Edvard Grieg (1843-1907) är en viktig nationallromantisk kompositör inom norskmusikhistoria. Den här studien belyser Edvard Griegs Violin Sonata No. 2, Op. 13. Syftet äratt nå en fördjupad förståelse för Edvard Grieg som en nationalromantisk kompositör. I minatvå frågeställningar undersöker jag vad som specifikt karakteriserar Griegs musik som”norsk" i form av hans influenser av norsk folkmusik och hans upplevelser av norsk natur.Med hjälp av instudering och interpretation, litteraturstudier samt experiment har studienssyfte uppfyllts. Resultatet av min egen musikanalys visar på flera exempel där Grieg harinspirerats av norsk folkmusik (halling och springar). Jag belyser även hans strävan attefterlikna den norska hardingfelan i violinstämmans utformning. Dessa resultat bekräftas ilitteraturstudien. Resultat gällande musikelement i sonaten som gestaltar norsk natur tyckerjag mig själv finna stöd för i min egen analys, men jag inser att jag har svårt att frigöra migfrån mina egna upplevelser från den norska naturen och dess kopplingar till Griegs musik.Litteraturstudiens resultat visar på liknande tolkningar, t ex att sonaten har en prägel av sorgoch melankoli, vilket kan tolkas som en reflektion över den norska naturens ödsliga och kargalandskap. I experimentet där 9 deltagare får lyssna på sonaten och välja bland 9 naturtypersom de tycker passar bäst till stycket. Resultatet visar på att ingen väljer den bild som visarnorsk natur (Hardangervidda) men att flera deltagare (5 av 9) väljer naturtyper som kan varaförknippat med ett nordiskt land. I diskussionen ställs frågor om hur det kommer sig attGriegs musik definierar ”ett norskt tonspråk”. Är detta på riktigt eller är det ett resultat avmänniskors konstruktioner med syftet att skapa en nationell identitet i ett politiskt landskapdär Norge strävar efter nationell självständighet från grannländernas flera hundraårigaockupation? / <p>F. Schubert Violinsonat no 4 i A-dur, op. 162, D 574. E. Grieg första satsen ur violinsonat no 2 i G-dur, op 13. E. Ysaye sonat no 3 i d-moll, Ballade, op. 27. (Medverkande Erik Lanninger, piano)</p>

Denna uppsats studerar Karl Fredrik Nordströms (1855–1923) konstnärliga relation till ön Tjörn på den svenska västkusten med särskilt fokus på åren kring 1910. Nordström återkom ständigt i sina landskapsmålningar till Tjörn och prövade sig fram genom olika konstinriktningar som impressionism, syntetism, symbolism och nationalromantik. Genom bildanalys av tre verk, observationer samt källforskning finner jag att Nordström under lång tid sökte efter att återge Tjörn på ett nöjaktigt sätt, men att först efter att ha funnit sin egen konstnärliga process, ett konstnärligt uttryck, och var fri från omvärldens krav, lyckades han i sin föresats. / This paper studies the artist Karl Nordström's (1855-1925) artistic relation to the Swedish island Tjörn with a specific emphasis on the years around 1910. Norsdstöm repeatedly returned to Tjörn for inspiration for his landscape portraits, practicing impressionism, synthetism, symbolism and national romantics. By analyzing three different paintings, by observations at Tjörn and by studying primary sources, I find that Nordström kept on trying to capture the nature at Tjörn, but it was only after he had found his own process and expression, and was freed from outside expectations, that he succeded.

All Roads Lead to the Snow-Capped Mountains: An Examination of Snow in Norwegian Nation Building During the Late 19th Century. Uppsala University: Dep. of History of Science and Ideas, Bachelor of Art’s thesis, spring term 2024. This essay examines three literary works by Norwegian polar explorer Fridtjof Nansen. The purpose is to explore the ways in which snow played a part in Norwegian nationalism at the end of the 19th century. At the time that Nansen’s books were originally published, Norway had been at the political and cultural mercy of its neighboring nations for the past five centuries. An ambition for complete independence was brewing, and Fridtjof Nansen became part of a group of intellectuals tasked with creating a new national identity, one that was constructed through the creation of cultural borders and visions of a nation aligned with a perceived glorious past. National romanticism had a strong grip on Europe in general during this time, and infusing the national identity with a romanticized nature was commonplace. Norway is no exception to this, but the argument put forth here is that snow played a particular part in creating the new nation, aside from the rest of nature. Fridtjof Nansen personified, through his own activism and resistance to the unions, the Norwegian identity, and became in a sense synonymous with it. Through his personal relationship with snow, snow became personal to the nation.

<p>This essay is about how the aesir are used as an ideal image of the original Nordic aspects and as a symbol of heroism and pure strength. The main subject of this essay is to look at how this ideal of masculinity is represented in the art produced during the era of romantic nationalism. The choice of focusing on this era in particular is made due to the fact that it was during this time that the modern images of the aesir and the Vikings were made. The purpose of this study is to examine how the ideal of masculinity reflects upon the artistic interpretations of the Norse mythology in a selected group of art work produced during the 1800’s. Further more research is done in order to look for the possible political messages that could be connected to these works of art.</p><p>The writing of this essay has meant a search for facts in books concerning romantic nationalism, Norse mythology and interpretation of Norse mythology, and finally depiction of the Norse mythology in the romantic nationalistic art during the 19^th century.  This work has been combined with analyses of a selected number of works of art produced during the 1800’s. Some limitations have been done in selecting this art, considering the year of completion and the motif. Due to these limitations, all of the selected works were made within the time of the 19^th century and depict male gods of the Norse mythology.</p><p>Following conclusions can be made from this study: (1) that during periods of the 19^th century the aesir were seen as strong warriors with a clearly Nordic origin; (2) this ideology was expressed in different ways in the art of the time and was later on also used by the racial ideological sciences.</p> / <p>Detta arbete handlar om användandet av asagudarna som en idealbild för urtypen av det nordiska och som en symbol för hjältemod och råstyrka. Undersökningen är inriktad på framställningen av detta mansideal i konsten från tiden för nationalromantiken. Valet av tidsperiod beror på att det var under nationalromantiken som den moderna bilden av vikingen och asagudarna skapades. Studiens syfte är att undersöka hur de konstnärliga tolkningarna av asamyten i valda verk speglar mansidealet under 1800-talet. Vidare undersöks de möjliga politiska budskapen i dessa verk.</p><p>Genomförandet har inneburit främst litteraturgranskning kring ämnena nationalromantik, nationalromantisk konst, asatro och tolkning av asatro, samt framställning av asatron inom den nationalromantiska konsten under 1800-talet. Detta har sedan kombinerats med en analys av utvalda nationalromantiska konstverk. Begränsningar som gjorts i urvalet rör verkens tillkomstperiod och motiv. Samtliga av de sex verk som valts är därför skapade inom 1800-talet och avbildar på varierande sätt främst manliga asagudar.</p><p>Studiens frågeställningar har varit följande; </p><ul><li>Hur framställs asatrons mytologi i de utvalda nationalromantiska konstverken?</li><li>Vilka drag i den nordiska mytologin och religionen framhävs inom de valda nationalromantiska konstverken; vad var det som lockade med denna mytologi och vilka teman är populärast?</li><li>Hur framställs det manliga i de valda verken? Stämmer den bilden med de historiska källornas bild av myten och vilka ideal presenteras i framställningarna?</li><li>Vilka politiska budskap förmedlas av konstnärerna i de valda verken?</li></ul><p>Samtliga av arbetets frågeställningar har varit möjliga att besvara. Resultatet av analyserna visar att konstverkens framställningar är mer beroende av idealen hos konstnären och rådande förhållanden under tillkomstperioden, än av de historiska källornas information. Påpekas bör dock att konstnärerna i viss mån har dragit nytta av källorna i sina framställningar. Detta syns i användandet av specifika attribut för de avbildade gudomarna. Asarna har i de utvalda konstverken framställts som ett ljust krigarfolk. Med två undantag innehåller alla valda verk avbildningar av vapen och samtliga målningar visar asarna som ljushyade. Mytologin i övrigt blir genom dessa detaljer framställd som mäktig och asarna blir således en sorts maktsymboler.</p><p>I två av de valda verkens motiv syns bl.a. scener tagna ur asamytologins berättelse om världens undergång. Ett tredje verk visar en av asarna i strid mot representanter för mörkrets makter. Tre verk visar asar tagna ur sina mytologiska kontexter. I tre av de valda verken syns åskguden Tor avbildad. Andra gudomar som är avbildade i mer än ett verk är Oden, Balder och Loke. Således är de populäraste motiven, med utgångspunkt från denna betraktelse, förknippade med dessa gudar. Vidare kan de avbildade händelserna ur mytologin kopplas till kampen mellan "ljus" och "mörker".</p><p>Manlighet framställs i de valda verken som förknippat med styrka, mod, stridsduglighet, reslighet och handlingskraft. Utöver detta syns även skäggväxt som ett tecken på manlig mognad. I analysen framkommer även en motsatsbild till detta ideal. Denna yttrar sig i avbildandet av fienden som vekt byggd, falsk och vild. Vad gäller hur framställningarna stämmer överrens med de historiska källorna, så innehåller de valda verken en del konstnärliga friheter. Bland dessa detaljer syns frånvaron av Odens enögdhet samt tydliga influenser av de klassiska avbildningar som tidigare gjorts av grekiska gudar. I överlag tycks dock hänsyn ha tagits till de framställningar som gjorts i de historiska källorna. Detta innebär att varje as eller asynja som framställts har gjorts så med koppling till attribut eller tydliga markeringar av rollen i det valda motivet.</p><p>Budskap som kan tolkas ligga i de valda verkens utföranden är av varierande art. Dessa budskap kan dock sammanfattas med ett framhävande av det nordiska folkets styrka och egenart. Vidare kan budskapen sägas göra en urskiljning av vilka folkslag som hör till de goda, respektive onda makterna, utifrån detaljer i utseendet.</p><p>Följande slutsatser kan dras utifrån denna studie: (1) att asarna periodvis under 1800-talet sågs som starka krigare med tydligt nordiskt ursprung; (2) denna ideologi kom att uttryckas på varierande sätt i konsten och kom även att användas av den rasideologiska vetenskapen.</p>

This essay is about how the aesir are used as an ideal image of the original Nordic aspects and as a symbol of heroism and pure strength. The main subject of this essay is to look at how this ideal of masculinity is represented in the art produced during the era of romantic nationalism. The choice of focusing on this era in particular is made due to the fact that it was during this time that the modern images of the aesir and the Vikings were made. The purpose of this study is to examine how the ideal of masculinity reflects upon the artistic interpretations of the Norse mythology in a selected group of art work produced during the 1800’s. Further more research is done in order to look for the possible political messages that could be connected to these works of art. The writing of this essay has meant a search for facts in books concerning romantic nationalism, Norse mythology and interpretation of Norse mythology, and finally depiction of the Norse mythology in the romantic nationalistic art during the 19th century.  This work has been combined with analyses of a selected number of works of art produced during the 1800’s. Some limitations have been done in selecting this art, considering the year of completion and the motif. Due to these limitations, all of the selected works were made within the time of the 19th century and depict male gods of the Norse mythology. Following conclusions can be made from this study: (1) that during periods of the 19th century the aesir were seen as strong warriors with a clearly Nordic origin; (2) this ideology was expressed in different ways in the art of the time and was later on also used by the racial ideological sciences. / Detta arbete handlar om användandet av asagudarna som en idealbild för urtypen av det nordiska och som en symbol för hjältemod och råstyrka. Undersökningen är inriktad på framställningen av detta mansideal i konsten från tiden för nationalromantiken. Valet av tidsperiod beror på att det var under nationalromantiken som den moderna bilden av vikingen och asagudarna skapades. Studiens syfte är att undersöka hur de konstnärliga tolkningarna av asamyten i valda verk speglar mansidealet under 1800-talet. Vidare undersöks de möjliga politiska budskapen i dessa verk. Genomförandet har inneburit främst litteraturgranskning kring ämnena nationalromantik, nationalromantisk konst, asatro och tolkning av asatro, samt framställning av asatron inom den nationalromantiska konsten under 1800-talet. Detta har sedan kombinerats med en analys av utvalda nationalromantiska konstverk. Begränsningar som gjorts i urvalet rör verkens tillkomstperiod och motiv. Samtliga av de sex verk som valts är därför skapade inom 1800-talet och avbildar på varierande sätt främst manliga asagudar. Studiens frågeställningar har varit följande;  Hur framställs asatrons mytologi i de utvalda nationalromantiska konstverken? Vilka drag i den nordiska mytologin och religionen framhävs inom de valda nationalromantiska konstverken; vad var det som lockade med denna mytologi och vilka teman är populärast? Hur framställs det manliga i de valda verken? Stämmer den bilden med de historiska källornas bild av myten och vilka ideal presenteras i framställningarna? Vilka politiska budskap förmedlas av konstnärerna i de valda verken? Samtliga av arbetets frågeställningar har varit möjliga att besvara. Resultatet av analyserna visar att konstverkens framställningar är mer beroende av idealen hos konstnären och rådande förhållanden under tillkomstperioden, än av de historiska källornas information. Påpekas bör dock att konstnärerna i viss mån har dragit nytta av källorna i sina framställningar. Detta syns i användandet av specifika attribut för de avbildade gudomarna. Asarna har i de utvalda konstverken framställts som ett ljust krigarfolk. Med två undantag innehåller alla valda verk avbildningar av vapen och samtliga målningar visar asarna som ljushyade. Mytologin i övrigt blir genom dessa detaljer framställd som mäktig och asarna blir således en sorts maktsymboler. I två av de valda verkens motiv syns bl.a. scener tagna ur asamytologins berättelse om världens undergång. Ett tredje verk visar en av asarna i strid mot representanter för mörkrets makter. Tre verk visar asar tagna ur sina mytologiska kontexter. I tre av de valda verken syns åskguden Tor avbildad. Andra gudomar som är avbildade i mer än ett verk är Oden, Balder och Loke. Således är de populäraste motiven, med utgångspunkt från denna betraktelse, förknippade med dessa gudar. Vidare kan de avbildade händelserna ur mytologin kopplas till kampen mellan "ljus" och "mörker". Manlighet framställs i de valda verken som förknippat med styrka, mod, stridsduglighet, reslighet och handlingskraft. Utöver detta syns även skäggväxt som ett tecken på manlig mognad. I analysen framkommer även en motsatsbild till detta ideal. Denna yttrar sig i avbildandet av fienden som vekt byggd, falsk och vild. Vad gäller hur framställningarna stämmer överrens med de historiska källorna, så innehåller de valda verken en del konstnärliga friheter. Bland dessa detaljer syns frånvaron av Odens enögdhet samt tydliga influenser av de klassiska avbildningar som tidigare gjorts av grekiska gudar. I överlag tycks dock hänsyn ha tagits till de framställningar som gjorts i de historiska källorna. Detta innebär att varje as eller asynja som framställts har gjorts så med koppling till attribut eller tydliga markeringar av rollen i det valda motivet. Budskap som kan tolkas ligga i de valda verkens utföranden är av varierande art. Dessa budskap kan dock sammanfattas med ett framhävande av det nordiska folkets styrka och egenart. Vidare kan budskapen sägas göra en urskiljning av vilka folkslag som hör till de goda, respektive onda makterna, utifrån detaljer i utseendet. Följande slutsatser kan dras utifrån denna studie: (1) att asarna periodvis under 1800-talet sågs som starka krigare med tydligt nordiskt ursprung; (2) denna ideologi kom att uttryckas på varierande sätt i konsten och kom även att användas av den rasideologiska vetenskapen.

The purpose of this essay is to analyze how the ideas of the Swedish national romantic period have been expressed in the early years of Hälsinglands Spelmansförbund, how these may have changed over time, and whether national romantic ideas remain in today's Hälsinglands Spelmansförbund. The author uses qualitative analysis with content analysis to analyze statutes from 1958, the memorandum Folkmusiken i Hälsingland genom tiderna from 1967 and the 1995 statutes: The statutes of 1958 to indicate whether national romance has been expressed in any way in the Hälsinglands spelmansförbunds early years, Folkmusiken i Hälsingland genom tiderna from 1967 in relation to changes in the folk music field, to show changes in Hälsinglands spelmansförbund, and statutes from 1995 to highlight our time and if ideas from the national romance remain in Hälsinglands spelmansförbund. The main results are that national romantic ideas have existed and exists in Hälsingland Spelmansförbund. However, one can see a slight difference in our contemporary Hälsingland spelmansförbund, with more focus on our time than our past. The author concludes that this may be a result of the postmodern thoughts on the alienation of our history. Postmodernism is also a theory the author uses to prove change in the folk music field.