Sammanfattning. En till två procent av befolkningen är diagnostiserade med bipolärt syndrom. Ordet bipolär betyder två poler och innebär svängningar mellan förhöjt stämningsläge, depression och neutral grundstämning. Närstående till dessa personer kan hamna i oväntade och påfrestande situationer och påverkas. Studiens syfte var att beskriva hur närstående till patienter med bipolärt syndrom upplever sjukdomen och hur den påverkar livet. Metoden var en litteraturgranskning som syftade till att sammanställa litteraturen inom det valda området. Urvalet bestod av granskade kvalitativa och kvantitativa studier publicerade de senaste 10 åren i vetenskapliga tidskrifter. I resultatet framkom att närstående upplever påfrestningar, relationsproblematik, stigmatisering, ohälsa, samt uppfattar negativa aspekter av vård och stöd. Slutsatsen visar att närstående till personer med bipolärt syndrom upplever en stor belastning i relationen. Denna litteraturstudie kan ge ökad förståelse och kunskap i hur det är att vara närstående till en person med bipolärt syndrom / Abstract. It is estimated that one to two percent of the population is diagnosed with bipolar disorder. The term bipolar means two poles and involves fluctuations between elevated mood, depression and mood-neutral basis. Relatives of individuals with bipolar disorder may end up in unexpected and stressful situations and their daily lives are often affected. The aim of the study was to describe how relatives to patients with bipolar disorder experience the disorder and how it affects their lives. The method was a literature review that sought to compile the literature in chosen field. The sample consisted of reviewed qualitative and quantitative studies published in the last 10 years in scientific journals. The result demonstrated that relatives can experience stress, relationship issues, stigma, illness, and perceived negative aspects of care and support. The conclusion is that relatives of people with bipolar disorder experience a major stress in the relationship. This study may provide deeper understanding and knowledge about the situation of relatives of persons with bipolar disorder.

Att vara närstående till en person med bipolär sjukdom kan upplevas som svårt och krävande. Det är därför viktigt att som sjuksköterska se de närstående och deras behov. Studiens syfte var att belysa vad det är att vara närstående i en familj till en bipolärt sjuk person. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, som vidare presenteras i fyra olika teman. De närstående kunde uppleva många olika slags känslor. Dessa kunde till exempel vara ensamhet, hopplöshet, rädsla samt frustration. De närstående upplevde att de kunde hamna i skymundan av sjukdomen och att deras egna känslor och behov inte uppmärksammades. De upplevde även en avsaknad av information och stöd från sjuksköterskor vilket de närstående sa sig behöva för att klara av att hantera vardagen tillsammans med den bipolärt sjuka personen. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om att de närstående ofta kan känna sig ensamma och bortglömda. Att som sjuksköterska vara medveten om denna problematik, kan göra att de närstående känner sig inkluderade i vården samt känner hopp inför framtiden tillsammans med den bipolärt sjuka personen.

Bakgrund: Stroke är en vanlig sjukdom i Sverige och varje år drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar hos den som drabbats. När livskamraten drabbas av stroke kan det för den närstående komma som en chock och en ny livssituation kan uppstå. Närstående får ta på sig ett stort ansvar när livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturstudie som baserades på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom en övergripande kategori; En förändrad livssituation med tre huvudkategorier; En förändrad vardag, En förändrad relation och Fysisk och emotionell påfrestning. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om och skapar sig en djupare förståelse för den närståendes situation för att kunna möta den närstående på ett bra sätt. Det ligger i sjuksköterskans ansvar att se till att den närstående inte blir åsidosatt utan blir sedd som en del i systemet. Rätt information och stöd innan hemgång, kan detta göra att den närstående känner sig tryggare i den nya situationen i hemmet med livskamraten.

Sammanfattning Antalet personer som önskar vård i livets slut i hemmet har ökat i Sverige, vilket innebär att hemsjukvården och palliativa teamen fått en alltmer betydande roll. Närstående blir ofta automatiskt involverade i vården av sin närstående. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser och förväntningar vid första besöket med palliativa teamet i hemmet. Studien var en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Metoden som valdes var semistrukturerade intervjuer från åtta närstående, en kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att bearbeta insamlad data. Analysen resulterade i tre kategorier ”närstående var oförberedda inför mötet med teamet vid första besöket”, ”positiva upplevelser av teamets presentation och information vid första besöket” samt ”professionellt bemötande av teamet vid första besöket”. Alla närstående upplevde att första besöket med teamet innehöll bra presentation och information. Besökets struktur och antal personer som medverkade vid första besöket var närstående nöjda med, och hade ingen önskan om förändring av besöket.

Sammanfattning: Bakgrund: Psykos är ett samlingsnamn för psykiska störningar där uppfattningar och värderingar av verkligheten är förändrade. Psykoser uppträder i alla åldrar. Familjens roll är viktig och det är ovanligt att den psykiskt sjuke blir bortstött ur familjegemenskapen. För de närstående är det förenat med stora påfrestningar att se en närstående bli psykotisk. Syfte: Att belysa närståendes erfarenheter av att ha en familjemedlem med psykossjukdom. Metod: En litteraturstudie användes för att besvara syftet. Resultatet baserades på sex vetenskapliga artiklar som analyserades. Resultat: Resultat i studien visar att närstående till de som har psykossjukdom upplever ett komplext liv. Närstående upplever en förändrad vardag och varierande känslor efter att deras närstående fått diagnosen psykos. De upplever att psykossjukdom har vidgat deras perspektiv på livet och de har utvecklats som individer. Resultatet presenteras i tre huvudteman: En komplex roll att leva i en förändrad vardag, Varierande känslor och Positiva insikter i livet. Slutsats: Familjen måste ses som en helhet för att kunna hjälpa och stödja den sjuke och de närstående på bästa sätt. Närstående till de som har psykossjukdom upplever ett komplext liv med en förändrad vardag. Närstående upplever att psykossjukdom har vidgat deras perspektiv på livet och de har utvecklats som individer.

No description available.

Introduction: The population of Sweden has during the last century doubled. An increased live expectancy results in an older population and the share needing medical care increases. Demographic and political changes in developed counties have resulted in changed demands on the care of the elderly. The elderly are discharged from hospital earlier and this results a significant responsibility on the elderly themselves and their relatives. Often the relatives are engaged in the elderly’s health problems, care needs and the future consequences the current situation results in for the elderly and the domestic life. The purpose was to study and describe the relative’s conceptions of the elderly’s care needs in conjunction with care planning. Method: Data collection made by phone interviews with relatives of elderly people over 80 years old after the coordinated care planning. The interviews were analysed by qualitative content analysis and resulted in four overall categories. The result uses these four categories which describe the relative’s perceptions, encompassing the need of support in daily life, their perception on decisions, the elderly’s own attitude and perceptions of future needs. Conclusion: Extended research on relatives and their perception on the elderly’s needs can contribute to an increased awareness and reach a deeper knowledge and understanding of the complex situation the care planning means. / Introduktion: Befolkningen i Sverige har under de senaste 100 åren fördubblats. En ökad livslängd medför att vi får en äldre befolkning och andelen som är i behov av sjukvårdande insatser ökar. Demografiska och politiska förändringar i välfärdsländerna har bidragit till förändrade krav på vården av äldre. De äldre skrivs ut allt tidigare och den tidiga utskrivningen från sjukhuset innebär ett betydande ansvar på den äldre själv och deras närstående. Ofta är de närstående engagerade i den äldres hälsoproblem, vårdbehov och vilka framtida effekter situationen har, för den äldre samt för familjelivet. Syftet var att undersöka och beskriva närståendes uppfattningar av den äldres vårdbehov i samband med samordnad vårdplanering. Metod: Datainsamlingen genomfördes med hjälp av telefonintervjuer med närstående till äldre personer över 80 år efter den samordnade vårdplaneringen. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra övergripande kategorier. Resultatet: utgår från de fyra kategorierna som beskriver de närståendes uppfattningar vilka innefattar behovet av stöd i vardagslivet, uppfattningar om beslut, den äldres egen inställning samt uppfattningar om framtida behov.  Slutsats: Utökad forskning kring närstående och deras uppfattning om den äldres behov kan bidra till en ökad medvetenhet och nå en djupare kunskap och förståelse i den komplexa situation som den samordnade vårdplaneringen utgör.

Abstrakt: Att insjukna i hjärncancer drabbar hela familjen. Beroende på vart tumören är lokaliseraduppvisar patienten olika symtom bland annat i form av personlighetsförändringar. Närståendeupplever i sådana situationer ett behov av stöd och förståelse. Metoden som användes är enlitteraturstudie i form av granskning av vetenskapliga artiklar inom ett specifikt område.Litteratursökningen gjordes i databaser CINAHL och PubMed och artiklar valdes utifrån litteraturstudiens syfte: Belysa hur stöd upplevs av närstående när en anhörig drabbats avhjärncancer. Resultatet visar att närstående upplever att behovet av stöd fanns i att sjuksköterskankunde ge relevant information om sjukdomsförloppet och de medicinska delarna som skapade störresjälvkänsla hos närstående. Att få stöd i existentiella frågor samt en djup förståelse för attnärstående måste få ha kvar det som förgyller deras liv i form av intressen och behovet av att fåegentid utan skuldkänslor gentemot den sjuka patienten. Diskussionen visar att närstående uppleverbrist i det andliga stödet och att sjuksköterskans helhetssyn måste förbättras. Slutsats: Det är viktigtatt uppmärksamma närståendes behov och upplevelse av stöd för att sjuksköterskan ska kunna ha enhelhetssyn av patienten hon vårdar. I några sammanhang, bland annat inom det andliga bristersjuksköterskans kompetens, detta handlar om kulturella värderingar samt hur utbrett exempelvisreligion är i det landet patienten blir vårdad. För vidare utveckling är det därför viktigt att fånga uppnärståendes behov i ett tidigt skede för att kunna tillgodose behoven av stöd.

Bakgrund Cancer är en sjukdom som anses komma att öka med 70 % de kommande 20 åren. Cancer kan orsaka livsförändringar och den drabbade kan bli beroende av hjälp från närstående Syfte Att genom en vetenskaplig litteraturöversikt beskriva närståendes upplevelser när en anhörig är cancersjuk och i samband med mötet med sjukvården. Metod En litteraturöversikt som innefattar 13 vetenskapliga artiklar som har framtagits med hjälp av sökord relaterade till syftet från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Två teman uppstod: förändrad livssituation och delaktighet med sjukvården. Den närstående kan uppleva att livssituationen förändras när en anhörig är cancersjuk. En skyldighet upplevs till att vara en vårdare. Med vårdandet uppstår till största del negativa känslor. Okunskap och svårighet upplevs i vårdandet. De flesta närstående upplever att stöttning av sjukvården är nödvändigt men bristande. Slutsats Genom sjukvårdens hjälp kan närståendes erfarenheter i vårdandet av sin cancersjuka anhörig förbättras och därmed minska de negativa upplevelserna. Ytterligare forskning krävs inom området för att en större överblick över hur problemet ska identifieras.

Bakgrund: Forskning visar att vården för patienten blir bättre om närstående är delaktiga samt att risken för återinsjuknande minskar om närstående är involverade, vilket delvis kan bero på att närstående kan stödja kontakt med vården vid tecken på försämring. Att vinna närstående och patientens förtroende är centralt för en god psykiatrisk vård. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att vara närstående till en person med schizofreni. Metod: Uppsatsen är en systematisk litteraturöversikt med en induktiv ansats, som bygger på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dataanalysen gjordes enligt Polit och Becks niostegsmodell. Resultat: Tre huvudteman framkom om upplevelsen av att vara närstående, dessa var: Kontakt med hälso- och sjukvården, emotionellt lidande och helande effekt. Åtta subteman framkom, dessa var: Bristande information, medicinsk behandling, stöd, börda, stigma, sorg, belåtenhet och religion. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras vald metod och dess styrkor och svagheter, som diskuteras gentemot kvalitetsbegreppen: trovärdighet, tillförlitlighet, pålitlighet, anpassningsbarhet och överförbarhet, enligt Polit och Beck. I resultatdiskussionen diskuteras uppkomna huvudteman gentemot Katie Erikssons teori om lidande, samt även mot bakgrund och författarnas egna reflektioner.