The Swedish dairy industry has undergone several restructurings over the past year adapting to a new agricultural policy of neoliberal markets. This has resulted in the decline in the number of smaller farms because of major competition with countries producing milk at a cheaper price. The purpose of this study is based on Marxist-inspired theory of value to examine how neoliberalism affects dairy farmer’s spatial production patterns in Kalmar County. The methodology consists of five semi-structured interviews with dairy farmers in Kalmar County. The results show that the supply chain does not end with the production and distribution of milk, but symbols must be added to sell the milk and it is almost essential for farmers who are forced to go that way to survive. Neoliberalism has changed farmer’s spatial production patterns in different ways. The conventional farmers have had poor profitability after quotas have been removed and are trying to convert to organic milk production or sell locally to increase profitability. Some of the farmers are limited by topography and geographical location because they do not have enough pasture and arable land to convert to organic farming or expand their operations. In order to survive the conventional famers have scaled up their production because they are trapped in the milks labor, use and exchange value. The organic dairy farmers have better profitability after neoliberalism because their earnings come from the milks symbolic value. One conclusion that can be drawn from the study is that dairy farmers have felt compelled to convert to organic production or supply to local dairies because they can take a higher price for milk by adding value through symbols. Overall the study shows that the control of the production has been transferred from farmers to consumers, and this includes EU policy and even private regulations and neoliberalism that function as structures that control farmers in this direction.

Denna uppsats undersöker KRAVs möjlighet att förändra jordbruket i mer hållbar riktning genom att studera mjölkbönders inställning till ekologisk produktion i Halland. Både ekologiska och konventionella bönders syn på ekologisk produktion beaktas. Genom att jämföra KRAVs arbete med de av mjölkbönderna upplevda hindrena för omställning syftar denna studie att ge klarhet i certifieringssystemens effektivitet som politiskt styrmedel. Resultaten visade att de av bönderna upplevda hindren för omställning till ekologisk produktion till stor del grundade sig i fördomar och feluppfattningar. Undantaget var markbrist, vilket av båda grupper identifierades som det största omställningshindret. Det faktum att 11 av 12 problemfaktorer var relaterade till bristande kunskap och fördomar tyder på att många producenter kan vinnas över till ekologisk produktion om man jobbar på bred front och långsiktigt. Sådana insatser saknas till stor del idag.

The purpose of the report was to enhance the understanding of logistics within dairy production by investigating if theories of logistics concerning inventory functions and inventory management methods can be applied to dairy production, and if those theories can be used to analyze the costs for materials management. The research question was: What kind of inventory functions and inventory management methods are used within dairy production? The objective of the report was formulated as: To investigate if logistics theories concerning materials management can be used to analyze the costs of fodder inventory? Theories concerning inventory functions and inventory management where collected. To see if these theories could be applied to dairy production four interviews were conducted with different dairy production producers. From those four, two were selected for further research. At those two producers more interviews were held and the authors complemented the interviews with document studies. The gathered data where calculated and analyzed. Both inventory functions and inventory management methods were identified and therefore a cost analysis of the warehouse could be made. The findings of the report shows that it is possible to use the theories presented and that they should be used to develop dairy production.

The contact company, LRF Konsult, is a consulting firm specialized in areas of law, real estate, finance and taxation. Discussions on the subject of agricultural improvement in the area of Lean, has primarily been driven by the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry, where LRF Konsult also participated. This thesis can be seen as a preliminary study of how Lean can work within agricultural enterprises.The thesis primarily focuses on the possibilities dairy farms have to improve operations. What practical benefits they can obtain through the implementation of Lean. And how an implementation could take place.By visits to two dairy companies, and through interviewing their respective business leaders, an image of the companies activity for improvement, in connection to this thesis was established. This image is analyzed by appropriate theoretical studies and presented as two case-companies on which further discussions are based. The discussions highlights about the questions in the thesis intention.There may be substantial waste to be found and eliminated within the farms. There is however considerable effort to locate these wastages. To encourage businesses to work with problems and overcome these it requires some basic understanding of what Lean improvement efforts are. Current agricultural thinking is similar to Lean in some areas, which would ease the implementation of Lean in the current situation for the enterprises.According to the authors' conclusions, it is possible for a dairy company to work with the majority of Likers principles. However, there is a number of principles that should be reworked to be usable in a production with animals. The authors also emerged that although the companies were small, there were already links with Lean. However, there is a lack of standardized methods in their work. / Kontaktföretaget LRF Konsult är ett konsultföretag som arbetar inom områden som juridik, fastighetsförmedling, ekonomi och skatt. Diskussioner kring lantbrukets förbättringsmöjligheter genom Lean har bedrivits främst av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin. Examensarbetet kan ses som en förstudie om hur Lean kan verka och fungera i lantbruksverksamheter.Arbetets frågeställningar är att undersöka vilka möjligheter som finns för att förbättra mjölkverksamheter, samt utreda vilken nytta företaget kan erhålla genom en implementering av Lean, vidare även hur en implementering skulle kunna ske.Genom att besöka två mjölkföretag och därmed intervjua företagsledarna skapades en bild av de besökta företagen, som användes till att uppfylla rapportens syfte. Denna bild har analyserats genom lämpliga teoretiska studier och presenteras som två företagsbeskrivningar, varefter ytterligare diskussioner förs. Diskussionerna resonerar kring frågorna i syftet.Det kan finnas viktiga slöserier att hitta och eliminera i lantbruket, det är dock ett omfattande arbete att lokalisera dessa. För att få företagen att arbeta med problemen och komma tillrätta med dessa, krävs viss baskunskap om vad Lean förbättringsarbete handlar om. Nuvarande lantbrukstänkande är snarlikt med Lean inom somliga delar, vilket gör att en implementering av Lean på lantbruksföretagen inte bör vara svår att genomföra i dagsläget.Enligt författarna är det möjligt för ett mjölkföretag att arbeta efter flertalet av Likers 14 principer, dock finns ett antal som bör omarbetas för att vara möjliga att använda på produktion med djur. Författarna kom även fram till att trots att företagen var små, fanns redan kopplingar till Lean. Dock saknades standardiserat arbetssätt.

<p>The contact company, LRF Konsult, is a consulting firm specialized in areas of law, real estate, finance and taxation. Discussions on the subject of agricultural improvement in the area of Lean, has primarily been driven by the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry, where LRF Konsult also participated. This thesis can be seen as a preliminary study of how Lean can work within agricultural enterprises.The thesis primarily focuses on the possibilities dairy farms have to improve operations. What practical benefits they can obtain through the implementation of Lean. And how an implementation could take place.By visits to two dairy companies, and through interviewing their respective business leaders, an image of the companies activity for improvement, in connection to this thesis was established. This image is analyzed by appropriate theoretical studies and presented as two case-companies on which further discussions are based. The discussions highlights about the questions in the thesis intention.There may be substantial waste to be found and eliminated within the farms. There is however considerable effort to locate these wastages. To encourage businesses to work with problems and overcome these it requires some basic understanding of what Lean improvement efforts are. Current agricultural thinking is similar to Lean in some areas, which would ease the implementation of Lean in the current situation for the enterprises.According to the authors' conclusions, it is possible for a dairy company to work with the majority of Likers principles. However, there is a number of principles that should be reworked to be usable in a production with animals. The authors also emerged that although the companies were small, there were already links with Lean. However, there is a lack of standardized methods in their work.</p> / <p>Kontaktföretaget LRF Konsult är ett konsultföretag som arbetar inom områden som juridik, fastighetsförmedling, ekonomi och skatt. Diskussioner kring lantbrukets förbättringsmöjligheter genom Lean har bedrivits främst av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin. Examensarbetet kan ses som en förstudie om hur Lean kan verka och fungera i lantbruksverksamheter.Arbetets frågeställningar är att undersöka vilka möjligheter som finns för att förbättra mjölkverksamheter, samt utreda vilken nytta företaget kan erhålla genom en implementering av Lean, vidare även hur en implementering skulle kunna ske.Genom att besöka två mjölkföretag och därmed intervjua företagsledarna skapades en bild av de besökta företagen, som användes till att uppfylla rapportens syfte. Denna bild har analyserats genom lämpliga teoretiska studier och presenteras som två företagsbeskrivningar, varefter ytterligare diskussioner förs. Diskussionerna resonerar kring frågorna i syftet.Det kan finnas viktiga slöserier att hitta och eliminera i lantbruket, det är dock ett omfattande arbete att lokalisera dessa. För att få företagen att arbeta med problemen och komma tillrätta med dessa, krävs viss baskunskap om vad Lean förbättringsarbete handlar om. Nuvarande lantbrukstänkande är snarlikt med Lean inom somliga delar, vilket gör att en implementering av Lean på lantbruksföretagen inte bör vara svår att genomföra i dagsläget.Enligt författarna är det möjligt för ett mjölkföretag att arbeta efter flertalet av Likers 14 principer, dock finns ett antal som bör omarbetas för att vara möjliga att använda på produktion med djur. Författarna kom även fram till att trots att företagen var små, fanns redan kopplingar till Lean. Dock saknades standardiserat arbetssätt.</p>

Mastitis is an inflammation that is caused in the udder tissue of cattle and which annually causes high costs within productions and the profitability of farms. The purpose of this study is to determine if udder inflammation affects both the amount of milk that produces and investigate how the protein and fat -content are affected. To be able to implement the study, I have used data from a farm in Värmland where mastitis is a common disease affecting the cows, and which reduces profitability annually. From the year 2015, a total of 134 cows on the farm where the study occurred were treated with antibiotics by a veterinarian, where up to half of the cows were affected by a clinically visible infection. Two groups have been used in the study where 45 cows affected by mastitis have been examined through test milking results and then compared with a control group consisting of healthy individuals where I have used cows that have not been visibly affected by mastitis. The results for the study of how the milk volume is affected showed a significant difference for a decrease in the quantity last year (P =0,036). Based on the results, it is concluded that clinical mastitis reduces the amount of milk and the content of the milk. / Mastit är en inflammation som orsakas i juvervävnaden hos nötkreatur och som årligen orsakar stora kostnader inom produktionen och lönsamheten på gårdar. Syftet med denna studie var att fastställa om juverinflammationer kan påverkar en nedgång inom den mängd mjölk som produceras samt undersöka hur protein- samt fetthalten påverkas eftersom innehållet är en viktig del av lönsamheten. För att kunna genomföra studien har jag använt mig av data från en gård i Värmland där mastit är en vanlig förekommande sjukdom som drabbar korna, och som årligen drar ner på lönsamheten. Från år 2015 har totalt 134 kor på gården där studien genomförts varit behandlade med antibiotika av veterinär där uppemot hälften av korna drabbades av en klinisk synlig infektion. Två grupper har använts i studien där 45 kor drabbade av mastit har undersökts genom provmjölkningsresultat och som sedan jämförts med en kontrollgrupp bestående av friska individer där kor som ej har varit synligt drabbade av mastit använts. Resultatet för undersökningen av hur mjölkmängden påverkas visade en signifikant skillnad för en minskning av mängden sista året (P=0,036) men ingen signifikant skillnad över fett och proteinhalten kunde ses. Utifrån resultatet dras slutsatsen att klinisk mastit minskar mjölkmängden medan innehållet av fett och protein förblir opåverkat.

Jordbruket är en sektor som står för en stor del av vår klimatpåverkan där animalieproduktionen bidrar med ungefär 15 %, främst från idisslare. För att minska klimatpåverkan kan klimatberäkningar utföras för att hitta möjligheter till förbättring. Dessa beräkningar är komplexa med stora osäkerheter. Studien syftar till att utvärdera två verktyg, Cool Farm Tool (CFT) och Vera, för beräkning av klimatpåverkan från gårdar med idisslare. Utvärdering skedde utifrån precision och hur väl resultatet redovisas utifrån gårdarnas möjlighet att använda resultatet för att identifiera förbättringsmöjligheter. Verktygen diskuterades också utifrån användarvänlighet. För utvärdering utfördes beräkningar i verktygen för tre system, en mjölk- och två nötköttssystem. För jämförelse utfördes egna beräkningar utifrån ett livscykelperspektiv. Resultatredovisningen analyserades utifrån egna och klimatrådgivares upplevelser. Även ett eget förslag till resultatredovisning redogörs. Resultaten från beräkningarna blev 1,1–1,2 kg koldioxidekvivalenter per liter fett och proteinkorrigerad mjölk och 8,6–8,7 kg koldioxidekvivalenter per kg levandevikt för djur till slakt för mjölkkor, 11–12 kg koldioxidekvivalenter för djur till slakt från nötsystemet med uppfödning av mjölkraskalvar som inte används för rekrytering och 14–17 kg koldioxidekvivalenter för köttsystemet med dikor. Skillnaderna mellan de två verktygen beror främst på skillnader i ”global warming potentials” och beräkningar av emissioner från fodersmältning, gödselhantering och foderproduktion. Vera har en stor fördel i att det använder svenska beräkningsmetoder och därmed är mer anpassat för svenska gårdar. Den är också flexibel då det finns schabloner som ofta går att ändra. CFT går snabbare att använda och det går att hantera bristfällig data till viss del. Vera redovisar resultatet på flera sätt med möjlighet att upptäcka områden för förbättring. CFT redovisar inte lika detaljerat. Vera skulle behöva minska tiden som går åt till att leta och lägga till produkter medan CFT skulle kunna öka sin flexibilitet och resultatredovisning. / The agricultural sector stands for a large part of our contribution to climate change where the livestock stands for about 15 %, mostly from ruminants. To reduce the climate impact climate calculations can be executed to find possibilities for improvements. These calculations are complex with great uncertainties. The purpose of the study was to evaluate two tools, Cool Farm Tool (CFT) and Vera, for climate calculations from farms with ruminants. The precision and how well the results are presented to identify improvement opportunities were evaluated. The tools ease of use where also discussed. For evaluation, calculations were performed with the tools for three systems, one milk system and two beef systems. For comparison, own calculations were performed with a life cycle perspective. The presentations of the results were analysed from own and advisor experiences. A suggestion for presentation of the results is also presented. The results from the calculations became 1.1–1.2 kg carbondioxide equlivents per litre fat and protein corrected milk, 8.6–8.7 kg carbondioxide equlivents per kg live-weight for slaughter from meat from milking cows, 11-12 kg carbondioxide equlivents from meet from the beef system with breeding of milk breed calves that don’t get used for replacement, and 14-17 kg carbondioxide equlivents for the beef system with suckler cows. The differences between the tools are mostly depending on different global warming potentials, calculations of emissions from enteric fermentation, manure management and feed production. Vera has a great advantage in using Swedish calculation methodes and therefore more suitable for Swedish farms. It is also flexible since there are standard values that mostly can be changed. CFT is faster to use and it can manage limitations in data at some level. Vera presents the results in several ways with the possibility to discover areas for improvement. CFT does not present the results in the same detail. Vera needs to limit the time needed to look for and ad products while CFT needs to improve the flexibility and presentation of results.