag kommit fram till att det kan vara svårt att upptäcka barn som far illa, men att man alltid ska vara uppmärksam och varsamt hantera den information man får ta del av.

This essay will focus on drug addicts and the world as they see it. The essay is based on intervjues with three men and one woman and participant observation of the three men´s social life in the surroundings of Stockholm. The informants’ opinions and experiences are central as well as the observations made of them during an intensive fieldwork. The study which was of an exploring character has revealed a complex relationship between the informants and society. The concepts of subculture and stigmatization seem equally central in the social life and perception of life of these drug addicts. The intricate relationship between the two needs further study before a model of the interrelationship can be presented. In a final discussion of the results of the study with the informants they confirm that they see themselves both as part of a subculture and stigmatized by society. The study also includes some ethical reflections on the role of the investigator in relation to informants who are drug addicts.