Syftet med vår undersökning är att undersöka hur tvåspråkiga elever beskriver vilka fördelar som finns med att vara tvåspråkig samt problem med att lära sig modersmålet. Vi vill undersöka detta eftersom vi anser att det är angeläget att ta reda på vilka fördelar som kan påträffas med att vara tvåspråkig och vilka problem som kan uppstå med att lära sig modersmålet. Samtidigt vill vi undersöka vilken betydelse modersmålsundervisning har för tvåspråkiga elever. För att söka svar på våra frågeställningar använde vi en kvalitativ metod där vi genomförde intervjuer med åtta tvåspråkiga elever. Intervjuerna visar att samtliga elever beskriver att det är väldigt bra att de kan deras modersmål eftersom de då kan kommunicera med släktingar och vänner där man talar ursprungsspråket, men några anser att det ibland kan vara svårt att till exempel skriva, eller komma ihåg ord på modersmålet. Ungefär hälften av eleverna hade modersmålsundervisning, medan några hade slutat på grund av att de inte tyckte att det var roligt att gå på modersmålsundervisningen. Några elever beskriver också att det ibland är tråkigt och jobbigt att kunna två språk eftersom man då måste jobba extra mycket, men samtidigt berättar de är det väldigt bra att kunna ett annat språk om man vill åka till det landet där språket talas

Vår avsikt med denna studie var att undersöka förskollärares syn på flerspråkiga barns språkutveckling. Vi har även velat belysa vilka aspekter som förskollärare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmålet samt andraspråket hos barnen. Detta är en kvalitativ studie innehållande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är gjorda med tio stycken förskollärare arbetandes på tre olika mångkulturella förskolor. Intervjuresultaten är ställda mot litteraturen men även självbärande då det har visat sig vara svårt att finna litteratur som framhäver hur modersmålsutveckling i förskolan främjas på bästa sätt. Resultatet av intervjuerna visar att modersmålsutvecklingen i förskolans pedagogiska verksamhet varierar från obefintlig till befintlig. Även synen på andraspråksutvecklingen varierade i samma grad. Samtliga av respondenterna var eniga om att det krävs förbättring i förskolans verksamhet vad gällande flerspråksutveckling.

The purpose of this study was to describe, understand and analyze the thought behind the perception amongst pedagogues´ on multicultural work in preschools, based on an intercultural perspective. In this study, I questioned the pedagogues´ view on the work in preschools that prepares children for a life in a multicultural society and also the way they describe the cultural challenges. The study was accomplished and questions were answered by studying current literature and previous research in the field. I also interviewed four pedagogues from two different preschools located in separate areas. This study shows that many opinions that pedagogues expressed in the interviews can be traced back to an “us vs. them” perspective, in which your own culture, the Swedish one in this case, is the most critical and should receive the greatest attention in preschool. At the same time, the study shows that the more experience pedagogues had from multicultural preschools the greater acceptance they had for other cultures. These pedagogues also had an advanced in the development of intercultural competence.

Det övergripande syftet med studien var att kartlägga attityder och åsikter kring användningen av svenska och engelska inom engelsksundervisningen på gymnasiet. Studien bestod av två delstudier; en vars syfte var att redogöra för lärarnas åsikter och attityder till undervisningsspråket i engelskundervisningen, deras användning av svenska och engelska under engelsklektionerna samt hur de tolkade läroplanens direktiv om språkbruket. Den andra delstudien syftade till att redogöra för elevernas attityder och åsikter till bruket av undervisningsspråket samt deras uppskattade användning av svenska och engelska under lektionerna. Studierna genomfördes med hjälp av två enkätundersökningar som besvarades av 29 engelsklärare och 253 gymnasieelever vid totalt nio olika gymnasieskolor i en mellanstor stad i Sverige. Resultaten visade att lärarna och eleverna var positivt inställda till ett dominant målspråksanvändande i engelskundervisningen samt att samtal om betyg och bedömning var ett sammanhang där båda parterna ofta använde svenska. Ett annat tydligt resultat var att elever från högskoleförberedande program visade sig tala mer engelska i alla undervisningssituationer jämfört med elever från de yrkesförberedande programmen. Studien antyder att lärarna och eleverna visserligen är positivt inställda till att använda engelska så mycket som möjligt men att de inte fullt ut efterföljer denna princip i praktiken.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka pedagogers kunskaper och syn på betydelsen av modersmålet samt hur de arbetar i förskolan med barn som har svenska som andraspråk. Vi har gjort en kvalitativ studie i tre förskolor i två kommuner och sammanlagt har vi intervjuat tio pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas kunskaper generellt är goda kring hur värdefullt det är att ta tillvara på barnens modersmål för att främja andraspråket och för att stödja barnets självkänsla och identitet. Dock tyder resultatet på att det inte alltid är enkelt att ta tillvara på barnens modersmål. Det kan till exempel bero på att pedagogerna upplever att barnen använder sitt modersmål för att utestänga andra barn ur leken eller menar pedagogerna på att de själva måste kunna andra språk för att det ska vara möjligt att lyfta fram dem i verksamheten. Engelska tycks vara ett språk som används mer och mer i verksamheterna, pedagogerna berättar att de sjunger på engelska och att de räknar på engelska, i en av förskolorna hade de en engelsktalande pedagog som en dag i veckan pratade engelska med barnen hela dagen. Pedagogerna beskrev vikten av att vara konkret och att sätta ord på det som görs och det gäller inte bara i arbetet med barn med svenska som andraspråk utan det gäller även de barn med svenska som modersmål. Ett gott samarbete med föräldrarna lyftes fram som oerhört värdefullt och alla pedagoger utom en sa att de talat om för föräldrarna att de ska tala modersmålet med sina barn, något som en del föräldrar inte gjorde trots att de själva hade svårigheter med det svenska språket. Det visar ännu tydligare hur viktig roll vi pedagoger har i att sprida kunskaperna om modersmålets betydelse för både andraspråkets utveckling samt för barnets självkänsla och identitet.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på i vilka klassrumssituationer flerspråkiga elever i årskurs 2, upplever att andraspråksinlärningen blir meningsfull, samt att ta reda på vilken betydelse den kulturella identiteten har för andraspråksinlärningen. För att söka ett svar på syftet har en kvalitativ intervjustudie av flerspråkiga elever i årskurs 2 gjorts. Undersökningen har en sociokulturell syn på lärande. Frågeställningarna för undersökningen har varit;  I vilka sammanhang och situationer upplever eleverna att andraspråksinlärningen är meningsfull?  Vilken betydelse har elevens kulturella identitet för en meningsfull andraspråksinlärning? Undersökningen visar att eleverna tycker om att skriva texter där de själva får välja innehållet och de väljer vad de ska skriva om efter deras egna erfarenheter och intressen. De tycker det är roligast att läsa när de får läsa litteratur som de har valt själva från bokbussen eller hemifrån. Eleverna tycker om att prata om saker som de själva har upplevt och att få prata om sådant de har kunskaper om. Undersökningen visar att modersmålet och den kulturella tillhörigheten är viktig för eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan betyget i ämnena modersmål och svenska som andraspråk och betyget i ämnet matematik som elever med annat modersmål än svenska får. Syftet är också att undersöka betydelsen av studiehandledning och studiehandledarens ämnesutbildning för betyget i matematik. Genom att ta reda på vilket betyg som fyra avgångsklasser i åk 9 i en skola i västra Sverige hade i ämnena modersmål, svenska som andraspråk och matematik, och om dessa hade fått studiehandledning i matematik, kunde jag skapa korstabeller i Excel för olika betygskombinationer. För varje betygskombination undersökte jag styrkan i sambandet genom att jag beräknade Pearson’s korrelationskoefficient. För att få en djupare förståelse för just studiehandledningens betydelse genomförde jag också en intervjustudie. På den aktuella skolan var korrelationen mellan betyget i modersmål och matematik stark (0,51), medan korrelationen mellan betyget i svenska som andraspråk och matematik var medelstark (0,38). Vidare var korrelationen mellan betyget i modersmål och matematik stark (0,62) för de elever som inte fått studiehandledning, medan korrelationen mellan svenska som andraspråk och matematik var stark (0,58) för de elever som fått studiehandledning. Korrelationen mellan studiehandledarens ämnesutbildning och betyget i matematik var också stark (0,58). Studien ger en antydan om att modersmålsundervisning spelar en viss roll för betyget i matematik, men att även svenska som andraspråk gör det, speciellt för de elever som fått studiehandledning av en studiehandledare med ämnesutbildning. Varken Skollagen (SFS 2010:800) eller Skolförordningen (SFS 2011:185) är tillräckligt tydliga när det gäller utländska elevers rätt till stödundervisning.

This paper investigates the methods used by teachers when teaching elementary mathematics to children with Swedish as their second language. The original mathematical terminology derives from Latin, Greek and Arabic, this terminology is not of great importance in this paper, the everyday language spoken in elementary classes when teaching mathematical concepts and calculations to younger children is. The use of everyday language is an advantage for children with Swedish as their second language as mathematical problems presented in a more plain language is easier to comprehend and solve than problems in mere numerals. Special teachers in home language classes often have the task of clarifying the mathematical concepts, introduced to the children during mathematical lessons, in the pupils first acquired language. A qualitative method was used in this study. The research material consists of interviews and observations. Two teachers and a home language teacher, all from one school, participate in the study. The research results show the importance of ordinary language terminology in mathematics for beginners. The participants of the study are aware of the importance of language in mathematics and actively work with the vocabulary in the languages involved. The various methodologies used to introduce mathematical vocabulary to the students differed among the teachers.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i dagens skola möter lärare många elever från olika länder. Elever Sverige får gå i en internationell klass för att kunna lära in ikapp sina jämnåriga kamrater som har svenska som sitt lärare medverkar. Fem av dessa lärare är Sva syfte att ta reda på vilka faktorer som kan påverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och visar bland annat att modersmålsundervisning är gynnsam för elevers andraspråksutvecklin finns andra faktorer som påverkar andraspråkselevers inlärning och dessa är den sociokulturella bakgrunden (föräldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut.

Uppsatsen handlar om modersmålsundervisningens vikt och betydelse i elevers språkutveckling. Forskningen säger att modersmålsundervisningen har en positiv och utvecklande inverkan på inlärningen av nya språk och syftet med uppsatsen är därmed att undersöka i vilken utsträckning forskningen stämmer. Jag har undersökt och analyserat fyra informanters Nationella prov i Svenska och Svenska som andraspråk och funnit att resultaten i huvudsak stämmer överrens med den forskning som finns om modersmålsundervisning. Mina slutsaser är dock att det inte bara är modersmålsundervisningen som spelar roll för språkutvecklingen, utan att man måste ta hänsyn till andra variabler, såsom till exempel sociala faktorer, när man undersöker en fråga som denna.