<p>Syftet med denna studie var att belysa några modersmålslärares tankar om sitt arbete med att stödja andraspråkselevers lärande och språkutveckling. Vi hade för avsikt att undersöka hur flerspråkiga lärare verksamma i studieverkstäder använder sig av modersmålet i sin undervisning av elever med annat modersmål än svenska. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där vi har intervjuat fem informanter från fyra grundskolor. Vi anser att vårt val av metod har lämpat sig väl för vårt syfte då vi ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar på att modersmålet har en viktig roll för språklig och kognitiv utveckling. Vårt resultat visar på en medvetenhet hos informanterna hur och på vilket sätt modersmålet har betydelse för all annan inlärning. Vidare visar vårt resultat på att informanterna arbetar med modersmålet och sätter det i fokus vid undervisning. Informanterna använder ständigt elevernas modersmål parallellt med svenska för att överbrygga språkkunskaper till vidare ämneskunskaper. Samtliga av våra informanter anser, enligt vårt resultat, att modersmålet är mycket viktigt för annan inlärning och att modersmålsundervisning är något man måste satsa på.  En av våra informanter säger att elever med höga ambitioner och motivation har en enorm hjälp att hämta i studieverkstaden bara det tar ansvar för sin skolgång. Resultatet påvisar att informantens roll är viktig som brobyggare mellan eleven och övriga skolan och att den sker med hjälp av modersmålet.</p>

No description available.

<p>The purpose with this essay is to see if billingualism is understood within the litterature, in the society and among students and facultyteachers. We have read interresting theoris about billingualism and we brought this with us to the schools when we interviewed two principals in two seperate schools and when we performed an investigation, in a form of questionnaries, in one of the schools. They where made with teachers and students in ninth grade. We´ve divided the studie in three parts: the first part contains a theoretical background of what billingualism is. The second part is a presentation of the interviews and the answers from the students and the teachers. The third and final part is an analysis of the results that came from the interviews and the questionnaires. Our conclusions of this studie are that billingualism has a positive influence on the human development. Sweden has been considered to be a one-language country, but our studie showes that Sweden most definitly is a billingual and multicultural country.</p>

Detta arbete handlar om hur man kan arbeta i en förberedelseklass med att lära utländska elever svenska. Mitt huvudsakliga syfte var att ta reda på vad en förberedelseklass är och hur den fungerar. Inledningsvis försöker jag att förklara vissa begrepp som förberedelseklass, invandrare, flykting, asylsökande och modersmål. Därefter försöker jag belysa ett antal olika språkteorier. Det är viktigt att förberedelseklasser finns, för många av barnen som jag har träffat skulle ha mycket svårt att ta till sig undervisningen i en vanlig ”svensk” klass bland annat på grund av språksvårigheter. I mitt fältarbete kom jag fram till fem saker som används för att underlätta för eleverna att lära sig ett nytt språk. Dessa är modersmål, bilder, kroppsspråk, sång och lek.

Syftet med denna studie var att belysa några modersmålslärares tankar om sitt arbete med att stödja andraspråkselevers lärande och språkutveckling. Vi hade för avsikt att undersöka hur flerspråkiga lärare verksamma i studieverkstäder använder sig av modersmålet i sin undervisning av elever med annat modersmål än svenska. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där vi har intervjuat fem informanter från fyra grundskolor. Vi anser att vårt val av metod har lämpat sig väl för vårt syfte då vi ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar på att modersmålet har en viktig roll för språklig och kognitiv utveckling. Vårt resultat visar på en medvetenhet hos informanterna hur och på vilket sätt modersmålet har betydelse för all annan inlärning. Vidare visar vårt resultat på att informanterna arbetar med modersmålet och sätter det i fokus vid undervisning. Informanterna använder ständigt elevernas modersmål parallellt med svenska för att överbrygga språkkunskaper till vidare ämneskunskaper. Samtliga av våra informanter anser, enligt vårt resultat, att modersmålet är mycket viktigt för annan inlärning och att modersmålsundervisning är något man måste satsa på.  En av våra informanter säger att elever med höga ambitioner och motivation har en enorm hjälp att hämta i studieverkstaden bara det tar ansvar för sin skolgång. Resultatet påvisar att informantens roll är viktig som brobyggare mellan eleven och övriga skolan och att den sker med hjälp av modersmålet.

Syftet med studien är att undersöka hur barn med ett annat modersmål än svenska trivs på förskolor i ett mindre svenskt samhälle och i vilken utsträckning de får hjälp med språkinlärningen. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med förskollärare och föräldrar till barn med annat modersmål där erfarenheter från såväl Språkförskola som vanlig förskola fångades upp. Studien visar att i de vanliga förskolegrupperna fick barn med annat modersmål upp-backning i form av att förskollärarna var uppmärksamma på barnens språkanvändande. När de behövdes var de med och stöttade, hjälpte till med nya ord och förtydligade när så behövdes. På individnivå använde lärarna inte några speciella pedagogiska metoder som hjälpte barnen att utveckla språket. Däremot visar studien att i Språkförskolan an-vände man medvetet olika metoder för att utveckla barnens språk. Här genomfördes även tester som visade barnens språknivå och språkutveckling. I de förskolor där intervjuerna genomfördes fanns det inte någon hemspråkundervisning. De intervjuade förskolelärarna såg inte några större problem i att ha barn med annat mo-dersmål med i gruppen tillsammans med svensktalande barn. Med tanke på kulturellt utbyte fanns det även fördelar att ha med dem i gruppen.

Syftet med vårt arbete var att undersöka svårigheterna och problemen som inträffar de nyanlända eleverna i ämnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lärarna arbetar för att få bättre resultat och öka den matematiska förståelsen hos eleverna. Eftersom vi kom fram till att språket är en av de största faktorer som ligger bakom elevernas misslyckande i ämnet matematik, bestämde vi oss att undersöka modersmålets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och få reda på hur eleverna lär sig bäst använde vi oss av en enkätundersökning. Vår målgrupp var de nyanlända elever som läser på gymnasienivå. De flesta av eleverna har bara varit mellan ett och tre år i Sverige och har mycket brister i det svenska språket. Vi har intervjuat elevernas matematiklärare. Vi fann att de som får matematikundervisningen på sitt modersmål utvecklas bättre och har lättare för matematik.

 Syftet med vårt arbete var att undersöka svårigheterna och problemen som inträffar de nyanlända eleverna i ämnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lärarna arbetar för att få bättre resultat och öka den matematiska förståelsen hos eleverna. Eftersom vi kom fram till att språket är en av de största faktorer som ligger bakom elevernas misslyckande i ämnet matematik, bestämde vi oss att undersöka modersmålets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och få reda på hur eleverna lär sig bäst använde vi oss av en enkätundersökning. Vår målgrupp var de nyanlända elever som läser på gymnasienivå. De flesta av eleverna har bara varit mellan ett och tre år i Sverige och har mycket brister i det svenska språket. Vi har intervjuat elevernas matematiklärare. Vi fann att de som får matematikundervisningen på sitt modersmål utvecklas bättre och har lättare för matematik.

Forskning visar att modersmålet ofta är väldigt betydelsefullt för individen; bland annat är det viktigt för identiteten, språkutvecklingen och den kognitiva förmågan. Med anledning av detta har modersmålsundervisningen i skolan en viktig funktion att fylla. Syftet med denna studie var att belysa flerspråkiga elevers uppfattningar om det egna modersmålet och modersmålsundervisningen som de deltar i. Syftet var dessutom att belysa vilken pedagogisk grundsyn som verkar genomsyra modersmålsundervisningen i de aktuella undervisningsgrupperna. Efter noga övervägande användes en kvalitativ forskningsmetod för att besvara forskningsfrågorna. Semistrukturerade intervjuer ägde rum med sex stycken flerspråkiga elever år 3 som har kurdiska eller arabiska som modersmål. I denna uppsats redovisas vad den aktuella gruppen elever har för åsikter om modersmålet och modersmålsundervisningen. Bland annat går det att urskilja att de anser att modersmålet och utvecklandet av detta är betydelsefullt. Vidare lämnar de en mängd synpunkter på modersmålsundervisningen. Utifrån deras beskrivningar av lektionsinnehållet har det även gått att dra vissa slutsatser om vilken pedagogisk inriktning modersmålsundervisningen har; mycket pekar på att det verkar handla om undervisning med behavioristiska inslag.

Syftet med undersökningen har varit att belysa inställning till och uppfattning om undervisningen i främmande språk bland elever med ett annat modersmål än svenska på en svensk gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell forskning kring ämnet genomfördes en enkätundersökning med fyra olika svarsalternativ med hjälp av 35 respondenter i gymnasieålder, som besöker olika gymnasieprogram och som har olika modersmål. Ur analysen framgår att den aktuella forskningen och synen på språkmetodiken motsvarar elevernas uppfattningar och önskemål ganska väl och att majoriteten av språklärare verkar använda sig av den didaktik som modern forskning förespråkar. Eleverna upplever det som viktigt att språklärarna talar målspråket så ofta som möjligt, att rättning av fel behövs och att diskussioner, skrivning liksom grammatikundervisning leder till mest framgång i språkinlärningen. Däremot visar det sig att många inte förfogar över möjligheten att använda språket hela tiden under lektionstid och sällan utanför skoltid och att ett stort antal elever inte heller är tillräckligt informerade om olika lärstilar och -strategier.