• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 760
  • 11
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 781
  • 309
  • 187
  • 187
  • 184
  • 159
  • 158
  • 154
  • 145
  • 141
  • 131
  • 128
  • 103
  • 97
  • 96
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
151

Förskollärares arbete kring flerspråkiga barns modersmål : En kvalitativ studie som beskriver hur förskollärare tillvaratar förskolebarns modersmål

Desanginés, Rose-Marie, Pålsson, Lisa January 2017 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar sitt arbete med flerspråkiga barns modersmål i verksamheten. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av intervjuer. Fyra förskollärare har intervjuats till arbetet. Samtliga arbetar på olika förskolor i mångkulturella områden i södra Sverige. Studien grundar sig i en fenomenografisk utgångspunkt. Resultatet i studien visar att förskollärare har en medvetenhet om språkets betydelse för barns utveckling och lärande. Förskollärare använder sig av olika strategier under naturliga situationer som måltider i verksamheten för att tillvarata flerspråkiga barns modersmål. Det visar sig att det finns utmaningar i arbetet med flerspråkiga barns modersmål, där ett exempel är tidsbrist.
152

Förskolechefers resonemang kring modersmålsstöd i förskolan

Mustafa, Fatlume, Lundin, Frida January 2018 (has links)
Tidigare forskning har undersökt vad föräldrar och förskollärare anser om barns modersmål i förskolan, däremot visar studier att det behövs forskning om förskolechefers betydelse för barns lärande och utveckling. Därför vill vi med detta examensarbete undersöka och synliggöra vad förskolechefer framhåller som särskilt viktigt gällande arbetet med modersmål i förskolan. Examensarbetet har utgått från semistrukturerade intervjuer med fyra förskolechefer i södra Sverige. Vi har utgått från en socialkonstruktionistiskt teori där vi har valt inriktningen diskurspsykologi, som är relevant utifrån vårt syfte då vi är intresserade av hur förskolechefer använder sig av språket när de resonerar kring barns modersmål. Resultatet visar att samtliga förskolechefer har en positiv inställning till arbetet med barns modersmål men att majoriteten av förskolecheferna talar om olika utmaningar med arbetet av modersmål i förskolan. Dessutom framkommer det i resultatet att tre av fyra förskolechefer anser att förskollärare behöver kompetensutveckling inom arbetet med barns olika modersmål. Slutsatsen av detta examensarbete är att förskolechefer bekräftar vikten av barns modersmål men att det inte prioriteras av alla på grund av olika anledningar.
153

Språket är en del av mig : Flerspråkighet ur ett elevperspektiv

Mahmalat, Nissrin, Söderman Babar, Sabina January 2015 (has links)
No description available.
154

Modersmålets inverkan på elevers motivation till lärande i skolan. / The impact of the mother tongue on students' motivation towards learning in school

Odicho, Maikel January 2021 (has links)
Studien utgår ifrån att undersöka sambandet mellan motivation och utövandet av modersmål hos elever, samt att utforska huruvida vistelsetiden i svenska skola påverkar behovet av modersmålet. Studien svarade på dessa frågeställningar genom att analysera svar från 36 respondenter via en enkätstudie som bestod av frågor vars svar analyserades både kvalitativt samt kvantitativt. Resultatet visade att majoriteten av båda undersökningsgrupperna ansåg att användandet av modersmålet leder till ökad motivation att lära. Undersökningsgrupp 1 med kortare tid i svensk skola höll med om att användning av modersmålen ökar motivationen att lära till större del än (62,5 % n= 10) undersökningsgrupp 2 som gått i svensk skola i mer än sex år. Resultatet visade att hälften av undersökningsgrupp 2 inte längre uppfyllde Deci och Ryans motivationskriterier som behövs för att motivation ska skapas, delvis på grund av att deras kunskaper i målspråket utvecklats och de inte längre har samma behov av modersmålet för att bli förstådda och uttrycka sina kunskaper. Resultatet visade också att undersökningsgrupp 1 (81,2% n=13) såg användandet av modersmålet i högre grad som viktigare än undersökningsgrupp 2 (65% n=13), dock var skillnaderna inte markanta och sammanlagt såg respondenterna modersmålet som viktigt (72% n=28).
155

”Det är inte så att vi har ett språk, vi har ju många” : En studie om förskollärares strategier i arbetet med barns modersmålsutveckling / “It’s not that we have one language, we have many” : A study on preschool teachers’ strategies in the work with children’s mother tongue development

Lundin, Emelie January 2021 (has links)
Studiens syfte är att analysera hur förskollärare, i en mångkulturell förskola, arbetar med barns modersmålsutveckling. I studien har jag utgått ifrån frågeställningarna: vilka utmaningar och möjligheter stöter förskollärare på i arbetet med barns modersmålsutveckling? Vilka strategier använder förskollärare sig av i arbetet med barns modersmålsutveckling? Hur arbetar förskollärare med likvärdighetsuppdraget i relation till barns modersmålsutveckling?   Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med ljudupptagning. Det empiriska materialet har transkriberats och redogörs under tre teman: utmaningar med modersmålsutveckling, utmaningar med att uppnå likvärdighet och förskollärares strategier med modersmålsutveckling. Den teoretiska referensramen för studiens analysarbete är det sociokulturella perspektivet då förskollärares språkande är en viktig faktor för studien. Perspektivet framhåller sätt som människor använder för att tolka såväl förstå omgivningen i kommunikativa samspel. Studiens resultat visar att förskollärare upplever utmaningar i arbetet med barns modersmål. Men även strategier såsom digitala verktyg och samverkan med vårdnadshavare som förskollärarna använder sig av i arbetet med barns modersmålsutveckling. Studien visar också på att förskollärarna upplever utmaningar i likvärdighetsuppdraget då vissa språk inte finns tillgängliga i arbetet med modersmålsutveckling. Slutsatser som jag har gjort är att förskollärares tolkningsutrymme ter sig olika. Samt att förskollärares förhållningssätt till barns modersmålsutveckling är betydelsefullt.
156

Flerspråkiga barns språkutveckling genompedagogiskt drama : En kvalitativ studie med sex verksamma förskollärare

Ahl, Rita, Dalit, Aldwin January 2022 (has links)
I denna studie har vi undersökt hur pedagoger i två förskolor använder pedagogisk dramalek i språkutbildning av barn med svenska som andraspråk. Vi har intervjuat sex förskollärare om hur de arbetar, vilka metoder de använder samt hur de reflekterar över sin planering och övriga didaktiska frågor runt undervisningen. Vi har formulerat två forskningsfrågor och använt dem som utgångspunkt för våra intervjufrågor som vi ställt när vi träffat lärarna: Hur planerar förskollärare ett innehåll och reflekterar över didaktiska frågor kring ökad användning av drama i sin undervisning av barn med svenska som andraspråk? och Hur kan förskollärare arbeta med att utveckla drama som en del av språkutbildningen för barn med svenska som andraspråk? De intervjuade har på ett engagerat sätt beskrivit sitt arbete med barnens språkutbildning. Resultatet visar att användning av pedagogisk dramalek i språkutbildningen, oavsett om barnen har svenska som modersmål eller som andraspråk, är en bra metod. Genom rollspel, gestaltning, teater och kroppsrörelser med mera engagerar sig barnen samtidigt som de hör och uttalar ord och fraser. Då lär de sig svenska. Drama visar sig också främja barnens personlighetsutveckling. De förbättrar också sin kommunikationsförmåga och empatiförmåga. Genom våra insamlade data kan vi också konstatera att pedagoger i förskolorna arbetar med blandade språkgrupper där barnen lär sig av varandra. Förskollärarna ger även barnen stöd och guidning i leken och säkerställer att barn som har det lite svårare kan få extra stöttning i språkundervisningen.
157

"Allt vi gör ska vi tänka att det ska generera i språkutveckling" : En uppsats om förskollärares beskrivningar och erfarenheter av hur arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling går till. / "Everything we do, we should think that it should generate in language development” : An essay on preschool teachers' descriptions and experiences of how the work with multilingual children's language development takes place.

Enegård Frenker, Ofelia, Pettersson, Elin January 2022 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka förskollärares beskrivningar och erfarenheter kring arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Den sociokulturella teorin och ramfaktorteorin har tillämpats och behandlats med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare ligger till grund för resultatet. Resultatet visar att förskollärare arbetar med olika strategier i sociala interaktioner, hjälpmedel i form av föremål och sitt förhållningssätt genom att utmana och stötta. I syfte att främja flerspråkiga barns språkutveckling skapar de kontinuitet i temaarbeten som inbegriper språk och kulturella attribut som också enspråkiga barn får möjlighet att delta i. Det har också blivit synligt att förskollärare upplever svårigheter i form av språkliga barriärer, rädsla för att peka ut någon och brist på intresse hos barnen.
158

Alla barn är flerspråkiga!  En intervjustudie om förskollärares uppfattningar och förutsättningar för flerspråkighet i förskolan

Abshir, Muna Bashir, Nur, Farhio Yusuf January 2021 (has links)
Sammanfattning  Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärarnas förhållningssätt och förutsättning i arbetet med flerspråkighet. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer med förskollärare. Intervjuerna genomfördes i två kommuner (Tierp och Husby i Stockholms kommun). I Husby är flerspråkiga barn majoritet medan i Tierp är flerspråkigt barn minoritet. I delstudie ett har förskollärarna en positiv inställning och anser att flerspråkighet är en resurs. Förskollärarna belyste att ekonomiska förutsättning begränsar arbetet med flerspråkighet. De nämnde även att de använder olika redskap såsom digitala verktyg, kroppsspråk och bildstöd för att skapa ett inkluderande samt språkutvecklande lärmiljö. De positiva aspekterna som framkom i intervjufrågorna var att förskollärarna använder språkkartläggning och får stöd av vårdnadshavare genom att få tips på sagor, musik och olika ord samt begrepp på barnen modersmål. Vi analyserade empiriska data utifrån ett sociokulturellt, normkritiskt, interkulturellt och transspråkande perspektiv. I delstudie två visar resultatet att förskollärarna uppmuntrar barn att prata på sitt modersmål i det dagliga arbetet och att alla språk är lika värdefulla. Förskollärarna i delstudie två var till mestadels överens med förskollärarna i delstudie ett om betydelsen av att använda de olika redskap såsom böcker och digitala lärresurser. Förskollärarna påpekade att språkkartläggningen bidrar till en djupare kommunikation med vårdnadshavare där de upptäcker föräldrar ofta inte aktivt använder modersmålsspråket hemma. De negativa aspekterna som förekom i studien var att förskollärarna berättade att man inte hinner med att arbeta med alla barns modersmål på grund av tidsbrist samt att även kompetensbrist är en faktor i dessa verksamheter. I denna delstudie skedde analys det insamlade materialet utifrån ett sociokulturellt, normkritiskt och interkulturellt perspektiv.
159

Högläsning i förskolan - En studie om förskollärares syn på högläsning i flerspråkiga miljöer

Saed, Hiba, Elabdallah, Asmaa January 2018 (has links)
I examensarbetet redovisas hur pedagoger på två olika förskolor ser på och arbetar med högläsningi förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger högläser för barnen i flerspråkigaförskolor. Vi vill även skapa en förståelse för hur pedagoger arbetar med och ser på högläsning förförskolebarn som har svenska som andraspråk.I studien används en kvalitativ forskningsmetod för att skapa kunskap om hur pedagoger arbetarmed högläsning i flerspråkiga förskolor. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuersom gjordes med fyra förskollärare från två mångkulturella förskolor. Materialet transkriberadesoch analyserades utifrån Vygotskijs sociokulturella teori och begreppet proximalautvecklingszonen som utgångspunkt, där samspelet med andra barn och vuxna har stor betydelseför barnens utveckling och lärande. Begreppet literacy och emergent literacy nämns även, därbarnen redan i tidig ålder närmar sig läs- och skriftspråket. I forskningsbakgrunden beskrivs ävenhögläsningens funktion, miljön och tidpunkt, språkutveckling och högläsning för flerspråkigabarn.Resultatet visar att pedagogerna har goda kunskaper om varför man högläser för båda enspråkigaoch flerspråkiga barn. Pedagogerna involverar alla barn oavsett språk i högläsningsaktiviteter samtäven föräldrar i arbetet med högläsning hemma. De har samma syfte men metoderna ser ut på olikasätt beroende på barnens ålder. De är överens om att arbetet med högläsning stärker barnensspråkutveckling.
160

Språksvårigheter hos andraspråkselever i matematikklassrum

Ridha, Zahraa January 2019 (has links)
Detta arbete handlar om hur läraren skiljer mellan matematiksvårigheter och språksvårigheter. Den behandlar även hur man kan utifrån flerspråkiga elevers förmåga och svårigheter anpassa sin undervisning enligt deras behov. Dessutom hur modersmålet kan stödja matematisk förståelse. Syftet med arbetet är att undersöka och titta närmare på lärarnas erfarenheter och kunskaper, samt vilka metoder och arbetssätt använder de i en flerspråkig matematikklassrum för att underlätta matematiklärande för elever med språksvårigheter, då i skolan finns många elever med svenska som andra språk. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra matematiklärare i lågstadiet.I min studie kom jag fram till lärarna skiljer mellan språk och matematik genom att jämföra elevens svar i direkta räkneuppgifter och problemlösnings-uppgifter samt genom samtal med elever. Lärarna använder olika strategier för att stötta eleverna som har språksvårigheter, men gemensamma genomgångar använder de flesta lärare. Alla fyra lärarna menar att elevernas modersmål kan vara tillstor hjälp i matematikundervisning. Nyttan med min studie är att bidra med kunskaper om hur lärare kan bedöma rätt elevers språkliga och matematiska svårigheter. Intresset var att komma fram till vilka metoder och arbetssätt lärarna använder för att underlätta matematiken för andraspråkselever, och samtidigt titta närmare på hur modersmålet kan påverka elevers matematikutveckling.

Page generated in 0.0336 seconds