Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt samt vilket behov av stöd dessa kvinnor har. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar sökta ur databaserna Elin@, Swemed och Pubmed. För att säkra studiernas kvalitet är artiklarna granskade utifrån granskningsmallar. Resultatet visade att många av kvinnorna som drabbats av hjärtinfarkt inte tog sina symtom på allvar, diagnosen kom som en chock och de förnekade vad som hade hänt. De skämdes över att vara sjuka och behöva hjälp. Att komma tillbaka till det dagliga livet efter hjärtinfarkten upplevdes som svårt, de ville att allt skulle vara som innan och när de inte klarade av det kändes det som om de tappade kontrollen. De kände också en stor press på sig att förändra sin livsstil. Vetskapen om att livet fort kunde ta slut framkallade känslor som oro, rädsla och respekt för livet. Kvinnors behov av stöd visade sig genom att de önskade mer individuellt anpassad information och råd om bland annat medicinering och livsstilsförändringar. Socialt och emotionellt stöd genom ett stödjande nätverk och att få dela med sig av sina upplevelser för andra med liknande erfarenheter beskrevs också som ett behov.

Introduktion: De hjärtpatienter som lever hemma själva har en sämre livskvalitet både fysiskt och psykiskt oavsett ålder och kön. Att ha en anhörig eller nära vän som hjälp ökar livskvalitet och kortar återhämtningsperioden. Syfte: Syftet är att se hur män och kvinnor upplever livet efter hjärtinfarkt, samt hur sjuksköterskans roll upplevs i kontakten med dessa patienter? Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet diskuteras utifrån fem huvudkategorier samt ur manligt och kvinnligt perspektiv. Dessa huvudrubriker är ”Hälsoproblem”, ”Livsstilsförändringar”, ”Emotionella reaktioner”, ”Arbets och socialt nätverk” och ”Hur upplevs sjuksköterskans roll i omvårdnaden”. Under dessa huvudrubriker har uppsatsförfattarna beskrivit vilket resultat vi funnit i artiklarna om patienters olika upplevelser av vardagslivet efter hjärtinfarkt. Diskussion: Resultatet liknar det som redan finns beskrivet i läroböckerna att män och kvinnor reagerar och upplever smärta på olika sätt. Vilket leder till att upplevelserna i vardagen också kommer att skilja sig åt mellan män och kvinnor. Att båda könen upplever smärta och obehag på olika sätt kan ha att göra med ideal, normer, livsvillkor och förväntningar på vad som är manligt och kvinnligt i samhället. Slutsats: Individen bakom sjukdomen får aldrig förbises vilket skulle kunna ge negativa konsekvenser i omvårdnaden. Det föreligger dessutom en informationsbrist. Denna bör utredas för att höja kvalitén rörande patientinformationen. Anhöriga bör dessutom involveras i vården mer.

Imaging of myocardial viability using the delayed enhancement technique currently provides high image contrast between infarcted and normal tissue with the aid of a magnetization prepared fast gradient echo pulse sequence following the administration of an extracellular contrast agent. However, there exists a degree of image contrast variability and subjectivity due to contrast agent kinetics and user-specified imaging parameters. Also, the technique has not been explored at higher field strengths (3T), which offer greater inherent signal-to-noise ratio. The overall goal of this study is to compare magnetic resonance delayed contrast enhancement of myocardial infarction at 1.5T and 3T. The analysis was conducted by first developing a comprehensive mathematical simulation of the imaging sequence, which allowed modification of various imaging parameters. Simulations were performed to optimize the sequence for flip angle and inversion time, as well as to evaluate the influence of other image parameters that affected contrast. These theoretical results were validated experimentally with phantoms. In vivo post-contrast T1 measurements at 1.5T and 3T from normal volunteers (n=10) and patients (n=5) provided more precise input into mathematical optimization simulations. In both populations, longer T1 values were found at 3T compared to 1.5T for normal (pre-contrast: 1.24 .06s vs. 1.07 .05s; post-contrast: 0.34-0.59 vs. 0.33-0.54s, n=15) and infarcted myocardium (pre-contrast: 1.27 .06s vs. 1.04 .06s; post-contrast: 0.25-0.37s vs. 0.23-0.32s, n=5). Corresponding simulations using these T1 values revealed an infarct-to-normal tissue contrast gain at 3T of approximately 25%. In vivo image contrast between infarcted and normal tissue following contrast administration was also higher at 3T by approximately 37%. In conclusion, there was good correlation between mathematical simulations of delayed enhancement and experimental results, enabling parameters to be compared and optimized offline given input T1 values. Although contrast-enhanced viability imaging at 3T suffered from artifacts due to field, RF, and inversion pulse inhomogeneity, these results suggest that 3T offers higher contrast-to-noise ratio than 1.5T for this application.

Detection of coronary calcification from computed tomography scans is a noninvasive examination and has great potential for heart disease diagnosis. This study proposes new features to characterize calcium lesions. Different from the traditional calcium score features, these features are generated from the texture, shape, and gray level statistics of the calcium lesions. We study the correlation between these features and acute myocardial infarction and then compare the results with traditional calcium score features. According to the location of the lesions, patients are first divided into two groups. In one group, the myocardial infarction is located in segment of culprit lesion. For the second group, myocardial infarction is located in segment of non-culprit lesion. In comparing their means, the corresponding p-value of gray level statistics feature ¡§histogram relative smoothness¡¨ could reach 4.47E-07, which has fairly high significance. Furthermore, in studying the differences among patients, experiment on Hypercholesterolemia provide a good result. By comparing the means of patients which are classified into Hypercholesterolemia and non-Hypercholesterolemia groups, the corresponding p-value of texture feature ¡§inverse difference moment¡¨ could reach 3.74E-04. Initially, acute myocardial infarction do not have statistically significant result However, after adding the location weighting factor for the lesions, the corresponding p-value of texture feature ¡§average of information measures of correlation¡¨ could be reduced to 8.8921E-03, and p-value of gray level statistics feature ¡§Histogram relative Smoothness¡¨ could be improved to 2.4019E-02.

Heart failure accounts for more deaths in the United States than any other pathology. Unfortunately, repairing the heart after pathological injury has become an overwhelming task for physicians and researchers to overcome. Fortunately, cellular cardiomyoplasty has emerged as a promising solution for sufferers of heart failure. Such a therapy is limited in efficacy due to poor engraftment efficiencies, however. To address this issue, we have developed a tissue engineered vehicle for cell delivery. Use of a "cardiac patch" resulted in localized and efficient delivery of human mesenchymal stem cells (hMSC) to infarcted myocardium. Application of a cardiac patch also attenuated adverse remodeling. Additionally, the culture of stem/progenitor cells within three dimensional collagen constructs led to modulations in cell function, which did not promote enhanced angiogenesis in vitro or in vivo. Despite enhanced neovessel formation, hMSC patches were more beneficial at augmenting myocardial repair compared to directly injected hMSC. Lastly, although hMSC represent an effective cell source option for enhancing cardiac repair they require additional purification and expansion steps which inherently delay the turnover before treatment. Therefore, suitable cell alternative are being sought. Human embryonic stem cell derived mesenchymal (B4) cells display several phenotypic similarities to hMSC. B4 progenitor cells responded similarly to hMSC in 3D culture. In addition B4 progenitor cell patch application to infarcted myocardium resulted in similar indices of repair compared to hMSC. Thus, a tissue engineering approach represents an effective cell delivery strategy and induces modulations in cell function which may demonstrate pathological significance.

<p>Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Nästan 37 000 personer insjuknade i akut hjärtinfarkt år 2006. Livet efter en hjärtinfarkt kan innebära stora förändringar för den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter efter en genomgången hjärtinfarkt upplever att relationen och vardagen med partnern förändras. Litteraturstudien har en kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar söktes i databaser. De artiklar som inkluderades till analysen genomlästes och genomgick en kvalitetsbedömning. Analysen baserades på 12 artiklar och resulterade i sex teman: hjärtinfarktens inverkan på relationen; undanhållande av känslor; rollbyte och ansvarsfördelning inom relationen; överbeskydd; stöd samt sexualitet och beröring. Huvudfyndet i analysen är att patienter av olika anledningar upplever överbeskydd från sina partners efter en hjärtinfarkt. Andra fynd är att patienter upplever att partnern är en viktig resurs för att få stöd och uppmuntran. Patienter uppskattar tiden med sin partner mer efter en hjärtinfarkt. Många patienter väljer att undanhålla känslor och information för sin partner. Sjuksköterskor kan använda resultatet när de informerar patienter och deras partner efter en hjärtinfarkt. Information om aktivitetsnivå och problem som kan uppstå inom den sexuella samlevnaden efter en hjärtinfarkt kan troligtvis minska patientens oro och sexuella ängslan samt partnerns överbeskydd.</p> / <p>Myocardial infarction (MI) is one of the largest Public health problems in Sweden. Almost 37 000 were afflicted by a MI 2006. Life after a MI can cause major changes for the patient. The aim of this literature review was to describe how patients' relationship and daily life with their partner changes after a MI experience. The literature review has a qualitative approach. The authors searched for scientific articles in databases. Included articles were read thoroughly and quality assessed. The analysis is based on 12 articles and revealed six themes: MI impact on the relationship; withholding of feelings'; changing role and responsibilities within the relationship; overprotection; support and sexuality and contact. The main finding is that patients feel overprotected by their partners related to different causes. Other findings are that the partner is seen as an important source of support by the patients. Patients appreciate the time with their partner more after a MI. Many patients choose to withhold feelings and information for their partners. Nurses can use the result when they inform patients and their partners. Information about activity level and sexual intercourse problems which can arise following a MI may reduce the patient's concerns and sexual anxiety and the overprotection by the partner.</p>

<p>A major part of the Swedish population suffers from myocardial infarction. A wish in the study is to give nurses an increasing knowledge about what patients with myocardial infarction wish to be informed about so that the nurses can meet these patients as good as possible.</p><p>The aim is to show what nurses need to inform heart patients about to prevent anxiety and fear after hospital care.</p><p>The method used was literature reviews where seven articles were reviewed according to Polit, et. al., (2001). The databases used were Cinahl and ELIN.</p><p>Results: There is a dissonance between what the patient and what the nurse is ranking to be the most important item to be informed about after a myocardial infarction. The patients prioritize information about symptoms and lifestylechanges. The nurses prefer that support in the community is the most important effort to inform about.</p><p>Discussion: It has come to light what the patients want to have information about and what the nurses feel is important to inform about. It has not come to light if the information from the nurse reduces the patients anxiety and fear after their stay at the hospital.</p><p>Conclusion: It is important that the patient get a chance to have an active role in the information process and as much as possible get involved in the decision making on what information to give.</p> / <p>Hjärtinfarkt är en stor folksjukdom som fortfarande drabbar många i Sverige. Det är viktigt att patientens informationsbehov blir tillgodosett efter sjukhusvistelsen.</p><p>Syfte: Är att belysa vad sjuksköterskan bör informera hjärtinfarktspatienter om för att förhindra oro och rädsla efter sjukhusvistelsen.</p><p>Metod: En litteraturstudie användas och artiklar söktes i databaserna Cinahl och ELIN. Sju artiklar granskades enligt Polit, et. al., (2001) och presenteras i en granskningsmatris.</p><p>Resultat: Det finns en skillnad på vad patienten och sjuksköterskan tycker är det viktigaste att få information om efter det att man har drabbats av en hjärtinfarkt. Patienterna prioriterar att få information om symtom och livsstilsförändringar. Sjuksköterskorna prioriterar kommunala insatser som det viktigaste att informera om till patienterna efter sjukhusvistelsen.</p><p>Diskussion: Det har framkommit vad patienterna vill ha information om och vad sjuksköterskan tycker är viktigt att informera om till hjärtinfarktspatienter efter sjukhusvistelsen. Det har inte framkommit tydligt om sjuksköterskans information minskar patienternas oro och rädsla efter sjukhusvistelsen.</p><p>Slutsats: Det är viktigt att patienten får möjlighet att påverka sitt behov av att få information och att kunna påverka den informationen som man får.</p>

<p>Hjärtinfarkt är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Mellan åren 1987-2004 har cirka 56 000 människor insjuknat i hjärtinfarkt. I många studier har män varit i fokus. Det betyder att resultaten inte representerar kvinnor. Kvinnor kan ha andra symtom än män och på grund av det blir kvinnor ofta fel diagnostiserade, och får senare behandling än män. Syftet med denna studie att beskriva hur kvinnor upplever den information de får efter insjuknandet i hjärtinfarkt, samt vilken information de efterfrågar. En litteraturstudie valdes till denna studie. Tio artiklar analyserades, de svarade till studiens syfte och frågeställningar. Resultatet i denna studie är att kvinnors behov av information är stort och de behöver individuell information. Om detta är försummat förlängs kvinnors tillfrisknande. Information kan även vara en form av stöd. De vill veta varför de insjuknat i hjärtinfarkt och vad sjukdomen kommer att betyda för deras liv. När information ges till kvinnor känner de att de får stöd. Kvinnor kan finna stöd och information i hjärtrehabiliteringsprogram. Det är viktigt att sjuksköterskor skapar en relation till patienten som bygger på respekt och förtroende för varandra.</p> / <p>Myocardial infarction is a big health problem in Sweden. Between the years 1987-2004 about 56 000 people have suffered from an acute myocardial infarction. In many studies men have been the main focus. That means that the findings don’t represent women. Women may have different symptoms than men, because of this the women are often diagnosed wrong, and get treatment long after men. The aim of this study is to describe how women experience the information they are given after a Myocardial infarction, and what sort of information they request. A literature review is chosen for this study. Ten articles are analysed, they answered the question formulations and the aim of the study. The result of this study is that women’s needs of information are great and women need individual information. If this is neglected the women’s recovery is prolonged. Information can also be a form of support. Women want to know why this happened and what the illness is going to mean for their lives. When women are informed they feel supported. They can also get support and information from cardiac rehabilitation programmes. Nurses should build a relationship with the patient based on respect and trust.</p>

<p>Acute myocardial infarction is a serious diagnosis. Both the patient and the loved ones experience an immediate uncertainty. To be able to emotionally support the patient´s spouse, the nurse in the coronary care unit must be prepared to also encounter the world of the spouse. The aim of this study was from a nursing perspective to illuminate how life was experienced during the first two months by the spouse of someone, who was stricken by a first time acute myocardial infarction. Interviews with six spouses were conducted. The methodological approach was phenomenological-hermeneutic, based on the French philosopher Paul Riceour. The result of the qualitative text analysis showed four themes: To lose one´s foothold, To be exposed to the medical and nursing staff, To get a changed relationship to one´s partner, To wish to make the most of one´s life. The first theme highlighted the spouse’s strong feelings of uncertainty concerning the outcome of the patient. The second theme showed the spouse’s confidence in the medical care. It also showed the spouse’s sense of being insulted by the nurses, who did not acknowledge the spouses´ need of obtaining information and emotional support. The third theme demonstrated how the partner cared for and felt responsible for observing the former patient´s health condition. The fourth theme showed that the spouse realized that life has to come to an end and therefore wanted to realize his/her plans for the future before it was too late. The findings from this study emphasize the importance of the medical and nursing staff to show interest in the spouses´ experiences. Thereby the spouses can experience a support in congruence with their needs, and their life situation might thereby be improved. It would be of great interest to study how nurses regard the spouses´ life situation during the patients´ stay in hospital. Further research could also highlight which factors could minimize the sufferings of partners to seriously sick patients, regardless of the patients´ diagnosis.</p>

Thesis (M.S.)--Florida State University, 2004. / Advisor: Dr. Yousef Haik, Florida State University, College of Engineering, Dept. of Mechanical Engineering. Title and description from dissertation home page (viewed June 16, 2004). Includes bibliographical references.