Världen ställdes 2020 inför en helt oväntad pandemi som pågick fram till 2022. Under pandemins gång tillkom flertalet olika lagar, stöd och begränsningar för både personer och företag. Vissa av dessa åtgärder var så extrema att ingen hade kunnat förutse att något sådant skulle ske. Eftersom detta hände hastigt uppstod en politisk osäkerhet där ingen riktigt visste vad som skulle hända i framtiden. Tidigare forskning har visat på att hastiga och oförutsedda förändringar angående politik, ekonomi eller lagar leder till en politisk osäkerhet och att denna osäkerhet i sin tur leder till en påverkan på företags användning av earnings management. Mycket tidigare forskning har gjorts inom ämnet earnings management men det finns inte många studier på covid-19 pandemins påverkan. Den forskning som finns är gjord på företag som ligger i andra länder än Sverige och har visat på en påverkan. Syftet med den här studien är därmed att se om även svenska företag har ökat sin användning av earnings management under pandemiåren 2021-2022. Studien utgår från en kvantitativ metod, med en deduktiv ansats och är en studie baserad på paneldata för åren 2018-2019 och 2021-2022. För att undersöka om earnings management har förekommit används den modifierade Jonesmodellen för att beräkna de diskretionära periodiseringarna som svenska börsnoterade företagen gjort. Urvalet bestod av 160 bolag som är listade på Large-, Mid- och Small cap-listorna på Stockholmsbörsen. Resultatet visar på att det finns en signifikant ökning i användningen av earnings management efter pandemins utbrott jämfört med före pandemin började. Vidare visar regressionsanalysen att pandemin hade en påverkan på förändringen. Men påverkan var liten och det finns en möjlighet att en annan variabel är den kausala variabeln. Uppsatsens språk i resterande del är svenska. / In 2020 the world faced an unexpected pandemic that continued until 2022. During the course of the pandemic numerous laws, subsidies and restrictions, both for private individuals and companies were implemented. Some of these measures were so extreme that no one could have predicted them in advance. Because this happened suddenly, political uncertainty arose whereby no one knew what was going to happen in the future. Previous research has shown that sudden and unpredicted changes regarding politics, economics or laws lead to political uncertainty and this in turn affects companies´ use of earnings management. There has been plenty of studies regarding earnings management conducted in the past, but very few exist that regards the effect of the covid-19 pandemic. The research that does exist, is about companies in other countries than Sweden and there the pandemic has had an effect on the use of earnings management. The purpose of this essay is to study whether Swedish companies have increased their use of earnings management during the pandemic years 2021-2022 as well. This study is a quantitative study with a deductive approach based on panel data for the years 2018-2019 and 2021-2022. To examine whether earnings management has occurred, the modified Jones model is used to calculate the discretionary accruals for the public Swedish companies. The sample consists of 160 Large, Mid and Small-cap companies listed on the Stockholm Stock Exchange. The results show an increase in the use of earnings management after the start of the pandemic in comparison with the years before the pandemic. Furthermore, the regression analysis shows that the pandemic had an impact on this change. However, the impact was small and there is a possibility that some other variable was the causal variable. The rest of this thesis is written in Swedish.

Nuvarande redovisningsregler och principer under IFRS är till viss del öppna för subjektiva bedömningar om hur kostnader och intäkter ska redovisas. Denna subjektivitet går stundom under benämningen resultatmanipulering och innebär då att företagets resultat antingen justeras i positiv eller negativ riktning beroende på bakomliggande incitament. De subjektiva valen kan delas in i operationella åtgärder eller diskretionära periodiseringar, beroende på om de påverkar kassaflödet eller ej. Denna studie fokuserar på hur redovisningsreglerna kan användas för att uppnå resultatmanipulering och inriktas därför på de diskretionära periodiseringarna. Forskning har påvisat att möjligheten till resultatmanipulering är särskilt påtaglig i samband med att företag byter vd. Det baseras på teorierna om horisontproblemet och stålbad, att vd:n i varje given situation ämnar uppnå maximal personlig vinning. Då tidigare studier sällan undersökt den svenska marknaden avser vi uppnå kontribution om hur teorierna om resultatmanipulering är applicerbara under svenska regelverk och normer, från dess att IFRS infördes till dags dato. Via syftet att undersöka sambandet mellan ett byte av vd och resultatmanipulering har vi för avsikt att hjälpa investerare till att bättre förstå marknaden och till förbättrade investeringsbeslut. Via kvantitativ analys av årsredovisningar har vi med hjälp av den modifierade Jonesmodellen tagit fram ett mått på företags diskretionära periodiseringar. Måttet har likställts med resultatmanipulering och ställts i relation till företags vd-byten. Kopplat till horisontproblemet har nivån på resultatmanipulering jämförts mot vd-byte som sker efterföljande räkenskapsår. Teorin om stålbad har i sin tur testats genom att undersöka om resultatmanipulering nyttjas under en vd:s första verksamma år, alternativt i något av de efterföljande två räkenskapsåren. Resultaten påvisade att den svenska marknaden skiljer sig mot både bakomliggande teori och tidigare forskning. Förekomsten av horisontproblemet eller stålbad kunde inte bevisas, däremot fann studien att resultatet skrivs upp via resultatmanipulering i de två efterföljande åren efter att ett byte av vd skett. Anmärkningsvärt bevisades även att resultatminskande åtgärder utförs året innan ett rutinmässigt vd-byte inträffar. Sett till orsakssambanden bevisades därutöver att sannolikheten för att ett vd-byte kom att inträffa ökade vid användning av negativ resultatmanipulering samt när företagets lönsamhet var lägre än marknadsgenomsnittet. Studien belyser att kausalitetsproblem föreligger mellan resultatmanipulering, vd-byte och företagets lönsamhet. De exakta orsakssambanden kan studien inte förmå förklara utan vi påvisar att ytterligare forskning behöver genomföras för att klargöra det sanna orsaksförhållandet. Avslutningsvis renderar studien teoretiskt bidrag då den påvisar att teorierna om horisontproblemet och stålbad i samband med vd-byte inte stämmer in på den svenska marknaden.