The current edition of the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV-TR; American Psychiatric Association, 2000) defines personality disorders as categorical entities that are distinct from themselves and from normal personality traits. However, many scientists now believe that personality disorders can best be conceptualized using a dimensional model of traits that span normal and abnormal personality, such as the Five-Factor Model (FFM). Many research studies have indicated that the current personality disorder system can be adequately conceptualized using the FFM. However, if the FFM or any dimensional model is to be considered as a credible alternative to the current model, it must first demonstrate an increment in the validity of the assessment offered within a clinical setting. Thus, the current study extended previous research by comparing the convergent and discriminant validity of the current DSM-IV-TR model to the FFM across four assessment methodologies. Eighty-eight individuals that were currently receiving ongoing psychotherapy were assessed for the FFM and the DSM-IV-TR personality disorders using self-report, informant report, structured interview, and therapist ratings. The results indicated that the FFM had an appreciable advantage over the DSM-IV-TR in terms of discriminant validity and, at the domain level, convergent validity. Implications of the findings for future research are discussed.

Variationen im Gen der Tryptophanhydroxylase 2 (TPH2), das den geschwindigkeitsbestimmenden Schritt der Serotoninsynthese katalysiert, wurden mit psychiatrischen Erkrankungen, die durch emotionale Dysregulation charakterisiert sind, in Verbindung gebracht. Die vorliegende Arbeit evaluierte die Rolle von TPH2 Varianten und Haplotypen bei Persönlichkeitsstörungen der Cluster B und C. Dazu wurden 420 Patienten mit Cluster B oder Cluster C Persönlichkeitsstörung (nach DSM-IV-TR) sowie 336 gesunde Probanden als Kontrollgruppe bezüglich TPH2 SNPs (rs4570625, rs11178997, rs4341581, rs4565946) genotypisiert. Die Persönlichkeitsstörungen wurden mit Hilfe des „Strukturierten Klinischen Interviews für DSM-IV-TR, Achse II“ (SKID-II) diagnostiziert und in die Cluster A, B und C eingeteilt. Die vorliegenden Resultate verknüpfen potentiell funktionelle TPH2 Varianten – insbesondere den rs4570625 SNP – mit Cluster B und Cluster C Persönlichkeitsstörungen. Für beide Patientengruppen zeigte sich eine signifikante globale Assoziation. Das T-Allel von rs4570625 war sowohl mit Cluster B als auch Cluster C Persönlichkeitsstörungen signifikant assoziiert. Diese Ergebnisse bestätigen TPH2 als ein Suszeptibilitäts- und/oder Modifier-Gen von affektiven Spektrumsstörungen. Die Relevanz für die Ätiologie von adulten ADHS und dramatisch-emotionalen Cluster B beziehungsweise ängstlich-furchtsamen Cluster C Persönlichkeitsstörungen muss durch weitere Studien untersucht werden. / Variation in the tryptophan hydroxylase-2 gene (TPH2) coding for the rate-limiting enzyme of serotonin (5-HT) synthesis in the brain has been linked to a spectrum of clinical populations characterized by emotional dysregulation. Here, a set of common single nucleotide polymorphisms (SNPs) in and downstream of the transcriptional control region of TPH2 (rs4570625, rs11178997, rs4341581, rs4565946) was testet for association in two cohorts comprising of 336 healthy individuals and 420 patients with personality disorders. Personality disorders were diagnosed with the Structured Clinical Interview of DSM-IV and were allocated to clusters A, B, and C. Individual SNP and haplotype analyses revealed significant differences in genotype frequencies between controls and cluster B as well as cluster C patients, respectively. In both patient groups, overrepresentation of T allele carriers of a functional polymorphism in the upstream regulatory region of TPH2 (SNP G-703T, rs4570625) was observed. The results link potentially functional TPH2 variants to cluster B and cluster C personality disorders. These findings confirm TPH2 as a susceptibility and/or modifier gene of affective spectrum disorders. The relevance for the etiology of adult ADHD as well as Cluster B and Cluster C personality disorders needs further study.

The study explores language bias in the NEO-PI-R both quantitatively and qualitatively. A sample of 28 postgraduate psychology student volunteers completed a questionnaire containing the NEO-PI-R and two open-ended questions about the instrument. These responses were then analysed across English first language and second language speakers to explore issues of bias. Reliability of the NEO-PI-R appeared to be robust at a domain level. The reliability of the facets, while appropriate for the most part, still yielded low alpha coefficients for the Excitement-seeking, Actions, Values and Straightforwardness facets. ANOVA’s at the domain and facet scale levels indicated no significant differences across home language. However ANOVA’s at the item level yielded 33 in total that were problematic, comprising of 12 items that were significant at the 5% level of significance and 21 items at the 10% level of significance. These items were primarily from the N and E domains. Thematic analysis of the open-ended questions of the questionnaire indicated 26 items were difficult to understand and/or inappropriate for the South African context. These items were primarily from the E and A domains. From the original sample of 28 volunteers, two focus groups were formed, comprising of volunteers from the initial sample. The focus groups explored several qualitative issues, including concepts of personality, language and culture and the applicability of the NEO-PI-R for South African user groups. It was perceived that there is a presence of American socio-cultural references within the use of language, grammar and socio-cultural context in the instrument. Thus the results show evidence of language bias in the NEO-PI-R, and subsequently identify particular aspects and items of the instrument that are especially problematic for a South African user group. The present study suggests that the NEO-PI-R would need to be revised to suit the South African context by changing the problematic items.

<p>När vi hör ordet coachning associerar vi det ofta med idrott. När vi tänker på en coach tänkervi ofta på en hockeytränare eller en fotbollstränare. Studien som du nu håller i din handkommer att redogöra för en aspekt av coachning som inte är lika välkänt i vidare kretsarnämligen ledarcoachning. Ledarcoachning syftar till att hjälpa den coachade ledaren attutvecklas och bli mer effektiv i sitt arbete genom aktiv coachning som karaktäriseras avfeedback och utveckling. Fokus ligger alltså på en relation mellan coachen och deltagaren ochinte på att coachen ska lära deltagaren om rätt och fel sätt att sköta saker.</p><p>Syftet med vår studie är att undersöka effekter av coachning på ledare inom professionellaorganisationer och jämföra coachningeffekterna med förändrade personlighetsdrag hosdeltagarna, samt dra slutsatser om vilka coachningeffekter som kan kopplas till förändradepersonlighetsdrag.</p><p>Ovanstående leder oss till följande frågeställning: hur förändras en ledare genom ettcoachningprogram?</p><p>Den teoretiska referensramen inkluderar tidigare studier angående effekter av ledarcoachningsamt ett verktyg för att mäta personlighetsdrag kallat NEO PI-R vilket baseras påfemfaktormodellen.</p><p>Studien har genomförts som en fallstudie på coachen Thomas Karlssons företag TKLedarguide AB och dess coachningverksamhet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuermed respondenter som genomgått Karlssons program, parallellt med intervjuerna har vi låtitden coachade ledaren samt några av dennes medarbetare genomföra en enkät som syftar tillatt mäta förändrade personlighetsdrag enligt femfaktormodellen.</p><p>Våra slutsatser kan sammanfattas enligt följande lista:</p><ul><li>Ledarna skattar sin egen förändring i linje med våra teoretiska antaganden.</li><li>Ledarna skattar oftast sin egen förändring högre än medarbetarna gör.</li><li>Medarbetarna skattar de största förändringarna inom Samvetsgrannhet.</li><li>Coachningprogrammet är en arena för reflektion.</li><li>Efter coachningprogrammet visar ledarna på en hög nivå av Extraversion.</li><li>Lyhördhet och Sällskaplighet har varit de faktorer som förändrats minst.</li></ul><p>Då vi har tolkat Karlssons coachningprogram att likna andra ledarcoachningprogram har vi kunnat föra en resultatgivande diskussion kring resultatens överförbarhet till andracoachningprogram.</p>

När vi hör ordet coachning associerar vi det ofta med idrott. När vi tänker på en coach tänkervi ofta på en hockeytränare eller en fotbollstränare. Studien som du nu håller i din handkommer att redogöra för en aspekt av coachning som inte är lika välkänt i vidare kretsarnämligen ledarcoachning. Ledarcoachning syftar till att hjälpa den coachade ledaren attutvecklas och bli mer effektiv i sitt arbete genom aktiv coachning som karaktäriseras avfeedback och utveckling. Fokus ligger alltså på en relation mellan coachen och deltagaren ochinte på att coachen ska lära deltagaren om rätt och fel sätt att sköta saker. Syftet med vår studie är att undersöka effekter av coachning på ledare inom professionellaorganisationer och jämföra coachningeffekterna med förändrade personlighetsdrag hosdeltagarna, samt dra slutsatser om vilka coachningeffekter som kan kopplas till förändradepersonlighetsdrag. Ovanstående leder oss till följande frågeställning: hur förändras en ledare genom ettcoachningprogram? Den teoretiska referensramen inkluderar tidigare studier angående effekter av ledarcoachningsamt ett verktyg för att mäta personlighetsdrag kallat NEO PI-R vilket baseras påfemfaktormodellen. Studien har genomförts som en fallstudie på coachen Thomas Karlssons företag TKLedarguide AB och dess coachningverksamhet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuermed respondenter som genomgått Karlssons program, parallellt med intervjuerna har vi låtitden coachade ledaren samt några av dennes medarbetare genomföra en enkät som syftar tillatt mäta förändrade personlighetsdrag enligt femfaktormodellen. Våra slutsatser kan sammanfattas enligt följande lista: Ledarna skattar sin egen förändring i linje med våra teoretiska antaganden. Ledarna skattar oftast sin egen förändring högre än medarbetarna gör. Medarbetarna skattar de största förändringarna inom Samvetsgrannhet. Coachningprogrammet är en arena för reflektion. Efter coachningprogrammet visar ledarna på en hög nivå av Extraversion. Lyhördhet och Sällskaplighet har varit de faktorer som förändrats minst. Då vi har tolkat Karlssons coachningprogram att likna andra ledarcoachningprogram har vi kunnat föra en resultatgivande diskussion kring resultatens överförbarhet till andracoachningprogram.

Det finns individuella skillnader i hur vi påverkas av stress och ett sätt att identifiera skillnaderna är att undersöka hur personlighetsdrag predicerar upplevd stress. Detta kan tillämpas vid rekrytering till yrken med särskilda krav på stresstålighet. Lazarus transaktionsmodell är ledande inom stressforskning och inom personlighetsteorier representerar femfaktormodellens (FFM) neuroticism, extraversion, öppenhet, samstämmighet och samvetsgrannhet de grundläggande personlighetsdragen. Enligt tidigare forskning utgör neuroticism en särskild sårbarhet för stress. Tre hypoteser prövades och undersökningens syftet var att predicera hur personligheten påverkar benägenheten att uppleva stress utifrån FFM, på dimensions- och facettnivå, samt att undersöka skillnader i upplevd stress beroende på kön. Etthundratolv studenter svarade på en enkät innehållande NEO-PI-R som mäter personlighetsdimensionerna samt Perceived Stress Scale (PSS) som mäter upplevd stress. Korrelationsanalyser, t-test och hierarkiska multipla regressioner gjordes. Hypoteserna om neuroticism och stress får stöd i resultatet men inte hypotesen om kön och stress. Oväntade resultat beträffande andra personlighetsdimensioner framkommer och möjliga orsaker till detta diskuteras.

Igenkänning av ansikten har främst undersökts i form av korttidsretention. Via sådan forskning har det kunnat påvisas att människor generellt har en bättre förmåga till igenkänning av ansikten jämfört med visuella stimulus av liknande komplexitet. Det har även påvisats effekter av extraversion och kön på förmågan att känna igen ansikten. Denna studie undersökte långtidsretention av ansikten och detta i relation till extraversion och kön. Utöver detta undersökte studien relationen mellan igenkänning av ansikten och annat visuellt stimulus (hundar). Detta studerades genom en experimentell inomgruppsdesign där deltagarna utförde ett datorbaserat igenkänningstest direkt och 24 timmar efter inlärning. Extraversion mättes med självskattningsformuläret Revised NEO Personality Inventory (NEO-PI R). Studien inkluderade 51 deltagare (31 kvinnor, 19 män, en icke-binär, M = 27.69 år). Resultaten visade en fördel för igenkänning av ansikten, men kunde inte påvisa någon skillnad i nedgång stimulusen emellan. Vidare visade resultaten en signifikant stimulus × kön interaktion, där kvinnor presterade bättre än män på igenkänning av ansikten men inte på igenkänning av hundar. En effekt av extraversion hittades enbart i extremgrupperna på kontinuumet extraversion. Slutligen visade studien att det inte fanns något signifikant samband mellan prestation på igenkänning av hundar och ansikten vid det första testtillfället. I studien diskuteras implikationerna ett holistiskt processande verkar ha på inlärning men inte på minneskonsolidering över tid. Studien belyser också brister i tidigare studier som undersökt extraversion i relation till ansiktsigenkänning och fördjupar sig i eventuella orsaker till uppmätta könsskillnader. / Face-recognition has foremost been studied with a focus on short-term retention. This research has concluded that in general people are a better in recognizing faces in comparison to recognition of stimuli with matching complexity. Studies have also shown that extraversion and sex affect face-recognition ability. This study investigated long-term memory retention of faces in relation to extraversion and sex. In addition, this study explored the relationship between recognition of faces, and another visual stimulus (dogs). This was conducted by using an experimental within-subjects-design in which the participants performed a computer-based recognition-test both immediately after the study phase, as well as 24 hours later. Revised NEO Personality Inventory (NEO-PI R) was used to measure extraversion. The study had 51 participants (31 women, 19 men, one non-binary, M = 27.69 years). The results showed an advantage in recognition of faces but failed to show a difference in decline between stimuli. There was a stimulus × sex interaction, where women showed an advantage compared to men in recognition of faces but not regarding recognition of dogs. Extraversion was shown to have an effect on the performance only when the most and least extraverted was compared. Finally, there was no relationship between face-recognition and recognition of dogs in the short-term retention test. The study highlights shortcomings in earlier studies investigating extraversion in relation to face recognition and discusses possible reasons for the obtained sex differences. The study also discusses whether holistic processing is implicated in learning, but not with respect to long-term memory consolidation.

The correlations among personality, academic performance and other variables in 170 university students were studied, using two instruments validated into the population: the NEOPJ-R, and the EPPS. Other variables as age, study level, self perception of academic achievement and self perception of motivation, and sources of support were included. Jt was confirmed the reliability and validity of both tests and the correlations between them. The results showed associations among academic performance and conscientiousness, endurance,change, and aggression. The academic performance was better explained by achievements triving, deliberation, change, self perception of academic achievement and age. / Se investigó la relación entre personalidad, rendimiento académico y otras variables en 170 universitarios, mediante dos instrumentos validados para esta población: el NEO PI-R de Costay McCrae y el EPPS de Edwards4• Se consideró las variables edad, ciclo académico, percepcióndel rendimiento, de la propia motivación para estudiar, y fuentes de apoyo. Se confirmo la validez y confiabilidad de ambas pruebas y sus respectivas correlaciones. Se encontraron asociaciones entre el rendimiento y conciencia, perseverancia, cambio y agresión. El rendimiento fue mejor explicado por la aspiraciones de logro, reflexión, cambio, percepción del rendimientoy edad del estudiante.

This thesis addresses the personality questionnaire Golden Profiler of Personality (GPOP). Its main objective is to verify a construct validity of GPOP. In the theoretical part, the required psychometric characteristics of psychodiagnostic tools are discussed. It also deals with the theoretical background of the GPOP - Jung's theory of psychological types and the Five Factor Model. The questionnaire GPOP is also compared with other psychodiagnostic tools with similar theoretical background and possibilities of its applications are discussed. The empirical part examines relationship between the scores of Golden Profiler of Personality and NEO inventory NEO-PI-R to determine the construct validity of GPOP. The research was conducted on the sample of university students. Results confirm the expected relationship and can be considered as the evidence of construct validity. The comparison with the norm sample showed that the sample of this research differs from the norm sample. Although the generalizability of results to the population is limited, this thesis offers the first validation study of Czech version of GPOP. Keywords: GPOP, psychodiagnostics, Jung typology, validity, NEO-PI-R

Finding what is alike among the personalities of creative people has been a dream of many researchers. No single personality type has been discovered as prototypical, yet the promise of common attributes among creative people remains enticing. This study examines one of these promising characteristics - Openness to Experience, a personality factor from the Five-Factor Model. This factor has been shown to correlate positively with creativity in past studies. In the present study this relationship was partially confirmed in a sample of employees whose jobs require technical problem solving, by correlating the employees self-rated Work-specific Openness to Experience and NEO PI-R Openness with supervisory ratings of their creative work performance. The Work-specific Openness scale demonstrated a significant correlation with supervisory ratings of creativity, whereas the NEO PI-R Openness scale did not. Although none of the NEO PI-R facets were significant predictors of criterion, four Work-specific facets were significant predictors based on zero order correlations. These facets are Openness to Ideas, Fantasy, Values, and Actions. However, although individual facets of Openness were expected to differ in validity, the magnitude of their correlations with creative performance scores did not differ significantly. Convincing results showing incremental validity of the Work-specific scale over the NEO PI-R scale are also discussed.