<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i muskelaktivitet i</p><p>vadmuskulaturen när olika eller inget vadskydd användes vid vadpress. Jämförelse</p><p>gjordes mellan vadskydd (A), stickat av ett modifierat polyolefingarn och ett till</p><p>stickningen identiskt och utseende näst intill identiskt vadskydd (B) av polyamid,</p><p>samt utan vadskydd.</p><p>Testgruppen bestod av 13 män från militärhögskolan i Halmstad. Testpersonerna</p><p>genomförde vadpress i smithmaskin* på en belastning av 50% av 1RM*.</p><p>Muskelaktiviteten mättes med hjälp av sEMG* och tre mätningar per person</p><p>genomfördes. Det första utan vadskydd, andra med vadskydd A och det tredje med</p><p>vadskydd B.</p><p> </p><p>Resultaten visade ingen signifikant skillnad i muskelaktivitet mellan användandet av</p><p>vadskydd A och vadskydd B eller mellan vadskydd A och utan vadskydd.</p><p>Mätmetoden sEMG är känslig och kan ha gett missvisande resultat. Fler studier</p><p>behöver göras dels angående skillnad i muskelaktivitet och dels för att testa</p><p>vadskyddens eventuella andra egenskaper, positiva eller negativa. Intresset väcktes att</p><p>utveckla metoden för framtida studier/forskning.</p><p> </p><p>Abstract</p><p>The purpose of this study was to investigate whether there was any difference in</p><p>muscle activation in the calf muscles with different or no calf protector used in calf</p><p>press. Comparison was made between a calf protector (A), made with modified</p><p>polyolefin, and another calfprotector (B) of polyamide with identical knitting and</p><p>almost identical appearance, and without the calf protector.</p><p>The test group consisted of 13 men from the military academy in Halmstad. The test</p><p>subjects used a smith machine and performed calf raises on a load of 50% of 1RM.</p><p>Muscle activity was measured using sEMG and three measurements per person were</p><p>conducted. The first measurement without calf protector, second with calf protector A</p><p>and the third with calf protector B (appearance almost identical with A).</p><p>The results showed no significant difference in muscle activation between the use of</p><p>calf protector A and B, or between calf protector A and without calf protector.</p><p>However, the method used is very sensitive and it is hard to tell if the result is correct</p><p>or not. More studies need to be done concerning differences in muscle activation but</p><p>also to measure if there are other differences, negative or positive, between the calf</p><p>protectors. Interest was awakened to develop methodology for future studies research.</p>

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i muskelaktivitet i vadmuskulaturen när olika eller inget vadskydd användes vid vadpress. Jämförelse gjordes mellan vadskydd (A), stickat av ett modifierat polyolefingarn och ett till stickningen identiskt och utseende näst intill identiskt vadskydd (B) av polyamid, samt utan vadskydd. Testgruppen bestod av 13 män från militärhögskolan i Halmstad. Testpersonerna genomförde vadpress i smithmaskin* på en belastning av 50% av 1RM*. Muskelaktiviteten mättes med hjälp av sEMG* och tre mätningar per person genomfördes. Det första utan vadskydd, andra med vadskydd A och det tredje med vadskydd B.   Resultaten visade ingen signifikant skillnad i muskelaktivitet mellan användandet av vadskydd A och vadskydd B eller mellan vadskydd A och utan vadskydd. Mätmetoden sEMG är känslig och kan ha gett missvisande resultat. Fler studier behöver göras dels angående skillnad i muskelaktivitet och dels för att testa vadskyddens eventuella andra egenskaper, positiva eller negativa. Intresset väcktes att utveckla metoden för framtida studier/forskning.   Abstract The purpose of this study was to investigate whether there was any difference in muscle activation in the calf muscles with different or no calf protector used in calf press. Comparison was made between a calf protector (A), made with modified polyolefin, and another calfprotector (B) of polyamide with identical knitting and almost identical appearance, and without the calf protector. The test group consisted of 13 men from the military academy in Halmstad. The test subjects used a smith machine and performed calf raises on a load of 50% of 1RM. Muscle activity was measured using sEMG and three measurements per person were conducted. The first measurement without calf protector, second with calf protector A and the third with calf protector B (appearance almost identical with A). The results showed no significant difference in muscle activation between the use of calf protector A and B, or between calf protector A and without calf protector. However, the method used is very sensitive and it is hard to tell if the result is correct or not. More studies need to be done concerning differences in muscle activation but also to measure if there are other differences, negative or positive, between the calf protectors. Interest was awakened to develop methodology for future studies research.

Terränglöpning sker på varierande underlag med stora höjdskillnader, utmanande miljöer och ställer höga krav på utövaren. Ökat excentriskt arbetet i nedre extremitet vid utförslöpning har kopplats till mer skador och värk. Få tidigare studier har gjorts på utförslöpning brantare än -12º lutning. Syftet med studien var att jämföra muskelaktiviteten i nedre extremitet och bål vid brantare utförslöpning och användning av olika skor. Syftet var också att undersöka deltagarnas upplevelser under testet. Metod: Fyra kvinnor deltog, tillfrågade med bakgrund av erfarenhet inom terränglöpning (ålder 36 ±3,6 år, vikt 63 ±3,7 kg, längd 170 ±1,7 cm). Studien utfördes på en ramp där deltagarna sprang två gånger per lutning och skomodell. Muskelaktivitet mättes med elektromyografi (EMG) för nedre extremitet och bål. EMG-amplituden beräknades med root mean square (RMS) och medelvärde och standardavvikelse presentades för respektive lutning och sko. Ett frågeformulär skapades för att undersöka deltagarnas upplevelser av testen. Resultat: Framsida lår och ryggsträckarmuskulaturen visade ökad aktivitet från 0º till - 20º och - 26º samt ännu högre vid - 32º lutning. Magmuskulaturen visade ökad aktivitet från 0º till övriga lutningar. Ingen skillnad mellan skor noterades, utom ökad aktivitet i magmuskulaturen vid löpning med Inov8 jämfört med Salomon, vilket var den sko som deltagarna upplevde hade bäst grepp mot underlaget. Konklusion: Brant utförslöpning visade ökad muskelaktivitet i främst framsida lår och bålmuskulatur. På grund av få mätningar gjordes ingen signifikansanalys. Resultaten från denna pilotstudie är endast preliminära indikationer, större studier med fler deltagare och testförsök behövs. De subjektiva upplevelserna från deltagarna var generellt positiva och utgör viktig information vid framtida studier.

Bakgrund: Löpare drabbas ofta av olika överbelastningsskador, varför diskussionen om vilken löpstil en ska välja uppstått med ett ökande intresse hos allmänheten. Tidigare studier har visat att löpning på hälen genererar högre muskelaktivitet i Tibialis anterior och löpning på framfoten aktiverar Gastrocnemius i högre grad. Enligt vissa studier tycks biomekaniska skillnader kunna förutsäga vilka individer som riskerar att drabbas av olika skador. Syftet var att jämföra inomindividuella skillnader gällande muskelaktivitet och ledvinklar i nedre extremitet mellan löpning med hälisättning och löpning på framfoten. Metod: Två män, 28 och 29 år gamla med liknande träningsbakgrund sprang varsin gång med bägge löpstilarna, varpå den generella muskelaktiviteten och ett medelvärde av maxvärdena för ledvinklarna beräknades. Datainsamlingen gjordes med elektromyografi för muskelaktivitet och tröghetssensorer för 3D-rörelseanalys. Musklerna som testades var Gluteus medius, Biceps femoris, mediala Gastrocnemius och Tibialis anterior. Ledvinklarna som undersöktes var höftens flexion-extension, abduktion-adduktion och in- och utåtrotation, knäets flexion-extension, samt fotens plantarflexion-dorsalextension och inversion-eversion. Resultat: Muskelaktiviteten i Gluteus medius, Biceps femoris och Gastrocnemius var högre vid framfotsisättning, medan Tibialis anterior hade högst aktivitet vid hälisättning, hos bägge testpersonerna. Plantarflexionen var större hos den ena personen vid framfotsisättning, medan dorsalextensionen var som störst vid hälisättning. Konklusion: Enligt vår kännedom finns inga tidigare studier som undersökt maximala ledvinklar och generell muskelaktivitet, där testpersonerna haft liknande erfarenhet av de bägge löpstilarna. Undersökningen bidrar till ökad kunskap om individuella skillnader i ledvinklar mellan löpstilarna hos testpersonerna. Studier med ett större antal deltagare som byter från en löpstil till en annan behövs för att kunna fastställa hur muskelaktivitet och ledvinklar påverkas.

Projektet syftade till att undersöka skillnaden på tre olika utformningar av fotledsortoser när det kommer till muskel-aktivitet i underbenet vid gång. Det genomfördes på grund av att det finns få studier på hur olika fotledsortoser förhåller sig till varandra, därmed är kunskapen begränsad. Tillvägagångssättet var att skriva ett matlabskript som manipulerade och analyserade all indata och levererade jämförbara resultat för de enskilda ortoserna. Analysen skedde i fyra övergripande moment där det första var att manipulera EMG:ts rådata för att förenkla analysen av den, det andra momentet var att definiera stegtider utifrån fotsuletrycksdata. Tredje momentet innefattade att manipulera referensdata på samma sätt som i moment ett och det fjärde var att uttrycka EMG-data i procent av referensdatan.Efter att EMG-data analyserats så jämfördes de olika ortoserna genom att medelvärden från samtliga försökspersoner beräknades i Excel. Resultaten visade att muskelaktiviteten i "Triceps Surae" överlag verkar minska med ökad plantarflexion. Slutsatsen fick delas upp muskel för muskel och har ingen genomgående trend utan slutsatsen blev olika för varje muskel. / The aim of this project is to investigate the differences in muscle activity of the lower leg between three types of ankle foot orthoses. The reason behind the project is that there is little knowledge about differences between different types of orthoses. The method used to tackle this task was to write a Matlab script that manipulated and anlyzed all the data required to yield a result for each individual orthoses that then could be used to compare them to each other. This was done in four major steps, the first of which was to manipulate the EMG-data of the chosen file so that it became easier to analyze, the second step was to use the data from a pressure sole to determine when steps started and ended. Thirdly, the reference data was manipulated in the same way as in step one. The fourth and final step was to express the chosen file in percent of the reference data. Finally, Excel was used to compare the different orthoses by calculating mean values from the test subjects data. The results showed that the muscel actvity in "Triceps Surae" seems to decrease with increased plantarflexion.The conclussion had to be divided into one conclussion per muscle, the different conlussions differed for every muscle.

With the advancement of technology, innovative control measures have been introduced to mitigate the risk of work-related musculoskeletal disorders (WMSDs). Among these measures, wearable passive exoskeletons have emerged as promising solutions for addressing WMSDs. Previous studies have demonstrated the effectiveness of wearable passive exoskeletons for improving awkward postures and reducing muscle workload in tasks involving neck extension, limbs, and back. However, the effectiveness of newly developed industrial exoskeletons designed for neck flexion remains uncertain. This study aimed to evaluate the neck exoskeleton's effects on muscle activities and work postures, by comparing the working conditions of floor workers wearing and not wearing these devices. Six subjects were recruited for field measurements. Muscle activity of the neck extensors, as well as the forward inclination angle of the head and trunk, were assessed during the measurements. Data comparison between wearing and not wearing the neck flexion exoskeleton was conducted using the related samples Wilcoxon signed-rank test. Spearman’s rank correlation coefficient was utilized to analyze the correlation between different parameters while wearing the neck flexion exoskeleton. The results showed that compared to not wearing the exoskeleton, wearing the neck flexion exoskeleton significantly reduced muscular activity at the 10th percentile (p=0.028), 50th percentile (p=0.028), and 90th percentile (p=0.028). Wearing the neck flexion exoskeleton also reduced the 10th percentile (p=0.028) and 90th percentile (p=0.046) of the head angle, and the neck angle at the 50th percentile (p=0.028) and 90th percentile (p=0.028). Additionally, the trunk angle was significantly higher with the exoskeleton at the 50th percentile (p=0.046) and 90th percentile (p=0.027). The correlation analysis when wearing the exoskeleton revealed a negative correlation between neck angle and trunk angle at the 10th percentile (r=-0.829, p=0.021). Additionally, a significant negative correlation was found between neck angle and trunk angle at the 90th percentile (r=-0.943, p=0.002), as well as between head angle and trunk angle at the 90th percentile (r=-0.829, p=0.021). Moreover, a strong negative correlation was observed between RMS and head angle at the 50th percentile (r=-0.771, p=0.036) and 90th percentile (r=-0.829, p=0.021). In conclusion, the results show that wearing neck flexion exoskeletons during actual work tasks among floor layers reduces neck extensor muscle activity, excessive neck flexion, and forward head inclination, and it may lead to an increase in forward trunk inclination, without influencing work efficiency. / trätt som en möjlighet för att minska risken för WMSD. Tidigare studier har visat att bärbara passiva exoskelett är effektiva för att minska belastningen vid besvärliga arbetsställningar och minska muskelbelastningen vid arbetsuppgifter som involverar nackextension, extremiteter och rygg. Dock är effektiviteten av nyligen utvecklade industriella exoskelett designade för nackflexion fortfarande osäker. Denna studie syftade till att undersöka effekten av ett nackflexionsexoskelett, med avseende på muskelbelastning och arbetsställningar hos golvarbetare. Sex försökspersoner rekryterades för fältmätningar. Muskelaktiviteten hos nackextensorerna, samt framåtlutningsvinkeln av huvudet och bålen, mättes under arbetet. Statistisk jämförelse mellan att bära och inte bära nackflexionsexoskelettet utfördes med hjälp av Wilcoxon signed-rank test för relaterade prover. Spearman rangkorrelationskoefficient användes för att analysera korrelationen mellan olika parametrar när nackflexionsexoskelettet bars. Resultaten visade att exoskelettet signifikant minskade muskelaktiviteten ; vid 10:e percentilen (p=0.028), 50:e percentilen (p=0.028) och 90:e percentilen (p=0.028). Vidare minskade även huvudvinkeln signifikant, 10:e percentilen (p=0.028) och 90:e percentilen (p=0.046) av, liksomnackvinkelns 50:e percentilen (p=0.028) och 90:e percentilen (p=0.028). Bålvinkeln, däremot, var signifikant högre med exoskelettet både vid 50:e percentilen (p=0.046) och 90:e percentilen (p=0.027). Korrelationsanalysen avslöjade en negativ korrelation mellan nackvinkel och bålvinkel vid 10:e percentilen (r=-0.829, p=0.021) när exoskelettet bars. Dessutom var det en signifikant negativ korrelation mellan nackvinkel och bålvinkel vid 90:e percentilen (r=-0.943, p=0.002), samt mellan huvudvinkel och bålvinkel vid 90:e percentilen (r=-0.829, p=0.021) när exoskelettet bars. Dessutom observerades en stark negativ korrelation mellan muskelaktivitet och huvudvinkel vid 50:e percentilen av de båda måtten (r=-0.771, p=0.036) och vid 90:e percentilen (r=-0.829, p=0.021) när exoskelettet bars. Sammanfattningsvis visar resultaten att användning av nackflexionsexoskelett under faktiska arbetsuppgifter bland golvläggare minskar nackextensorernas muskelaktivitet, nackflexion och framåtlutning av huvudet, samt ökar framåtlutningen av av bålen utan att påverka arbetseffektiviteten.

QC 20101220