Sara Salman och Maida Gredic (2011). En kvalitativ studie om språkutvecklingen i en förberedelseklass och dess olika undervisningsmetoder. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Denna studie handlar om vilka undervisningsmetoder som är mest lämpliga för elever i en förberedelseklass för att utvecklas i det svenska språket på bästa möjliga sätt. Syftet är att lyfta fram två pedagogers sätt att arbeta med barn i en förberedelseklass. Samtidigt vill vi lyfta fram barnperspektivet. Frågeställningarna som studien lyfter är: Vilka metoder använder pedagogerna sig av för att barnen i en förberedelseklass ska utvecklas i det svenska språket och hur sker undervisningen? När vet pedagogerna att ett barn är redo för att sättas i en så kallad ordinarie klass? Vilka undervisningsmetoder anser barnen är lämpligast för deras inlärning av det svenska språket? För att besvara dessa frågeställningar har vi haft intervjuer med två olika pedagoger som arbetar i en förberedelseklass. För att lyfta fram barnperspektivet har vi valt att intervju fem utvalda elever från klassen. Studiens teoretiska grund har sin utgång i tidigare studie, föräldrars delaktighet samt studie kring lämpliga undervisningsmetoder. Syftet är att undersöka hur pedagogerna undervisar i den utvalda förberedelseklassen. Vi har genom vår studie kommit fram till att pedagogerna arbetar ur ett sociokulturellt perspektiv.

Jag är en lärarstudent som har valt att undersöka andraspråkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning. Syftet med mitt arbete är att få en tydlig bild av vilken uppfattning andraspråkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen när det undervisas på två språk. Jag vill även undersöka modersmålslärares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det är bra sätt att undervisas på och att modersmålslärarens roll är viktig och användbar.

SammanfattningVi har haft ett stort intresse av att undersöka hur språkutveckling sker hos tvåspråkiga barn med fokus på arabisktalande barn. Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar språkutveckling hos tvåspråkiga barn samt hur pedagogerna arbetar med tvåspråkiga barn. Fokus är även på pedagogernas syn på modersmål samt hur samarbete fungerar mellan förskolan och hemmet.Litteraturen som vi har läst och använt i vår studie innehåller många forskningsresultat och teorier angående tvåspråkighet, språkutveckling hos språkiga barn och inlärningsmetoder som stimulerar barns språkinlärning.Vi valde att göra en kvalitativ undersökning på två förskolor i ett mångkulturellt område, där vi båda hade vår verksamhetsförlagda utbildning. Vi genomförde enskilda intervjuer med sex pedagoger, tre från varje förskola och observerade barnens språkinlärning samt pedagogernas arbetssätt. Med hjälp av bandspelare spelade vi in intervjuerna för att komma åt informanternas svar och vi antecknade även ner svaren.Resultatet vi kommit fram till är att tvåspråkiga barn med fokus på arabiskatalande barn har olika språkliga svårigheter i det svenska språket. Det finns olika faktorer som hindrar och främjar språkutveckling hos tvåspråkiga barn. Pedagogerna i båda de utvalda förskolorna använder olika inlärningsmetoder. För att främja barns språkutveckling använder pedagogerna TAKK som en stödmetod, högläsning, sång, musik, lek, rörelse, och tema. Pedagogernas åsikter som framgick under intervjuerna var att modersmålet är väldigt värdefullt vid inlärning av andra språk. Pedagogerna hänvisar också till betydelsen av att tvåspråkiga barn ska utveckla det svenska språket parallellt med modersmålet. Vi kom också fram till sättet som pedagogerna arbetar på för att underlätta samverkan med föräldrarna.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur modersmålsunder-visningen är utformad och hur modersmålslärare och elever uppfattar modersmålsunder-visningens utformning och betydelse för kunskapsutveckling i andra skolämnen. Som underlag till vår undersökning har vi genomfört observationer och intervjuer med fyra modersmålslärare och deras elever på två skolor i Malmö. Resultatet analyserades och diskuterades utifrån relevanta teorier för vår undersökning. För att uppnå vårt syfte ställde vi följande frågor:1.Hur bedrivs modersmålsundervisningen? 2.Hur planerar lärarna sin undervisning? 3.Vilken funktion anser lärarna att modersmålsundervisningen har för elevernas lärande i andra skolämnen? 4.Vilken koppling gör eleverna mellan modersmålsundervisningen och lärandet i andra skolämnen? Vårt resultat har visat att de modersmålslärare, som är bekanta med och följer kursplanen för modersmål är mer medvetna om vilken stor roll modersmåls-undervisningen har för elevernas kunskapsutveckling i andra skolämnen, samt vilka positiva effekter detta kan föra med sig. Dessa lärare stöter på många hinder i sitt arbete men trots detta arbetar de på ett utvecklande arbetssätt och strävar också efter ett nära samarbete med deras svenska kollegor.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om elever med svenska som andraspråk i år 7 - 9 tycker om att läsa respektive inte läsa och vad begreppet läslust betyder för demrespektive för deras andraspråkslärare. Vidare undrar jag vad som fångar deras läslustoch hur man kan fånga deras läslust.

Syftet med arbetet är att undersöka vad lärarna anser om modersmålets betydelse för elevernas lärande. Studien syftar till att ta reda på om lärarna tror att goda kunskaper i modersmålet ökar elevernas möjligheter att nå målen i karaktärsämnets kurser på fordonsprogrammet. Jag är också intresserad av att få veta om lärarna anser att det finns andra faktorer som påverkar de flerspråkiga elevernas studieresultat. Jag har intervjuat åtta lärare som alla undervisar på en gymnasieskola med fordonsprogrammet som inriktning. Skolan ligger i södra Sverige och cirka 60 % eleverna har annat modersmål än svenska.Resultatet av min undersökning visar att majoriteten av lärarna anser att kunskaper i modersmålet är betydelsefullt för andraspråksinlärningen och för elevernas möjligheter att nå målen i karaktärsämnets kurser på fordonsprogrammet. Trots att huvuddelen av lärarna delar åsikten att modersmålet är viktigt så har ingen av de intervjuade något som helst samarbete med varken modersmålsenheten eller modersmålslärarna. Bristande språkkunskaperna är dock inte det enda som de intervjuade lärarna nämner när de pratar om elevernas studieresultat. Lärarna menar att det finns många andra faktorer som påverkar exempelvis, familjeförhållande, socialt arv och elevens intresse för ämnet.

Denna studie syftar till att undersöka flerspråkiga lärares förhållningssätt till flerspråkighet som resurs i undervisning med flerspråkiga elever. Undersökningen har sin utgångspunkt från två frågeställningar: Vilka utmaningar upplever flerspråkiga lärare med ett flerspråkigt klassrum? och Vilka positiva aspekter upplever flerspråkiga lärare att det finns med ett flerspråkigt klassrum? Frågeställningarna har besvarats utifrån studiens kvalitativa metod, intervjuer. I studien har fem lärare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån analysen av intervjuerna synliggjordes utmaningar och positiva aspekter, vilket skapade uppsatsens rubriker. Utmaningen blev: elevers kunskaper i svenska. De positiva aspekterna blev: relationsbyggande, transspråkande i undervisning och elevsamarbeten. En ytterligare rubrik var enspråkighetsnormen som utifrån resultatet synliggjordes både som en utmaning och positiv aspekt och därför behandlas i båda avsnitten. Lärarna ansåg att utmaningarna är att skapa en undervisning för alla, då eleverna befinner sig på olika nivåer kunskapsmässigt och språkligt. Dock menade lärarna att de positiva aspekterna väger upp och gör flerspråkighet i skolan viktig för flerspråkiga elever. Lärarna upplevde att deras flerspråkighet gav trygghet och tillit. De menade även att flerspråkigheten medförde att de kunde utveckla speciella relationer till de flerspråkiga eleverna. Ytterligare en positiv aspekt var att flerspråkigheten kan användas som resurs i klassrummet, för att involvera alla elever i undervisningen och utveckla deras kunskaper genom modersmålet. Resultatet analyserades med hjälp av det teoretiska ramverket flerspråkighet som resurs. Ramverket användes för att synliggöra hur flerspråkighet kan användas som resurs för att möjliggöra elevernas kunskaps- och identitetsutveckling.

Syftet med denna studie är att utforskar hur lärare hanterar elevernas begränsade svenska språk vid hinder för matematikinlärningen. För att kunna få en inblick i hur det går till ute i verksamheten, kontaktades olika skolor i låg stadiet, varav olika lärare intervjuades. Intervjufrågorna utformades utifrån sociokulturellt perspektiv. Sammanställningen av dessa intervjuer visade ett resultat som antyder att språkanpassning är avgörande för lösning av textuppgifter. Resultatet styrkte även att anpassning från lärarens håll är en tydlig påverkande faktor. Flerspråkiga elever har även visat generella svårigheter i att uppnå gott resultat på matematik på grund av begränsningar i det svenska språket. Avslutningsvis diskuteras det olika för och nackdelar med materialet som erhölls via metoden, samt vilka möjligheter det hade funnits vid val av vidare forskning. Ett djupt, brett och multifaktoriellt syfte som kan forskas vidare på ur många fler perspektiv.

Denna studie handlar om hur förskollärare bemöter barn med annat modersmål än svenska och hur de jobbar med deras språkutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och bygger på kvalitativa intervjuer med förskollärare i södra Sverige. Studien visar att en rad olika metoder för språkinlärning grundade på det sociokulturella perspektivet används i förskolan. Dock används dessa metoder endast för språkutveckling i det svenska språket. Språkutveckling inom barnens modersmål sker precis som tidigare studier visat i princip inte alls i de undersökta förskolorna. En viktig anledning till detta är att det saknas resurser. Pedagogerna anser att modersmålsundervisning i stället bör ske i hemmet men de är medvetna om att detta inte alltid sker trots försök att involvera föräldrarna. Slutsatsen av studien är att mer forskning om undervisning av flerspråkiga barn behövs eftersom denna grupp blir allt större i förskolorna.

Bedömning och efterföljande betygssättning har en stor inverkan på elevernas lärande, utveckling och motivation. Därför finns det ett stort intresse av att undersöka hur bedömningen och tolkningar av betygskriterierna ser ut i praktiken då ojämlikheter i bedömningen av elevernas prestationer på lång sikt kan påverka elevernas motivation. Studien är knuten till en kompetenshöjande insats som modersmålslärare i en kommun i Skåne har genomgått i samarbete med Malmö universitet. Syftet med denna studie är att undersöka och få ökad kunskap om hur modersmålslärare tolkar betygskriterierna i ämnet arabiska som modersmål. Syftet uppfylls genom att besvara följande frågeställning: 1. Hur tolkar modersmålslärare betygskriterierna i ämnet arabiska som modersmål?2. Hur motiverar modersmålslärare sina bedömningar av elevtexter? Studiens teoretiska ramverk är Vygotskijs teori om medierande verktyg (Vygotskij, 1978) samt Bachmans och Palmers modell om kommunikativa färdigheter (Bachman & Palmer, 1982, 1996). Forskningsmetoden är kvalitativt fokusgruppssamtal. Materialet består av ett inspelat fokusgruppssamtal som har analyserats med analysmetoden innehållsanalys (Denscombe, 2016). Resultatet visar att tre av fyra lärare har begränsad eller ingen motivering alls till sin bedömning och att de inte definierar vilka kunskapskrav som ligger bakom bedömningen. Slutsatserna som dras utifrån denna studie är att det är viktigt att lärare för ett kontinuerligt samtal i syfte att skapa samsyn om hur värdeorden i betygskriterierna kan tolkas. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att ge eleverna väl motiverad feedback på vad de behöver förbättra och vilka färdigheter de behöver utveckla för att uppnå högre betyg.