Thesis (Ph. D.)--University of Chicago, Dept. of Anthropology, August, 2003. / Includes bibliographical references. Also available on the Internet.

Thesis (Ph.D.(Opv. Sielk.)--Universiteit van Pretoria, 2000. / Includes bibliographical references.

Thesis (Ph. D. (Curriculum Studies))--University of Pretoria, 2002. / Includes bibliographical references (leaf 246-256).

Textbooks are a significant element of the social studies curriculum and teacher pedagogical choice (Apple, 2004; Apple & Christian-Smith, 1991). Students' views of American history are dramatically affected by the textbook narratives to which they are exposed, and teachers often tilt their curricular choices based on the textbooks available to them (Luke, 2006; Schug, Western & Enochs, 1997). The history of our nation's armed conflicts is often presented, through our textbooks and our pedagogy, as a history of reluctant violence, which promotes a particular moral agenda that exerts control over our students' future beliefs and decisions. This is particularly important with regard to our textbook depictions of the U.S. Civil War, which holds a curricular status as a necessary and moral conflict. The "just war" doctrine is a philosophical framework which allows individuals to consider the ethical conditions under which war may be morally permissible, and it provides our students with an opportunity to engage in critical thinking regarding our nation's historical policies. The utility of the "just war" doctrine in American history classrooms is a topic that is largely unexplored in social science education. Therefore, using a critical analysis methodology that evaluates textbook depictions of the U.S. Civil War from a "just war" doctrinal perspective, the ensuing study will contribute to the research base in social science education by elaborating a framework from which teachers may approach the moral realities of war with their students.

published_or_final_version / Education / Master / Master of Education

published_or_final_version / abstract / Education / Master / Master of Education

published_or_final_version / Education / Master / Master of Education

Magistro darbe nagrinėjamas pradinių klasių mokinių dorinis ugdymas, šios ugdymo srities vadybinės dimensijos, lemiančios dorinio ugdymo kokybę pradinėje mokykloje. / The main topic of this master thesis is moral education in primary school and the management dimensions of this kind of education indicating quality of moral education in primary school.

Darbe analizuojamas atleidimo fenomenas bei atleidimo mokymo efektyvumas, atleidimo mokymo įtaka mokinių moralinių vertybių, socialinių įgūdžių ugdymui, psichologinei savijautai. Darbo objektas – paauglių mokymas atleisti. Tikrinamos trys hipotezės: 1. Tikėtina, kad po mokymo atleisti pagerėja moksleivių psichologinė savijauta: padidėja džiaugsmo, laimės, meilės, sumažėja baimės, liūdesio, pykčio, keršto parametrai. 2. Po pedagoginio eksperimento didėja moksleivių savivertė. 3. Po pedagoginio eksperimento kinta moksleivių vertybės. Darbą sudaro dvi dalys. Pirmoje dalyje chronologine tvarka aprašomas atleidimo reiškinio plitimas nuo užuomazgų religijoje iki įsitvirtinimo edukologijos moksle, supažindinama su užsienio ir lietuvių mokslininkų tyrimais atleidimo tema bei pagrindžiama atleidimo mokymo galimybė ir reikšmė mokinių moraliniam ugdymui, socialiniams gebėjimams, psichologinei savijautai. Antroje dalyje pateikiama Jaunimo mokyklos mokinių anketų ir refleksijų analizė po atleidimo mokymo, prisatoma pedagoginio eksperimento programa ir rezultatai, kurie patvirtino darbe keltas hipotezes. Apklausti 110 respondentų, eksperimentinėje grupėje dalyvavo 51 mokinys, kontrolinėje – 59 mokiniai. Išvadose pažymima, kad atleidimo mokymas yra vienas būdų ugdyti mokinių moralines vertybes, padėti suprasti save ir kitus ir taip pasiruošti tolimesniam doram gyvenimui. / Forgiveness phenomenon, forgiveness education, it‘s influence of students‘ moral values, development of their social skills, psychological condicion have been analyzed in this work. The object of this study is to teach children forgiveness. Three hypotheses have been tested: 1. It is possible that after forgiveness teaching students‘ well-being becomes better: parameters of joy, happiness, love increase and parameters of fear, sadness, anger, revenge decrease. 2. After pedagogical experiment rises students’ self-esteem. 3. After pedagogical experiment students’ values also increases. The work consists of two parts. In the first part forgiveness phenomenon has been described in chronological order from the early beginning in religion and later in educology; research of lithuanian and foreign scientist on this topic have also been introducted and possibility of teaching forgiveness, influence on students’ moral development, social skills, psychological well-being have been proved. In the second part the analysis of students questionnaire and reflection after teaching forgiveness, the program and results of pedagogical experiment have been presented. In conclusion it has been remarked that teaching forgiveness is one the main ways to develop students’ moral values, assist for understanding oneself and others, prepare for the further honest life.

In the four papers presented in this dissertation I analyze and discuss various value statements and moral stances, which I regard as unjustifiably harmful for persons with Autism and obstacles for the creation of an Autism-friendly society. In the papers I try to show that the positions underpinning the Autism-phobic moral stances are not warranted and cannot be defended in a good way. In doing so, I hope to transform the harmful moral intuitions underlying these positions into autism-friendly ones. The first paper investigates the Neurodiversity claim that ‘Autism is a natural variation’. The claim is interpreted and investigated and an argument is given that, contrary to Low-Functioning Autism, High-Functioning Autism can indeed be seen as a natural variation, without necessarily being seen as a disability. The second paper focuses on the problem for persons with Autism to adapt to prosocial lying, which is saying something not true but socially acceptable in a situation. By comparing a Kantian approach and a care ethics approach, the paper ends up recommending teaching persons with Autism to lie in a rule based and empathic way. The third paper deals with the morality of embryo selection in IVF. Based on a widely shared intuition of natural capabilities, arguments are given that it is morally legitimate to choose an Autistic embryo instead of a ‘normal’ one, contrary to arguments given by proponents of ‘every child should have the best chance of the best life’. The fourth paper deals with moral education. An argument is given that due to problems with cognitive empathy children with Autism should be taught pro-social behavior in a rule based way. / I de fyra artiklarna, som presenteras i denna avhandling, analyserar och diskuterar jag olika värdeuttalanden och moraliska ställningstaganden, vilka jag anser inte kan berättigas och är skadliga för personer med autism och utgör hinder för skapandet av ett autismvänligt samhälle. I artiklarna försöker jag visa att de ståndpunkter som ligger till grund för autism - fobiska moraliska ställningstaganden inte kan berättigas eller försvaras på ett rimligt sätt. På så sätt hoppas jag att omvandla de skadliga moraliska intuitioner som ligger bakom dessa positioner till autismvänliga sådana. Den första artikeln undersöker påståendet från förespråkare av neurodiversitet att ”autism är en naturlig variation”. Påståendet tolkas och utreds och ett argument ges att, i motsats till låg fungerande autism, kan högfungerande autism faktiskt ses som en naturlig variation, utan att nödvändigtvis ses som ett handikapp. Den andra artikeln fokuserar på problem för personer med autism för att anpassa sig till att ljuga prosocialt, nämligen att säga något som är osant men socialt lämpligt i en viss situation. Genom att jämföra en Kantiansk strategi med en omsorgsetisk strategi rekommenderar artikeln att undervisning i att ljuga på ett regelbaserat och empatiskt sätt bör ges till personer med autism. Den tredje artikeln behandlar moralen kring väljande av embryo i IVF. Baserat på en allmänt delad intuition om förekomsten och betydelsen av naturliga förmågor ges ett argument för att det är moraliskt legitimt att välja ett autistiskt embryo i stället för ett ”normalt”, i motsats till argument som ges av förespråkarna för ”varje barn ska få bästa chansen till det bästa livet”. Den fjärde artikeln handlar om hur barn ska bibringas moral genom utbildning. Ett argument ges att på grund av problem med kognitiv empati så bör barn med autism undervisas i pro - socialt beteende på ett regelbaserat sätt. / <p>The series name<strong> Dissertations on Health and Society</strong> is incomplete. The correct and complete name is <strong>Linköping Dissertations on Health and Society</strong>.</p>