I dagens kursplaner betonas att elever ska utveckla komplexa förmågor och inte enbart fakta och färdigheter. Vid bedömning av sådana komplexa förmågor ställs krav på de bedömningsverktyg som används att de ska kunna bedöma dessa på ett tillförlitligt sätt. Ett verktyg för ändamålet som ofta lyfts fram är bedömningsmatriser. I denna studie analyseras filmad interaktion mellan lärare för att synliggöra hur lärare skapar mening kring sin uppgift att bedöma mer omfattande elevarbeten med stöd av bedömningsmatriser, vilka överväganden de gör och vilka dilemman som uppstår. Resultaten visar att lärare vid bedömningen förutom de instruktioner som tillhandahålls även lyfter in andra faktorer som blir avgörande vid bedömningen. Utifrån resultatet förs även en diskussion kring utveckling av bedömarkompetens hos lärare.

Studiens syfte är att undersöka huruvida det finns skriftspråkliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen för det nationella provet och texter författade under annan skoltid. Frågeställningarna har varit: Vilka språkliga skillnader går att se i jämförelse av elevers texter från nationella provet och lektionstexter på tre språkliga nivåer (övergripande nivå, menings- och ordnivå). Materialet består av 38 elevtexter varav 20 uppsatser är från nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs. Resultatet har genom en kvantitativ textanalysmetod, med materialets resultat från de olika språkliga nivåerna sammanställt i ett formulär, analyserats och jämförts mellan betyg, kön och tidigare forskningsresultat. Det min studie visar, och det resultat jag kan utläsa från undersökningen, är att störst skillnader vad gäller skriftspråkliga kvalitetsdrag går att hitta vid närmare analys av ordvariation samt användning av substantiv och verb.

Detta examensarbete presenterar en textanalys av berättande texter skrivna av elever i årskurs tre. Vårt material är insamlat under våren 2011, och de fem elever vi studerar har vardera skrivit två texter, en inom det nationella provet och en likvärdig textuppgift skriven i en klassrumssituation. Syftet med studien är att undersöka dessa berättande texter i relation till varandra och vårt fokus ligger på textstruktur samt på textens målande språk. Dessa två områden undersöks i separata delstudier och kompareras därefter med varandra. Vid denna analys framkom att klassrumstexterna höll en jämnare nivå än provtexterna. Särskilt tydligt var att alla klassrumstexter är strukturerade som narrativ medan två av provtexterna är av en rent återgivande typ.

Denna rapport har sin utgångspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier är bristfälliga och på grund av det även i misstankarna om en betygsinflation på gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sätts, utförs där tre lärare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt prov i Matematik C. Dessa mallar jämförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lärarna om hur de hanterar betygsättningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gällande styrdokument. Slutsatsen av undersökningen är att våra styrdokument är alldeles för svåra att tolka och beroende på hur man tolkar dem, får man olika resultat. Ofta tolkas de för ”snällt”, vilket leder till att för höga betyg sätts. Det framkom också att lärarna generellt satte högre betygsgränser på det nationella provet än vad Skolverket gjorde. Slutsatsen av det är att lärarna tycker att Skolverkets krav på de nationella proven är för låga. Utifrån teorin framgick det också att gymnasieskolan är utsatt för en betydande betygsinflation.

Det nationella provet är obligatoriskt för alla i år 9 och ser lika ut för alla i hela landet. Denna enkätundersökning syftar till att studera vilka attityder och föreställningar som lärare och elever i år 9 kan ha gällande det nationella provet i svenska. Det undersöks även om provet påverkar undervisningen samt betyg och bedömning och i så fall hur. Undersökningen är utförd på två högstadieskolor. Resultatet visar att både lärare och elever överlag har en positiv attityd till det nationella provet men de påpekar tidsbristen och stressen kring provet. Det nationella provet påverkar undervisningen till viss del och kan också fungera som ett stöd för likvärdig bedömning.

Syftet med det här arbetet var att få en djupare förståelse för vad de nationella proven har för betydelse för matematikundervisningen. Ett annat syfte var att undersöka vad lärare tyckte om de nationella proven och hur de påverkar undervisningen, bedömningen och betygssättningen i matematikämnet. I studien har fem verksamma lärare i årskurs 6 intervjuats angående sina åsikter och erfarenheter kring de nationella proven. Resultatet visade att lärarna är positivt inställda till proven men att bland annat rättningen är det jobbiga med proven. De nationella proven ha en stor påverkan på undervisningen enligt lärarna då de repeterar mycket inför proven. Lärarna anser att proven påverkar bedömning och betygssättning i matematiken men att det inte är det enda som de väger in när de sätter betyg.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att beskriva svensklärares arbete med det nationella provet i svenska B samt att undersöka skillnader och likheter mellan kommunala och fristående gymnasieskolor vad gäller likvärdighetsarbetet med detta prov. Metoden är kvalitativ och består av intervjuer med sju stycken gymnasielärare i svenska. Svensklärarna representerades av fem kvinnor och två män. Tidigare forskning om de nationella proven, som till största del gjorts på uppdrag av Skolverket, ligger till grund för föreliggande undersökning. Denna undersökning har visat att det finns brister i likvärdighetsarbetet med det nationella provet i svenska B. Undersökningens resultat visar att arbetet på de studerade skolorna uppvisar flera variationer, såväl gällande handhavandet och förberedelserna av provet, bedömningen av provet, provets betygsstödjande funktion samt hur lärarna på de undersökta skolorna samverkar för att öka likvärdigheten. Några för likvärdigheten avgörande systematiska skillnader mellan kommunala och fristående gymnasieskolor gick inte att utläsa av resultatet. Nyckelord: nationella prov, bedömning, betygsättning, likvärdighet, likvärdighetsarbete.

Arbetets syfte är att ta reda på hur lärare använderde nationella proven i sitt bedömningsarbete. Data samlades inmed en kvalitativ metoddär lärare från två olika skolor intervjuas. Resultatet visar attlärarna som intervjuades hade liknande uppfattningar angående de nationella provens roll i bedömningsarbetet. Flera av lärarna påpekadeatt proven används både summativt och formativt, formativt framförallt i årskurs 3 och summativt i årskurs 6.En uppfattning är att användningen av resultatet av de nationella proven har ändrat karaktär sedan de istället från att ha skrivits i årskurs 5 nu skrivs i årskurs 6.Elevernas resutat på de nationella proven är en del av underlaget som används vid bedömningen och betygsättningen av eleverna men elevens tidigare prestationer ska också väga in.

Mot bakgrund av skolans och samhällets utveckling under perioden 1968–2011 ställs iundersökningen frågan om relationen mellan de nationella proven i svenska ochsamhällutvecklingen.Huvudhypotesen i undersökningen är att proven efter studentexamens avskaffande främstinriktas på individuell kommunikations- och genrekompetens, och att denna inriktning avspeglarden aktuella samhällsutvecklingen och samtidigt bidrar till just denna utveckling. Undersökningensteoretiska ram hämtas framför allt från Tomas Englunds undersökningar från 1986 omsamhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet och om läroplanens ochskolkunskapens politiska dimension. Ett centralt begrepp hos Englund som har relevans för dennaundersökning är den demokratiska utbildningskonceptionen. Också sociologiska perspektivaktualiseras i diskussionen av proven och samhällsutvecklingen.Ämnesmässigt anknyter undersökningen till historia, sociologi, språkvetenskap och didaktik.Materialet i undersökningen utgörs av de skriftliga uppgifterna i centralproven/de nationellaproven/kursproven i svenska i gymnasiet mellan 1969 och 2011. Undersökningen genomförs meden kombination av kvalitativ och kvantitativ metod.Resultaten av undersökningen bekräftar till stora delar hypotesen. De ämnen som tas upp iprovuppgifterna behandlar dels aktuella samhällsfenomen av olika slag som främlingsfientlighet,arbetslöshet, teknik, medicin, energi och miljö, dels frågor som anknyter till elevernas vardagslivoch identitet som ungdomskultur, fritid, familj och relationer.Bland de genrer som efterfrågas dominerar den utredande texten (”uppsats”) i början av denundersökta perioden, medan personligt hållna medietexter, knutna till en givenkommunikationssituation, är vanligast efter 1996.Genom den allt tydligare fokuseringen på individuella livsstilsval och individuellkommunikations- och genrekompetens kan de nationella proven sägas avspeglasamhällsutvecklingen i en globaliserad värld. I vilken mån proven genom denna inriktning bidrartill samhällsutvecklingen kan undersökningen däremot inte visa.