Made available in DSpace on 2014-12-17T14:00:15Z (GMT). No. of bitstreams: 1 MayraMS_DISSERT.pdf: 1909146 bytes, checksum: c45c1a5e4e9e8dfe8eb786fe8c77f9e0 (MD5) Previous issue date: 2012-03-12 / Coordena??o de Aperfei?oamento de Pessoal de N?vel Superior / This research started with an investigation about the theatrical speaking. Through an empirical methodology that analyzed a practical experience of creating a play and bibliographical research, the actress/researcher investigated ways to manipulate musical parameters as tools in the creation process of the actor s voice. The actress/researcher attempted to connect theory and practice, moved by the desire to find a vocal expression in theater that unfolds as living and transforming movement. This dissertation also contains the report of pedagogical experiences, in which the actress/researcher explored strategies to teach the appropriation of musical parameters in the construction of the vocal work of the actor. Considering that speaking in theater is closer to singing than everyday speech, she concluded that the actor may compose music as a music composer does in the elaborating process of building vocal scores. Therefore, she demonstrated that it is of fundamental importance a musical training in the development of the actor. / Esta pesquisa se deu a partir de uma investiga??o sobre a fala teatral. Atrav?s de uma metodologia emp?rica que analisou uma experi?ncia pr?tica de constru??o de uma encena??o e de pesquisa bibliogr?fica, a atriz/pesquisadora investigou possibilidades de manipula??o de par?metros musicais como recursos no processo de cria??o da voz do ator. A atriz/pesquisadora procurou unir teoria e pr?tica, movida pelo desejo de buscar uma express?o vocal em cena que se concretizasse como movimento vivo e transformador. Este trabalho cont?m tamb?m o relato de experi?ncias pedag?gicas, nas quais a atriz/pesquisadora explorou estrat?gias para ensinar a apropria??o de par?metros da m?sica na constru??o do trabalho vocal do ator. Verificando que a fala teatral est? mais pr?xima do canto do que da fala cotidiana, ela concluiu que o ator pode compor m?sica assim como o faz um compositor de m?sica no processo de cria??o de suas partituras vocais. Por isso, constatou que ? de fundamental import?ncia um treinamento musical na forma??o do ator.

I detta arbete har jag undersökt hur jag kan nyttja olika musikparametrar för att gestalta olika känslor i min musik. Det blev tolv låtar utifrån fyra valda känslor, där riktlinjerna för att kunna gestalta känslorna hämtades ur Patrik Juslins Bok Musical Emotions Explained. Låtarna komponerades först på piano och utvecklades senare till fritt instrumenterade och arrangerade versioner i utvalt DAW. Arbetet ger inblick i gestaltning av känslorna glädje, intresse, ilska och sorg i flera låtar genom att visa på hur olika musikparametrar har använts i komponerandet och arrangerandet för respektive känsla. Jag har kommit fram till att olika musikparametrar för känslorna har värderats och prioriterats olika högt beroende på vilken känsla som gestaltats. Låtarnas klangfärg, genom val av instrument och artikulationer har spelat större roll för musikens känslouttryck än vad jag tidigare hade trott. Visualisering, i form av inre upplevda bilder, har fungerat som en inspirationskälla i skapandet av de arrangerade intresselåtarna och även till några låtar för de andra känslorna. Riktlinjerna till musikparametrarna som använts stämmer till stor del överens med de olika känslorna som låtarna ska gestalta enligt mig. Slutligen anser jag att alla riktlinjer i studien (Juslin, 2019, ss. 126, 235) inte alltid fungerar i praktiken, exempelvis genom att en individs känsloupplevelse kan skilja sig från majoritetens känsloupplevelse av ett stycke musik. Faktorer som lyssnarens bakgrund och omgivning tar på ett eller annat sätt fokus från de musikaliska funktionerna och formar upplevelsen av musiken.

I detta självständiga arbete undersöks upplevelsen av arrangering för stråkinstrument utifrån olika musikaliska parametrar. Syftet med arbetet är att analysera dessa upplevelser samt att studera hur inställningen och självförtroendet till arrangeringen varierar och utvecklas. Under tre månader skapas arrangemang av åtta låtar av varierande karaktär, där processen dokumenteras med hjälp av loggbok och analyseras med tematisk analys. Med stöd från det fenomenologiska perspektivet och vald litteratur presenteras ett resultat utifrån följande frågeställningar: Hur påverkar olika musikaliska parametrar så som gehör, rytmik och harmonisering vid arrangering? Hur upplevs arrangeringsprocessen utifrån inställning, självförtroende och utmaningar? Resultatet delas in i två teman som baseras på dessa frågeställningar, Musikaliska parametrar och Upplevelsen av arrangering. I resultatet framkommer att plankning och gehörsbaserad arrangering upplevs som lustfylld och utmanande. Utveckling vad gäller harmonisering och musikteori analyseras och vid arrangering för elever dras slutsatsen att balansen mellan utmaningar och tydlighet i arrangemanget är en utmaning även för arrangören. Struktur lyfts som en betydelsefull faktor i processen och inställningen till arbetet är mestadels positiv. Motgångar ger ny drivkraft och inspiration till nya idéer och självförtroendet växer under arbetets gång. Avslutningsvis följer en diskussion kring arbetets resultat i relation till vald litteratur och det fenomenologiska perspektivet. / In this self-study the experience of arranging for string instruments is examined based on different musical parameters. The purpose of this study is to analyze these experiences and to examine how the attitude and self-confidence varies and develops. During three months, arrangements of eight songs of varying character are created, where the process is documented with the help of a journal and analyzed with thematic analysis. With support from the phenomenological perspective and selected literature, a result is presented based on the following questions: How do different musical parameters such as hearing, rhythm and harmonization affect when arranging? How is the arrangement process experienced based on attitude, self-confidence and challenges? The results are divided into two themes based on these issues, musical parameters and the experience of arrangement. The results show that an aural-based arrangement is experienced as pleasurable and challenging. Development in terms of harmonization and music theory is analyzed and when arranging for students, it is concluded that the balance between challenges and clarity in the arrangement is indeed a challenge for the arranger as well. Structure is highlighted as a significant factor in the process and the attitude to the study is mostly positive. Adversity provides new impetus and inspiration to new ideas and self-confidence grows during the study. In conclusion, a discussion follows about the results of the study in relation to selected literature and the phenomenological perspective.

This study investigates the possibility of applying Hatten’s theory of musical gesture to a formal system of musical analysis. Using historical antecedents and established musicological practice as a guide, a range of musical parameters in a motive length span of music are incorporated into a single gesture. This gesture forms the basic semantic unit upon which an analytical tableau structure is built, and a syntax is developed to allow derivations of new gestures; a large scale structure displaying fractal-like self-similarity is then proposed. The completed system is applied to the analysis of the ‘Adagio’ of Mozart’s Flute Quartet K.285 to test whether it can consistently be implemented and whether it produces falsifiable results while maintaining predictive power. It is found that these requirements are indeed met and that a set of inference rules can be derived suggesting that the proposed system has ample scope for further development. / Art History, Visual Arts & Musicology / M. Mus.

This study investigates the possibility of applying Hatten’s theory of musical gesture to a formal system of musical analysis. Using historical antecedents and established musicological practice as a guide, a range of musical parameters in a motive length span of music are incorporated into a single gesture. This gesture forms the basic semantic unit upon which an analytical tableau structure is built, and a syntax is developed to allow derivations of new gestures; a large scale structure displaying fractal-like self-similarity is then proposed. The completed system is applied to the analysis of the ‘Adagio’ of Mozart’s Flute Quartet K.285 to test whether it can consistently be implemented and whether it produces falsifiable results while maintaining predictive power. It is found that these requirements are indeed met and that a set of inference rules can be derived suggesting that the proposed system has ample scope for further development. / Art History, Visual Arts and Musicology / M. Mus.