<p>I "Myten som argumentationsbas" har jag utgått från de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. Utifrån dessa perspektiv har jag sökt svar på frågeställningen: <em>Hur övertygar man någon som ser världen på ett annat sätt?</em></p><p>Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar på etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och den andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde användas för att ge en fördjupad förståelse för vad en retorisk argumentationsbas är. Svaret på den frågeställningen blev ett tydligt: Ja.</p><p>Barthes teori om myten stämde väl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbättrad förståelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom på möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser världen på ett annat sätt.</p><p>Utöver detta kunde jag även visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa. Detta genom att myten är partikulär och kan kopplas till specifika fenomen, medan doxan är mer generell. Myten som teoretiskt perspektiv visade sig därmed vara väl lämpat för att retoriskt förklara argumentationsbasens funktion i enskilda övertygandeprocesser. I denna studie beläggs således  att Barthes idé om myten har något att tillföra den retoriska kunskapsteorin.</p>

I "Myten som argumentationsbas" har jag utgått från de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. Utifrån dessa perspektiv har jag sökt svar på frågeställningen: Hur övertygar man någon som ser världen på ett annat sätt? Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar på etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och den andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde användas för att ge en fördjupad förståelse för vad en retorisk argumentationsbas är. Svaret på den frågeställningen blev ett tydligt: Ja. Barthes teori om myten stämde väl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbättrad förståelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom på möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser världen på ett annat sätt. Utöver detta kunde jag även visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa. Detta genom att myten är partikulär och kan kopplas till specifika fenomen, medan doxan är mer generell. Myten som teoretiskt perspektiv visade sig därmed vara väl lämpat för att retoriskt förklara argumentationsbasens funktion i enskilda övertygandeprocesser. I denna studie beläggs således  att Barthes idé om myten har något att tillföra den retoriska kunskapsteorin.

Video games have become the highest grossing entertainment industry in the world, earning more than double that of the music and film industry combined. Many of these games contain political messages, intentional or not. Some game developers explicitly claim that the games they make are apolitical, and this thesis examines whether Call of Duty: Modern Warfare is as apolitical as its developers claim. The research is conducted with the aid of Barthes’ work on mythologies and semiology to analyse the various signs present in the game in relation to construction of myths and ideological messaging. This is aided by Bogost’s procedural rhetoric to enable the analysis of gameplay choices as a semiological sign. The main theories are supported by Murray’s writing on immersion and the first-person perspective. The analysis shows that Modern Warfare consistently uses signs and myths that construct an ideological message that coalesce into a mythical image of the special forces soldier as a sort of human but superhuman character that must be given free rein to perform their mission, while also displaying western politicians as incompetent, the threat of terrorism as omnipresent, and Russia as a dangerous threat. Regardless of intent, such a message is undeniably political.

Syftet med denna uppsats är att visa på hur historiebruk migrerar och transformeras över tid. I sin bok With His Pistol in His Hand – A Border Ballad and its Hero presenterar Américo Paredes sin bild av vad Corridon är, en särskild typ av mexikansk ballad vid som sjöngs i ett område mellan Mexiko och USA från mitten av 1830-talet och drygt hundra år framåt. Jag har försökt finna passager i Cormac McCarthys bok Övergången och Sam Peckinpahs film Det vilda gänget som kan förstås som influerade av Corridon. För att kunna tolka min empiri har jag tagit hjälp av framförallt Roland Barthes Mytologier och Reinhart Kosellecks Erfarenhet, tid och historia – Om historiska tiders semantik. I diskussionen argumenterar jag för att både moralsyn och tematik i de bägge verkan visar på ett släktskap med Corridon. Vidare har jag funnit likheter i hur de gestaltar tid och hur de arbetar med mytologiska tecken för att gestalta sina berättelser och därmed sin historieförmedling. En slutsats är att verken för en dialog med sina mottagare, de skapar ett utrymme för betraktaren eller läsaren att själva dra de logiska följderna av de frågor som verken ger upphov till. / The purpose of this paper is to show how the use of history migrates and transforms over time. In his book With His Pistol in His Hand - A Border Ballad and its Hero, Américo Paredes presents his characterization of the Corrido, a special type of Mexican ballad which was sung in the area between Mexico and the United States from the mid-1830s and more then hundred years ahead. I have tried to find passages in Cormac McCarthy's book The Crossing and Sam Peckinpah's The Wild Bunch which can be understood as influenced by the Corrido. In order to be able to interpret my empirical material, I have taken the help of Roland Barthes Mythologies and Reinhart Koselleck's Futures Past: On the Semantics of Historical Time. In the discussion, I argue that both moral views and themes in my empirical material correspond with Corridon. Furthermore, I have found similarities in how they portray time and how they work with mythological signs to portray their stories and their mediation of history. One conclusion is that the book and the movie start a dialogue with their recipients, they create a space for the viewer or the reader to draw the logical outcomes of the issues that the works give rise to.

This essay deals with combs typological developments in shape and apperance during the Migration period and Vendel period, 400 - 700 A.D. as well as their meaning and function in society. The importance of combs mentioned in folklore and mythologies, with focus on both life and death. The combs and their significance are put into an everyday context, from begin a functional object to be a social status carrying symbol in society.