Syftet med studien är att undersöka hur verksamma musiklärare upplever att ämneslärar­utbildningen i musik korrelerar med den yrkesmässiga vardagen i fråga om förvärvandet av nödvändiga kompetenser i att skapa goda och trygga lärandemiljöer samt hur verksamma musiklärare arbetar för att utforma lärandemiljöer som möjliggör lärande. I studien har data samlats genom ljud- och videoinspelade semi-strukturerade intervjuer med sex verksamma musiklärare inom grundskola, kulturskola och gymnasieskola. Studien har genomsyrats av, och resultat har analyserats och tolkats med hjälp av, teorier kring relationell pedagogik. De resultat som framkommit i studien ger en bild av att lärandemiljöer är ett svårdefinierat begrepp samtidigt som lärare är överens om de mest väsentliga delarna rörande lärandemiljöer; att utmana eleverna utifrån deras egen nivå, att ha goda relationer till sina elever samt att skapa goda förutsättningar för det sociala samspelet i musikklassrummet. I studiens resultat framkommer även att informanterna upplever att de relationellt betingade kunskaperna är något de lärt sig främst i arbetet snarare än i lärarutbildningen medan de ämnesdidaktiska kunskaperna är något som lärarutbildningen tycks ha förmedlat framgångsrikt. Hur detta kan komma sig – att de relationsbetingade kunskaperna upplevs undermåliga då lärarutbildningen innehåller kurser som behandlar just detta ämne – fyller en stor del av den avslutande diskussionens innehåll.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer ta reda på hur fem musiklärare i grundskolan beskriver sin roll och erfarenhet av att leda och genomföra elevers sceniska framställningar. Resultatet visar att förutsättningarna mellan skolor varierar i hög utsträckning. För tre av fem lärare utgjorde det nyligen borttagna ämnet elevens val stommen för arbete med showverksamheten. Skolledarens inställning och sätt att prioritera pekas ut som avgörande för att skapa nödvändiga förutsättningar. Lärarna ser skillnader från den ordinarie undervisningen i ökat elevinflytande över processen och innehållet och således den handledande roll de själva tar. Samtliga lärare hittar stöd i styrdokumenten för att berättiga verksamheten och lyfter flera aspekter av nytta den har för eleverna sett till det akademiska, sociala, personliga och yrkeslivsförberedande. / The purpose of this study is to find out through interviews how five Swedish compulsory school music teachers describe their role and experience of managing and working with stage performances. Results show that conditions vary greatly between schools. Three out of five teachers were heavily dependent on pupil’s choice – a recently removed selective subject that enabled pupils to deepen and broaden their knowledge in one or more subjects – for organizing and managing such activities. School administrators’ attitude and ways of prioritizing are pointed out as crucial for creating the necessary conditions. Teachers observe higher levels of student democracy regarding the process and the content and thus also notice a change in their own role toward tutors rather than teachers. All teachers find support in the curriculum in order to justify these activities and mention several aspects of value they have for their pupils, such as academical, social, personal, as well as preparatory for their future careers.