This report deal with grades and evaluation in intermediary school, which grading systemshas been and is used in intermediary school and their benefits and disadvantages. The purposewith this report is to find out how the different grading systems has functioned since thebeginning of the Swedish intermediary school to present day and speculate what the futurewill show considering the changes the Swedish school in general is facing. My main result isthat the literature and the teachers, both retired and active, share the same view regarding thepros and cons with grading. When it comes to the matter of in which class should initiate, allthe approached teachers has different opinions. The procedure which I used to get my resultsincludes a literature analysis about grading and evaluation, covering both printed andelectronic sources, where I have compared the views of the different scholars. I have alsomade a high-quality study in which I have interviewed two active and two retired teachers toget their point of view regarding the subject. My conclusion is that grading and evaluation is avery sensitive subject to discuss, and it contains no optimal solution of how grades shouldlook like and function to give every student a fair assessment of their achievements. / Detta arbete handlar om betyg och bedömning i grundskolan. Vilka betygssystem som funnitsoch finns i grundskolan samt deras fördelar respektive nackdelar. Syftet med detta arbete äratt jag vill ta reda på hur de olika betygssystemen fungerat sedan grundskolan startades till hurvi har det idag samt vad som troligen väntar i framtiden och vilka förändringar skolan stårinför. Mitt huvudresultat är att litteraturen och de aktiva och de pensionerade lärarna har enrelativ likartad bild avseende fördelar och nackdelar med betyg. Men från vilken årskursbetyg bör delas ut har alla de intervjuade lärarna en egen uppfattning om. Den metod jag haranvänt mig av för att komma fram till mitt resultat är en litteraturstudie med både tryckta ochelektroniska källor där jag har jämfört de olika forskarnas uppfattning om betyg ochbedömning i skolan. Jag har även gjort en kvalitativ undersökning där jag intervjuade tvåaktiva och två pensionerade lärare om deras uppfattning och åsikter om betyg och bedömning.Min slutsats är att betyg och betygssystem är ett känsligt ämne att diskutera och att det intefinns någon optimal lösning för hur det ska se ut och fungera så att alla elever ska få en rättvisbedömning över vad de har presterat. För vidare studier inom ämnesområdet kan regeringenoch Skolverket granskas om hur de tänkt genomföra det nya betygssystemet och hurinförandet kommer att tas emot i skolan av både lärare och elever.

<p>Den här studien handlar om individuella utvecklingsplaner (IUP). Sedan januari 2006 har IUP varit ett obligatoriskt verktyg i skolans värld. I studien kommer jag att intervjua lärare för att ta reda på deras erfarenheter gällande IUP och jag vill även ta reda på vilka för- och nackdelar de ser i sitt arbete med de individuella utvecklingsplanerna. Jag hoppas även att lärarna kan jämföra deras tidigare arbetssätt med det nya. De som arbetat fram förslaget om IUP ansåg att reflektion till det egna lärandet var en viktig punkt i en individuell utvecklingsplan, därför kommer jag även att granska tidigare forskning kring barns lärande/inlärning. Lärarna som blivit intervjuade har en positiv inställning till införandet av IUP. De ser flera fördelar än nackdelar med det nya arbetsverktyget. De kan redan se en ökad måluppfyllelse och elever som i större grad är medvetna om sitt eget lärande. Det negativa de kan se är tiden och då menar de brist av tid att få in de individuella utvecklingsplanerna i det vardagliga arbetet. De lärare som intervjuats saknar alla en nationell mall att följa, de individuella utvecklingsplanerna blir så olika från skola till skola. Detta medför i sin tur att eleverna får olika förutsättningar för att lyckas nå de uppsatta målen.</p>

<p>Längdskidåkning är en fysiskt och psykiskt påfrestande idrott. Ändå satsar många svenska elitskidåkare helhjärtat utan att komma med i landslaget. Studien ville kartlägga vad som motiverar just dessa utövare att fortsätta elitsatsa. Sekundära syften var att söka svar på vad försökspersonerna vill åstadkomma med satsningen, samt vilka fördelar (plus) och nackdelar (minus) som försökspersonerna upplevde med satsningen. Undersökningen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade 13 individer (åtta män, fem kvinnor) i åldern 20-30. Resultatet visade att försökspersonerna främst hade inre motivation som drivkraft, där den sociala gemenskapen samt emotionella faktorer upplevdes som viktiga. Det försökspersonerna ville åstadkomma med satsningen handlade dels om mål att vilja prestera i större tävlingar, dels en önskan om att förbättra den egna prestationen och att utvecklas. Sammantaget en kombination av individinriktad målorientering och uppgiftsinriktad målorientering. Upplevda fördelar med skidsatsningen visade sig slutligen överväga upplevda nackdelar. Som vidare forskning rekommenderas att studera vilken påverkan ekonomiska faktorer och klimatförändringar har på motivationen hos elitskidåkare.</p>

Den här studien handlar om individuella utvecklingsplaner (IUP). Sedan januari 2006 har IUP varit ett obligatoriskt verktyg i skolans värld. I studien kommer jag att intervjua lärare för att ta reda på deras erfarenheter gällande IUP och jag vill även ta reda på vilka för- och nackdelar de ser i sitt arbete med de individuella utvecklingsplanerna. Jag hoppas även att lärarna kan jämföra deras tidigare arbetssätt med det nya. De som arbetat fram förslaget om IUP ansåg att reflektion till det egna lärandet var en viktig punkt i en individuell utvecklingsplan, därför kommer jag även att granska tidigare forskning kring barns lärande/inlärning. Lärarna som blivit intervjuade har en positiv inställning till införandet av IUP. De ser flera fördelar än nackdelar med det nya arbetsverktyget. De kan redan se en ökad måluppfyllelse och elever som i större grad är medvetna om sitt eget lärande. Det negativa de kan se är tiden och då menar de brist av tid att få in de individuella utvecklingsplanerna i det vardagliga arbetet. De lärare som intervjuats saknar alla en nationell mall att följa, de individuella utvecklingsplanerna blir så olika från skola till skola. Detta medför i sin tur att eleverna får olika förutsättningar för att lyckas nå de uppsatta målen.

Längdskidåkning är en fysiskt och psykiskt påfrestande idrott. Ändå satsar många svenska elitskidåkare helhjärtat utan att komma med i landslaget. Studien ville kartlägga vad som motiverar just dessa utövare att fortsätta elitsatsa. Sekundära syften var att söka svar på vad försökspersonerna vill åstadkomma med satsningen, samt vilka fördelar (plus) och nackdelar (minus) som försökspersonerna upplevde med satsningen. Undersökningen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade 13 individer (åtta män, fem kvinnor) i åldern 20-30. Resultatet visade att försökspersonerna främst hade inre motivation som drivkraft, där den sociala gemenskapen samt emotionella faktorer upplevdes som viktiga. Det försökspersonerna ville åstadkomma med satsningen handlade dels om mål att vilja prestera i större tävlingar, dels en önskan om att förbättra den egna prestationen och att utvecklas. Sammantaget en kombination av individinriktad målorientering och uppgiftsinriktad målorientering. Upplevda fördelar med skidsatsningen visade sig slutligen överväga upplevda nackdelar. Som vidare forskning rekommenderas att studera vilken påverkan ekonomiska faktorer och klimatförändringar har på motivationen hos elitskidåkare.

Syftet med detta arbete är att undersöka och redogöra för hur grundskollärare i årskurs 1-3 använder samt definierar laborativ matematik. Vilka för- respektive nackdelar anser lärarna att det finns med att arbeta laborativt inom matematikundervisningen? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma grundskollärare i årskurs 1-3 som arbetar på två olika kommunala grundskolor i samma kommun. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna upplever att ett laborativt arbetssätt leder till att befästa begrepp, öka förståelsen hos eleverna och att arbetet blir mer varierat. Att arbeta laborativt ger också möjligheter att konkretisera matematiken, och det kan fungera som ett verktyg för att bygga broar mellan det som är konkret och det som är abstrakt. I resultatet beskriver lärarna också hur faktorer som tid och planering kan utgöra hinder för att använda det laborativa arbetssättet mer kontinuerligt. Sammanfattningsvis visar studien att lärare upplever laborativ matematik som något positivt såväl för elever som lärare men att det är ett tidskrävande arbetssätt som kräver god planering.

Året är 2016 och molnet som fenomen är fortfarande relativt nytt i jämförelse med sina föregångare men har nu några år på nacken. Den fundamentala idén bakom molnet är att datorresurser som servrar, datalagring och program istället för att finnas lokalt hos ett företag finns och förvaltas informationen hos och av en leverantör där informationen som lagras är tillgänglig för användaren via internet. Molnbaserade affärssystem har likt tidigare typer av system och andra former av ny teknik både för- och nackdelar gentemot den konkurrerande tekniken, många av dessa tas upp i tidigare forskning och litteratur. Denna studie syftar till att med hjälp av en deduktiv ansats och en kvalitativ inriktning undersöka hur identifierade för- och nackdelar i tidigare forskning stämmer överens med vilka för och nackdelar som företag i Stockholm identifierat med deras system samt vilka de huvudsakliga anledningarna var bakom beslutet att lägga hela eller delar av affärssystemet i molnet. Fem (5) stycken företag intervjuades och resultatet visade i konsensus med den tidigare forskningen att majoriteten av respondenterna ansåg att fördelarna är betydligt fler än nackdelarna. Fördelar som reducerade kostnader i och med minskat behov av IT-kompetens och drift samt hög mobilitet var de tydligaste och mest förekommande fördelarna bland svaren hos respondenterna. Den största nackdelen från tidigare forskning är säkerhetsrisken vilket fortfarande är ett orosmoment hos företagen men det finns tendenser till att företag börjat inse att säkerheten hos molnbaserade affärssystem är i paritet med eller ger i vissa fall till och med högre säkerhet i jämförelse med ett lokalt system. Resultatet visar även tendenser till inslag av både rationalitet och irrationalitet i beslutsfattandet vid valet av affärssystem.

<p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att söka en förståelse för hur budgetprocessen kan tänkas vara utformad hos några utvalda privata företag idag samt vilka syften som budgeten uppfyller hos dem. Vidare söks en förståelse för vilka för- respektive nackdelar som företagen upplever med budgeten.</p><p><strong>Metod:</strong> I uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetodik använts. Primärdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fyra utvalda företag, Sandvik MT, Boliden, Electrolux och Volvo. Även sekundärdata i form av böcker och vetenskapliga artiklar har legat till grund för undersökningen.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Sandvik MT, Boliden och Electrolux tillämpar en årlig traditionell budget vilken de kompletterar med kvartalsvisa prognoser. Volvo å andra sidan tillämpar enbart ett prognosförfarande där prognoser tas fram månadsvis för fyra månader framåt. De budgeterande företagen har inte genomfört några genomgripande förändringar i sin budgetprocess men funderingar har funnits rörande att budgetera eller prognostisera för rullande tidsperioder. De budgeterande företagen är ense om att det är de traditionella syftena som budgeten lämpar sig bäst för. Avseende de moderna syftena går det inte att utläsa ett tydligt mönster då företagen använder de olika syftena i olika stor utsträckning. Volvo tillämpar inte en traditionell budget och därmed används inte syftena i lika stor utsträckning som hos övriga företag. Nackdelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är tids- och resurskrävande samt att den i viss mån inte anses anpassad till dagens växlande omgivning. Fördelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är en fast punkt att förhålla sig till och den ger en bra bild över hur det går för företaget.</p>

I detta arbete undersöks fem lärares uppfattningar om åldersintegrerad undervisning vad gäller eventuella för/nackdelar. Deras uppfattningar ställs i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som har undersökts är organisationen kring arbetssättet, inlärning, socialutveckling, elever med inlärningssvårigheter samt lärarnas arbets situation. Undersökningen är genomförd i öppen intervjuform. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar om åldersintergreringen varierar mycket beroende på hur skolorna organiserar arbetssättet. Vad gäller ovan nämda aspekter finns det enligt dessa lärare både för och - nackdelar.

Syfte: Uppsatsens syfte är att söka en förståelse för hur budgetprocessen kan tänkas vara utformad hos några utvalda privata företag idag samt vilka syften som budgeten uppfyller hos dem. Vidare söks en förståelse för vilka för- respektive nackdelar som företagen upplever med budgeten. Metod: I uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetodik använts. Primärdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fyra utvalda företag, Sandvik MT, Boliden, Electrolux och Volvo. Även sekundärdata i form av böcker och vetenskapliga artiklar har legat till grund för undersökningen. Slutsats: Sandvik MT, Boliden och Electrolux tillämpar en årlig traditionell budget vilken de kompletterar med kvartalsvisa prognoser. Volvo å andra sidan tillämpar enbart ett prognosförfarande där prognoser tas fram månadsvis för fyra månader framåt. De budgeterande företagen har inte genomfört några genomgripande förändringar i sin budgetprocess men funderingar har funnits rörande att budgetera eller prognostisera för rullande tidsperioder. De budgeterande företagen är ense om att det är de traditionella syftena som budgeten lämpar sig bäst för. Avseende de moderna syftena går det inte att utläsa ett tydligt mönster då företagen använder de olika syftena i olika stor utsträckning. Volvo tillämpar inte en traditionell budget och därmed används inte syftena i lika stor utsträckning som hos övriga företag. Nackdelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är tids- och resurskrävande samt att den i viss mån inte anses anpassad till dagens växlande omgivning. Fördelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är en fast punkt att förhålla sig till och den ger en bra bild över hur det går för företaget.