Mathematics is a central topic in today's education debate, including discussion of its educational quality and various teaching methods. Today basically two different teaching methods are used; one is the textbook based method, with the book in focus and the other one the laboratory method by which teaching is performed through practical applications. The purpose of this study was to examine four primary school teachers' view of these two teaching methods by means of four relevant inquiries. By interviewing the four teachers, advantages and disadvantages were highlighted and the purpose was achieved. In order to support the analysis, two theories applied; the socio-cultural perspective and the cognitive perspective. The results of this study together with previous research disclosed advantages and disadvantages of both methods and none turned out to be better than the other. However, two aspects were prominent in the study;   time saving and   individual adaptation.   Time saving was considered a major advantage of textbook based instruction because it facilitates the work of teachers in planning lessons. In contrast, the laboratory approach was considered time consuming.  However, individual adaptation was considered to be more beneficial by the laboratory teaching method. Thus, it is important to be aware of that implementing individualized education also is time consuming, and teachers must ask themselves whether they have time to do or not to do this. Finally, it is central that teachers are aware of the two teaching methods, with their opportunities and constraints, and that the teachers consider this when choosing teaching method. Of course it is not necessary to select either method; it is also possible to mix both of them.

<p>Distansarbete är en arbetsform som har kommit att användas av företag där distansarbete lämpar sig. Distansarbete används för att bland annat kunna ge möjligheten till ett flexiblare arbete för anställda på företag. Givetvis för detta med sig risker då företagen blir mer öppna för omvärlden.</p><p>I rapporten tar jag upp kriterier som bör uppmärksammas rörande säkerhet när företagen använder sig av distansarbete. En förklaring av begreppet sker och olika typer av distansarbete tas upp för att ge en bredare vy av vad distansarbete innebär. En jämförelse sker mellan varuproducerande företag och IT-företag för att se om det förekommer skillnader i säkerhetstänkandet vid distansarbete.</p>

<p>Web Services är en av de mest populära utvecklingstrenderna som finns idag. Inom litteraturen tas en mycket positiv bild fram av Web Services som är en relativt ny teknik och är därmed inte helt färdigutvecklad. Enligt Deitel et al. (2003) kan det därför vara svårt för företag att utnyttja tekniken för att kunna uppnå alla fördelar som teoretiskt sägs finnas med interna och externa Web Services.</p><p>Syftet med undersökningen är att undersöka i vilken omfattning som Web Services finns idag på svenska företag när det gäller interna och externa Web Services, och hur företagen anser att tekniken fungerar med avseende på fördelar, jämfört med vad som sägs inom litteraturen.</p><p>För att besvara problemställningen har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet visade att svenska företag har mestadels interna Web Services men att omfattningen även innefattar externa Web Services, vilka för tillfället växer. Svenska företag upplever att Web Services kan tillföra främst tekniska fördelar, men är osäkra på om de gynnas av de ekonomiska fördelarna.</p>

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka faktorer som är avgörande vid beslut kring outsourcing för högskolor och universitet. Studien har främst baserats på information från intervjuer med representanter från de utvalda högskolorna och universiteten i Sverige. Utformningen av referensramen grundar sig på litteratur och tidigare forskning inom outsourcing. Det har visat sig finnas ett antal för- och nackdelar med outsourcing, där de främsta fördelarna är kostnadsbesparing, tillgång till specialistkunskap och fokus på kärnverksamheten. De främsta nackdelarna är minskad intern kunskap, ökat beroende av leverantören och minskad kontroll över den outsourcade aktiviteten. Vissa av dessa för- och nackdelar har även varit avgörande vid beslut kring outsourcing. Den mest avgörande faktorn som högskolorna och universiteten nämner är tillgången till specialistkunskap och den ekonomiska faktorn.

Uppsatsens syfte är att undersöka revisorers syn på vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna väger upp nackdelarna. I undersökningen användes kvalitativ ansats. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, både från stora och små revisionsbyråer. Materialet analyserades utifrån en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer är den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i små aktiebolag. Nackdelen med slopad revisionsplikt är att kostnaden för revision flyttas från små aktiebolag till andra parter. Fördelarna väger inte upp nackdelarna enligt revisorer.

Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att jämföra öppna och stängda e-handelsplattformar för att bättre förstå när respektive plattform är lämplig att använda. För att jämföra plattformarna har fördelar och nackdelar identifierats för de två plattformstyperna. Totalt har fem stycken kvalitativa intervjuer genomförts hos olika svenska företag med koppling till e-handel. Intervjuerna genomfördes med utgångspunkt från en intervjuguide med en låg grad av standardisering och strukturering. En kvalitativ databehandling har gjorts för att analysera resultatet. Uppsatsen resulterade i ett antal fördelar och nackdelar med öppna och stängda plattformar. Öppna plattformar tillhandahåller öppna API:er som möjliggör integration av externa system och snabbt införande av ny funktionalitet. Stängda plattformar erbjuder istället färre och enklare val vilket ger en lättare anskaffningsprocess.

Distansarbete är en arbetsform som har kommit att användas av företag där distansarbete lämpar sig. Distansarbete används för att bland annat kunna ge möjligheten till ett flexiblare arbete för anställda på företag. Givetvis för detta med sig risker då företagen blir mer öppna för omvärlden. I rapporten tar jag upp kriterier som bör uppmärksammas rörande säkerhet när företagen använder sig av distansarbete. En förklaring av begreppet sker och olika typer av distansarbete tas upp för att ge en bredare vy av vad distansarbete innebär. En jämförelse sker mellan varuproducerande företag och IT-företag för att se om det förekommer skillnader i säkerhetstänkandet vid distansarbete.

Web Services är en av de mest populära utvecklingstrenderna som finns idag. Inom litteraturen tas en mycket positiv bild fram av Web Services som är en relativt ny teknik och är därmed inte helt färdigutvecklad. Enligt Deitel et al. (2003) kan det därför vara svårt för företag att utnyttja tekniken för att kunna uppnå alla fördelar som teoretiskt sägs finnas med interna och externa Web Services. Syftet med undersökningen är att undersöka i vilken omfattning som Web Services finns idag på svenska företag när det gäller interna och externa Web Services, och hur företagen anser att tekniken fungerar med avseende på fördelar, jämfört med vad som sägs inom litteraturen. För att besvara problemställningen har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet visade att svenska företag har mestadels interna Web Services men att omfattningen även innefattar externa Web Services, vilka för tillfället växer. Svenska företag upplever att Web Services kan tillföra främst tekniska fördelar, men är osäkra på om de gynnas av de ekonomiska fördelarna.

Bakgrund: Vid överrapportering används oftast envägskommunikation där informationen utgår från en person och tas emot av en annan, utan möjlighet till att ställa följdfrågor. Bristande kommunikation inom vården är idag en stor bidragande faktor till feltolkningar, missförstånd och att viktig information kan gå förlorad. Kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) hjälper till att strukturera och säkerställa informationsöverföringen vid överrapportering. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur specialistsjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning upplever SBAR som kommunikationsverktyg vid överrapportering. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats har använts i denna studie. Fem specialistsjuksköterskor verksamma på en Intensivvårdsavdelning intervjuades. Resultat: Resultatet presenterades utifrån punkterna (a-e) och stärktes med citat. Resultatet visade att alla deltagarna upplevde att de rapporterade enligt SBAR och att det är ett lätt verktyg att arbeta efter. Samtliga deltagare upplevde att en struktur vid överrapportering var positiv. Att använda SBAR gjorde att all viktig patientinformation kom med i rapporterna och mottagaren visste i vilken ordning informationen skulle komma. En nackdel som framkom var svårigheten i att implementera SBAR hos alla i vårdteamet. Slutsats: Strukturering av överrapportering är viktig och efterfrågas, vilket SBAR kan erbjuda. Dock finns det motsträvighet och svårigheter att implementera verktyget fullt hos alla inom arbetsgruppen. Klinisk betydelse: Ytterligare resurser krävs för att implementera verktyget SBAR fullt ut inom arbetsgruppen. / Background: During handovers one-way communication is often used meaning that the information comes from one person. Deficient communication in health care today is a big contributing factor to misinterpretation, misunderstanding and loss of information. SBAR (Situation, Background, Assessment, Recommendation) is a tool that helps make the information transfer more secure and structured during handovers. Objective: The objective of this study was to find out how specialist nurses at an Intensive Care Unit experienced SBAR as a communications tool during handovers. Method: An empirical interview study with qualitative approach was used in this study. Five specialist nurses working in an Intensive Care Unit were interviewed. Results: The results are presented from the different points (a-e) and showed that all participants felt that they used SBAR during handovers. SBAR was described as an easy tool to work with as well as a positive structure to use under the handover. To use SBAR insured that all vital information about the patient was included in the reports and the recipient knew in what order the information would be presented. A disadvantage with SBAR was the difficulty of implementing the tool completely within the workgroup. Conclusion: A structured report during hand over is important and SBAR is perceived as an easy tool to work with and presents the wanted structure. There are difficulties to implement the tool fully within the staff. Clinical relevance: Further resource to implement the tool SBAR fully within the staff is needed.

Kunskapsöversikten presenterar aktuell forskning om utomhusundervisning i matematik från Norden och Storbritannien. Syftet med kunskapsöversikten är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vad som kännetecknar forskning om utomhusundervisning i matematik som kan ha relevans för yrkesutövningen som grundskolelärare i matematik. Kunskapsöversikten inkluderar både elev-, student- och lärarperspektiv. Detta undersöks genom följande frågeställningar: Vad är elever, lärare och lärarstudenters erfarenheter och upplevelse av utomhusundervisning i matematik? Vilka möjliga effekter på elevers lärande har utomhusundervisning i matematik? Vilka hinder och nackdelar gällande utomhusundervisning i matematik tas upp i forskningen? Resultaten visar att elevers motivation ökar, att det finns miljöer i anslutning till skolor som är gynnsamma för lärande, att utomhusundervisning i matematik inte försämrar elevers resultat i matematik och att genomförandet av matematikundervisningen utomhus innehåller vissa hinder och nackdelar.