En litteraturstudie som undersöker vad existerande forskning säger om hjälpmedel för inkludering i matematikundervisningen. Studien använder sig av två frågeställningar där ena fokuserar på vilka hjälpmedel som finns och den andra fokuserar på framgångar respektive hinder vid implementering av hjälpmedlen. För att besvara frågeställningarna användes en tematisk analys där det identifierades 4 teman till frågeställning 1 vilka är: (1) fysiska hjälpmedel, (2) miljöanpassningar, (3) undervisningsmetoder och (4) kunskap och relation. Till frågeställning två identifierades följande teman: (1) hinder vid implementering och (2) framgångar vid implementering. Utifrån resultatet är slutsatserna att det finns flertalet olika sorters hjälpmedel men att det inte är möjligt att direkt avgöra huruvida ett hjälpmedlen är effektiva eller inte. Ett hjälpmedel behöver testas och utvärderas och kan ha olika effekt på olika elever. För att kunna avgöra huruvida ett hjälpmedel är effektivt är det nödvändigt för lärare att använda sig av kunskap om samt relation till eleven. Hjälpmedel kan däremot också ha begränsad tillgänglighet på grund av aspekter som finansiering och resursfördelning. / A literature review that examines what existing research says about assistive tools for inclusion in mathematics education. This is done with the help of two research questions where one focuses on what tools are available and the other focuses on the advantages and disadvantages of implementing the tools. To answer the study's questions, a thematic approach was used where 4 themes were identified for question 1, which are: (1) physical aids; (2) environmental adaptations; (3) teaching methods, and (4) knowledge and relationship. For question two, the following themes were identified: (1) barriers to implementation and (2) successes in implementation. Based on the results, it is concluded that there are several different types of tools, but that it is not possible to directly determine whether a tool is effective or not. An assistive tool needs to be tested and evaluated and can have different effects on different students. To determine whether a tool is effective, it is necessary for teachers to use their knowledge off and relationship with the student. However, assistive tools may also have limited accessibility due to aspects such as funding and resource distribution.

Detta arbete handlar om utomhuspedagogik, mer specifikt om hur lärare arbetar med utomhusmiljö i NO-undervisningen, hur deras förutsättningar ser ut och vilka för och nackdelar de anser finns med utomhuspedagogik. Jag har gjort en enkätundersökning som har skickats ut till alla kommunala F-3 skolor i en mellanstor stad i mellersta Sverige. Resultatet i min studie är baserat på 23 enkätsvar. Resultatet visade att de allra flesta lärare hade en positiv bild av utomhuspedagogik och ansåg att det gynnade elevernas kunskapsutveckling. Framförallt eftersom det eleverna lärde sig konkretiserades när de kunde vara utomhus och fick möjlighet att använda flera olika sinnen. Resultatet visade även att det fanns en del begränsningar när man skulle ha undervisningen utomhus, det som flest lärare ansåg vara en begränsning var tillgången till den personal som behövdes för att undervisningen skulle fungera. Slutligen kunde man också se att lärarna upplevde att eleverna var positiva till undervisning utomhus.

Att inom företag och organisationer använda sig av molntjänster är den senaste heta trenden inom IT-världen. Men vad finns det egentligen för fördelar och nackdelar med att använda sig av molntjänster? I denna uppsats beskriver vi först fenomenet molnetoch molnjänster, även känt som cloud computing. Efter det har vi gjort en litteraturstudie för att ta reda på vad det finns för för och nackdelar med användandetav molntjänster. Vi har till slut utfört en kvalitativ enkätundersökning för att ta reda påvad IT-företag som använder sig av molntjänster upplever för för och nackdelar meddem. Den genomförda litteraturstudien resulterade i ett visst antal för och nackdeler.Dessa för och nackdelar har vi delat in i åtta stycken kategorier med övergripande teman. Vi har därefter utformat enkätfrågorna utifrån dessa kategorier.

Syftet med studien är att bidra till kunskap om elevers syn på vardagsanknytninginom matematikundervisningen i årskurserna 2 och 3. Metoden vi antog i studien ären kvalitativ ansats som har sin utgångspunkt i semistrukturerade personligaintervjuer. Studiens informanter är 14 elever som genomför sin grundskoleutbildningpå två olika skolor i Mellansverige. Kategorier som belyser vardagsanknutenmatematik har skapats och analyserats med utgångspunkt i studiens syfte,frågeställningar och pragmatisk lärandeteori. Det framkommer i resultatet attvardagsanknuten skolmatematik, fördelar med vardagsanknytning, nackdelar medvardagsanknytning, matematikens syfte och matematik i vardagslivet är väsentligaaspekter i elevernas syn på en vardagsanknuten matematikundervisning. I resultatetsynliggörs det att matematikundervisningens textuppgifter, muntliga exempel ochlekar till viss del inrymmer en koppling till elevernas vardagsliv. I resultatetframkommer det att eleverna är medvetna om kopplingen mellan deras vardagslivoch matematiken såväl som i undervisningens sammanhang som i ett vidareperspektiv utanför skolan. En vardagsanknuten matematikundervisning inrymmerpositiva såväl som negativa aspekter för elevers inlärningsförmåga. De positivaaspekterna beskrivs främja elevernas lustfyllda lärande och stödja derasinlärningsprocess medan de negativa aspekterna beskrivs hämma ettmatematiklärande. I studien drar vi slutsatsen att elevernas vardagsliv kan nyttjas ihögre grad än vad det beskrivs göras av lärarna i dagens matematikundervisning.Vidare drar vi slutsatsen att eleverna har en tvådelad mening kringvardagsanknytningen i skolans matematikundervisning. Vardagsanknytningenlämpar sig bättre för elever som besitter erfarenhet om matematik i vardagsnärasammanhang än elever som saknar erfarenheter eller besitter erfarenheter somskiljer sig från ämnesinnehållet. / The purpose of the study is to contribute knowledge of pupils' views on an everyday connection in mathematics teaching in years 2 and 3. The method we used in the study is a qualitative approach based on semi-structured personal interviews. The study's informants are 14 pupils who are currently completing their primary school education at two different schools in Central Sweden. Categories that illustrate everyday mathematics have been created and analyzed based on the study's purpose, issues, and pragmatic learning theory. The results highlight that everyday school mathematics, advantages of everyday connection, disadvantages of everyday connection, the purpose of mathematics and mathematics in everyday life are essential aspects in pupils' views on an everyday mathematics teaching. The result shows that text assignments, verbal examples, and games in math lessons contain to a certain degree a connection to the pupils' everyday life. The results shows that the pupils are aware of the connection between their everyday life and mathematics as well as in the context of teaching and in a broader perspective outside school. An everyday-related mathematics lesson contains positive as well as negative aspects for pupils' learning ability. The positive aspects are described as promoting pupils' fun-filled learning and supporting their learning process, while the negative aspects are described as inhibiting mathematical learning. In the study, we consequently conclude that the pupils' everyday life can be used to a greater degree than what is described by the teachers in today's mathematics teaching. Furthermore, we conclude that the pupils have a two-part opinion about the everyday connection in the school's mathematics teaching. The everyday connection is better suited for pupils who have experience of mathematics in everyday contexts than pupils who lacks experience or have experience that differs from the subject content.

Abstract Syftet med studien är att undersöka hur integreringsarbete har utvecklats över tid? I denna studie har fyra intervjuer skett med två specialpedagoger och två rektorer som finns på olika skolor och kommuner. Dessa respondenter redogör för deras uppfattningar, upplevelser och erfarenheter kring integreringsarbete. Detta genom att tala om hur integreringsarbete ser ut i deras skolor. För att analysera insamlings materialet har samverkansperspektiv och teorin om den nära utvecklingszonen tillämpats. Resultaten visar att integreringsarbete och dess nivå varierar mycket mellan respondenternas skolor. Där finner man skolor som har fortfarande en lokal integrering till skolor med en påbörjad social integrering. Dessa skillnader bland annat beror på bristande samverkan och samverkanskompetens inom båda skolformerna, samt viljan hos de inblandade aktörerna. I studiens diskuteras även för- och nackdelar med integrering samt möjligheter respektive hinder vid integrering. Respondenternas svar varierade kring deras uppfattningar av begreppet integrering, där vissa uppfattade det som positiv medan andra bara som negativt. Nyckelord: elever i behov av särskilt stöd, grundsärskola, integrering, inkludering, hinder, möjligheter, fördelar, nackdelar, samverkan. / Abstract The aim of this study is to investigate how integration work has evolved over time. In this study, four interviews have been conducted with two special educators and two principals from different schools and municipalities. These respondents describe their perceptions and experiences regarding integration work, by talking about how this work is carried out in their schools. To analyze the material, the cooperation perspective and the theory of the near development zone have been applied. The results show that the level of integration work vary widely between respondents' schools. There are schools that have a local integration, with a social integration just started. These differences are due, among other factors, to insufficient cooperation and cooperation skills in both school forms, as well as the willingness of those involved. The study also discusses the pros and cons of integration, as well as possibilities and obstacles to integration. Respondents' responses varied around their perceptions of the concept of integration, where some perceived it as positive while others as negative.Keywords: pupils in need of special support, elementary school, integration, inclusion, barriers, opportunities, advantages, disadvantages, cooperation.

Samhället utvecklas snabbt med avseende på teknik där patent utgör en viktig del. Att söka patent på en uppfinning eller inte, är ett strategiskt beslut. Det krävs ett omfattande analysarbete för att uppnå ett effektivt patent och för att undvika misstag. Idag är kunskapen om patent bland innovatörer inte tillräckligt hög och en högskoleutbildning för patentingenjörer saknas. I denna rapport undersöks produktframtagning med avseende på patent. Arbetet utgör en analys och jämförelse mellan litteratur och praktik där intervjustudie med intervjuguide och kodning tillämpats. Deltagare i studien har varit stora företag med omfattande och lång erfarenhet inom patent. De motiv och fördelar med att söka patent som framkom är följande: ● Uppnå ensamrätt till försäljning och tillverkning ● Förhindra kopiering och imitation ● Alstra kompetensutbyte med konkurrenter ● Öka inkomster genom monopol på marknaden samt licensiering eller försäljning av patentportföljer ● Möjliggöra samarbeten ● Uppmuntra intern utveckling genom målsättningar kring antal patent per år ● Uppnå förbättrad image och möjlighet att attrahera kompetent personal Till skillnad från dessa fördelar finns även två genomgående nackdelar: enkelhet att kringgå patent, liksom förändringar i vår omvärld, vilka kan vara svårt att förutse vid ansökningsdatumet och kan därmed påverka framtida inkomster. Ytterligare nackdelar finns och kan sammanfattas under rubriken kostnader. Dessa gäller både stora och små företag, men de mindre påverkas mer procentuellt sett och misstag kan resultera i mer allvarliga ekonomiska konsekvenser. Slutligen belyser rapporten ett antal aspekter som bör beaktas innan man ansöker om patent för att uppnå en hög effektivitet hos patentet som verktyg inom produktframtagning. / Society is developing rapidly in terms of technology, where patents are an important part. Applying for a patent on an invention or not, is a strategic decision. Extensive analytical work is required to achieve an effective patent and to avoid mistakes. Today knowledge about patents among innovators is not high enough and a university degree for patent engineers is lacking. This report examines product development regarding patents. The work is an analysis and comparison between literature and practice, where an interview study with an interview guide and coding has been applied. Participants in the study are large companies that have deep and long experience in patents. A number of motives and benefits of applying for a patent are to: ● Achieve exclusive sales and manufacturing rights ● Prevent copying and imitation ● Generate skills exchange with competitors ● Increase income through monopoly on the market as well as licensing or selling patent portfolios ● Enable collaborations ● Encourage internal development through targets for the number of patent applications per year ● Achieve an increased image and the opportunity to attract competent staff In contrast to these advantages, there are also two general disadvantages: simplicity in circumventing patents, as well as changes in our environment, which can be difficult to predict on the application date and can thus affect future income. Additional disadvantages exist and they can be gathered under the headline costs. These apply to both large and small companies, but for the smaller companies high costs have a greater impact and mistakes can lead to more severe financial consequences.

Sverige har gått från att ha varit ett homogent land till ett multikulturellt land på ett par decennier. Arbetsmarknaden har haft stor efterfrågan på arbetskraft där företagare har anställt arbetskraft från andra länder och fått en hög mångfald på sina arbetsplatser. Ekonomisk nedgång i samhället har påverkat arbetsmarknaden med hög arbetslöshet speciellt för invandrare.Syftet med vår studie är att undersöka hur mångfald diskursivt konstrueras av chefer och HR-ansvariga på arbetsplatsen. Frågeställningar i vår studie har varit att undersöka hur chefer och HR-specialister samarbetar kring mångfaldsplanen och om de ser för- och nackdelar med mångfald på sina arbetsplatser. Offentliga myndigheter har enligt lag skyldighet att upprätta en mångfaldsplan vart tredje år och aktivt arbeta för att främja mångfald medan den privata sektorn inte har sådana krav. En tredje frågeställning i vår studie är att jämföra om det finns skillnader mellan dessa två företag och hur de eventuellt ser ut. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi använt oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade frågor. Vi har intervjuat tre respondenter inom vardera offentlig och privat sektor, två chefer, två HR-specialister och två fackliga ombud. Resultat som framkommer är att de anställda ska ha rätt yrkeskompetens och att chefer inte fokuserar på den arbetssökandes etnicitet eller kulturella bakgrund. Viktigt är att de personer som söker arbete passar in i arbetslaget och har värderingar som stämmer överens med verksamheten. Samarbete mellan chefer och HR-specialister ser lite olika ut mellan företagen i vår studie, eventuellt beroende på skillnaden i storlek. Vår studie visar att mångfald som begrepp kan vara svårdefinierbart då det inte bara handlar om etnicitet och annan kulturell bakgrund. Alla respondenterna ser positivt på mångfald på arbetsplatsen och tycker att de positiva effekterna väger tyngre än de negativa. / Sweden has gone from being a homogenous country to being a multi-cultural country in a couple of decades. The labor market has had great demand for labor and entrepreneurs have hired labor from other countries. Today there is a higher level of diversity in workplaces. Economic decline in society has affected labor market with an impact of high unemployment, especially for immigrants.The purpose of our study is to examine how diversity is discursively constructed by managers and HR managers in the workplace using a norm-critical perspective.Question formulation in our study were to examine how managers and HR specialists collaborate on the diversity plan and if they see advantages and disadvantages of diversity in their workplaces. Public authorities have a statutory duty to establish a diversity plan every three years and work actively to promote diversity while the private sector does not have such requirements. A third question formulation in our study is to compare whether there are differences between these two companies and what they might look like. To get answers to our research questions, we used a qualitative study using semi-structured questions. We interviewed three respondents from public and three from private sectors, two managers, two HR specialists and two union representatives. A result that emerges is that employees should have the right professional skills and that managers do not focus on the job applicant's ethnicity or cultural background. Important is that the people who are looking for work blend in with the team and have values that match the business. Cooperation between managers and HR specialists are slightly different between the companies in our study, possibly due to the difference in size. Our study shows that diversity as a concept can be difficult to define because it is not just about ethnicity and cultural background. All respondents welcome diversity in the workplace and think that the positive effects outweigh the negative.

Personalen är i många fall den viktigaste resursen för olika företag. Likaså är den rekryteringsprocess som leder fram till anställning av rätt personal. Rekryteringsprocesser består av olika moment där företag kompletterar sina arbetsprofilsbedömningar medtestverktyg för att hitta de bäst lämpade kandidaterna för de vakanta tjänsterna. Två av dessa verktyg är de personlighet och begåvningstester som sökande kandidater genomför, där resultatet påverkar möjligheten till anställning. Användningen och påverkan av användningen berör företag på olika sätt, men det finns flera gemensamma nämnare vad gäller testernas roll i rekryteringen. Vi kommer i uppsatsen att ta reda på hur testerna som verktyg påverkar rekryteringen i företag genom att utreda både de positiva och negativa effekterna. Vi kommer även undersöka hur tilliten till testernas resultat och till testerna generellt ser ut. Tillvägagångssättet för att ta reda på detta kommer att ske genom intervjuer. 15 respondenter som är högst insatta i ämnet och på något sätt är eller har varit aktiva användare av testerna som verktyg, ligger till grunden för vårt underlag till empirin. Testerna som verktyg bidrar till en av oss upplevd motsägelsefullhet hos användarna. Det finns vitt skilda meningar kring validiteten i testresultaten. Det finns en sida som är positivt inställd till testerna och belyser fördelarna med användningen. Det finns en annan sida som pekar på att testerna som verktyg istället ger motsatt effekt och kan skada både rekryteringen och kandidaten som genomför testet. / In many cases, the staff is the most important resource for different companies, and the recruitment process should lead to the hiring of the most suitable staff. The recruitment process consists of different events where the company expands its job profiles with different types of test tools to find the best candidates. Two of these tools are the personality and ability tests that many applicants need to do when applying for a new job. Companies have different strategies and execution regarding the tests but there are several common denominators regarding the test rolls in recruitment. In the thesis, we will investigate test tools used in companies' recruitment processes, by calling out both the positive and negative effects. We will also examine how much trust the companies have in the results of the tests and how the tests generally contribute to recruitment. The research approach to finding out will be through interviews. All 15respondents are highly proficient in the subject and they are or have in some way been active users of the tests. The tests as tool support to a contradiction among the users. There are widely differing opinions on the validity of the test results. There is one group that is positively tuned to the tests and sees several benefits with its use. There is another group that points to the test as a tool instead gives the opposite effect and can damage both the recruitment and the person doing the test.

Genom åren har köpcentrum skiftat fokuset från att enbart skapa ett köp- och sälj scenario, till en mer gynnsam atmosfär, där kunderna kan umgås och skapa unika upplevelser. Köpcentrum strävar efter att stå ut bland sina konkurrenter och förse sina kunder med olika utbud av produkter och tjänster. För att uppnå detta mål, krävs kreativa marknadsföringsstrategier och kundens åsikter, för att möjliggöra ett framgångsrikt varumärke. Att involvera de mänskliga sinnena har genom åren blivit en allt mer populär strategi när det kommer till marknadsföring. Sinnesmarknadsföring använder de fem mänskliga sinnena för att nå djupt in i konsumenternas känslor och påverka kundupplevelsen. Denna strategi har under åren resulterat i en hel del positiva resultat när den tillämpas i en marknadsföringsplan. Vi anser dock att det finns ett behov av att identifiera de negativa aspekterna av sinnesmarknadsföring, för att minimera och undvika konsekvenserna. Detta intresse har lett oss till vårt forskningsområde om att studera de negativa effekterna av sinnesmarknadsföring i ett köpcentrum och dess konsekvenser på konsument och företag. Vi påbörjade denna uppsats genom att intervjua de tre största köpcentrumen i Kalmar, Sverige för att kunna få ett företagsperspektiv av fenomenet. Dessutom, genomförde vi en enkätundersökning för att få ett konsumentperspektiv och jämföra skillnaderna. Dessa empiriska material gav oss viktig information som lett oss till att identifiera kategorierna av vårt teoretiska ramverk och slutligen nå en slutsats. Resultatet av denna forskning klargjorde skillnaden mellan företag och konsumentperspektivet, gällande de negativa effekterna av sinnesmarknadsföring. Sinnesmarknadsföring har visat oss behovet av att inkludera konsumenterna och förstå de negativa effekterna av fenomenet, för att kunna utveckla de rätta sinnesstrategierna. / Throughout the years, shopping malls have shifted the focus from only creating a buying and selling scenario, to a more conducive atmosphere, where customers can socialize and create unique experiences. Shopping malls strive to stand out amongst its competitors and provide its customers with a different outrange of products and services. In order to achieve this aim, creative marketing strategies and customer inputs are demanded to enable a successful brand. Involving the human senses has along the years, became an increasingly popular strategy when it comes to marketing. Sensory marketing utilizes the five human senses to reach deep into consumers emotions and influence customer experience. This strategy has during the years resulted in a great number of positive outcomes when applied to a marketing plan. However, we believe that there is a need of identifying the negative aspects of sensory marketing, to help minimize and avoid the consequences. This interest has led us to our research area of studying the negative effects of sensory marketing in a shopping mall and its consequences on consumers and corporate. We approached this paper by starting off with interviewing the three main shopping malls in Kalmar, Sweden to obtain a corporate perspective of the phenomenon. Furthermore, we carried out a survey to acquire the consumer perspective in order to compare the differences. These empirical materials gave us essential information that led us to identifying the categories of our theoretical framework and finally reaching a conclusion. The results of this research clarified the dissimilarity between the corporate and the consumer perspective, concerning the negative effects of sensory marketing. Sensory marketing has shown us the need of including consumers and understanding the negative effects of the phenomenon, in order to develop the right sensory strategy.

The purpose and aim of this study are to examine a hitherto poorly understood aspect of the influence of relative age in the school environment – the correlation between relative age and the students’ likelihood to become active participants in societies democratic processes. This correlation is also checked for gender-based differences. The material used for the empirical study is the Swedish dataset from IEA’s CIVED research project. The study applies a theoretical framework inspired by the theory of cumulative (dis)advantages, coupled with existing research findings related to relative age and schooling, which tends to focus on cognitive, academic, psychological, and socioemotional aspects. Building on this framework, two hypotheses regarding the correlation between relative age and Swedish 8:th graders’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes, with potential gender differences in mind, are formed. The hypotheses are tested using crosstabulations and analyses of variance (ANOVA) to determine the type of correlation, its statistical significance and strength. In stark contrast with the formed hypotheses no significant correlations of any noteworthy strength are found for relative age and Swedish 8:th graders’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes. The study also fails to identify any gender differences in these correlations. The findings could be taken as evidence for the fine workings of the levelling aspect of the Swedish school system. Another conclusion could be that the ability of schools to influence students’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes is so limited that differences in relative age simply does not matter since no student, regardless of relative age, is impacted by the school in this regard. Although unexpected, the findings are in line with parts of the previous research regarding relative age and schooling. The findings are also in keeping with some aspects of the theoretical foundations, suggesting the effect of relative age to be dependent upon the institutional framework and specific conditions of different countries and school systems. The didactic implications of the study are limited. However, based on previous research, an awareness of the potential relative age effects in different aspects of education is suggested. Further research seems to be needed to properly understand the effects of relative age on the students’ likelihood to become active participants in societies democratic processes, as well as on the effects of relative age in the Swedish school system.