Flickor har under de senaste decennierna presterat bättre än pojkar i den svenska skolan. Attflickornas studieresultat har förbättrats skall naturligtvis ses som en framgång; samtidigt måstelikvärdigheten och jämställdheten i skolan värnas och pojkarnas sämre resultat tas på allvar. Härhar de nationella proven i skolan betydelse eftersom huvudsyftet med dessa är att just stödja enlikvärdig bedömning och betygssättning i den svenska skolan. Dock konstaterar Skolverket attflickor i högre utsträckning än pojkar får ett högre kursbetyg jämfört med det betyg de fick på detnationella provet i samma kurs. För ämnet engelska i gymnasiet så gäller även samma negativaförhållande för pojkarna när det gäller avvikelse som ger ett lägre kursbetyg än provbetyg, det villsäga pojkar får i högre utsträckning än flickor ett lägre kursbetyg jämfört med provbetyget församma kurs.Syftet med uppsatsen är att svara på frågeställningarna (1) Vilka orsaker anger mina respondentertill att det slutliga kursbetyget kan avvika från provbetyget? samt (2) Hur beskriverrespondenterna att dessa avvikelser är kopplade till elevernas kön?För att besvara ovan frågor har en mindre kvalitativ studie genomförts där fyra engelskalärare pågymnasiet har intervjuats. I bakgrunden redogörs för hur flickors och pojkars studieprestationsett ut historiskt, hur bedömningen av ämnet engelska sker samt skillnader i betygssättningmellan nationellt prov och kurs gällande engelska 5 och engelska 6. Det teoretiska perspektivetgrundar sig på tidigare forskning kring könsskillnader relaterat till studieprestation med fokus påflickors och pojkars beteenden samt attityder. Teorin är uppdelat i områdena ansträngning,motivation, förväntningar, självförtroende och stress.Resultatet visar att de intervjuade lärarna upplever att skillnaderna i flickors och pojkarsstudieprestationer är i linje med vad forskning gällande det teoretiska perspektivet visat. Dessakönsskillnader, kopplat till att nationellt prov och kurs mäter olika förmågor och även betygssättsefter olika riktlinjer, är tillsammans möjliga påverkansfaktorer till att flickor i högre utsträckningän pojkar får ett högre kursbetyg jämfört med det betyg de skrev på det nationella provet.

Abstract The intension with this paper was to describe the understanding students in third grade had about mathematics and how these students, based on their previous mathematics experiences, apprehend the coming national tests in mathematics. After the test period the student was interviewed on how they experienced their participation in the test. The choice of method was the qualitative case study where the data was collected from interviews and observations. In the result that was found, the interviewed students described mathematics as counting. Students preferred easy math work and to solve routine tasks in math books instead of more demanding work. The students could not see mathematics as something they needed or used in daily life but they thought that as an adult, they would most likely need to count. Students were uncertain of what the national test was and an anxious mood prevailed before the tests. After the tests, the students thought the tests had been much more difficult than they expected. The overall conclusion for this paper is the discrepancy between policy documents relating to the subject of mathematics and the students perception and that students have apparently a little knowledge of the national tests before the test period despite the fact that the teacher had explained what it was.

Hösten 2006 bestämde sig regeringen för att utforska möjligheterna att införa ämnesmål i skolan ibland annat ämnet svenska för elever i årskurs 3. Ungefär två och ett halvt år senare är det första nationella provet i svenska för elever i årskurs 3 konstruerat. Ett år senare har ett nytt nationellt prov konstruerats och det är delar av detta prov denna studie bygger sin analys på. De texter vilka kommer att analyseras i denna studie är faktatexter skrivna av elever i årskurs 3 vårterminen 2010. Elevernas vokabulär kommer att vara centralt i denna studie då det är elevernas ordförråd som det visar sig i deras faktatexter som analyseras i studien. I studien framgår det att eleverna i årskurs 3 använder sig ett vardagligt språkbruk när de skriver sina faktatexter. De använder således mer ämnesneutrala ord i jämförelse med ämnesspecifika ord. Ämnesneutrala och ämnesspecifika ord är två termer Inger Lindberg använder sig av när hon kategoriserar ord. Ordförrådet ur elevtexterna kommer att kategoriseras in i dessa två huvudgrupper samt undergrupper. Det är analysen av dessa ord som är den centrala delen av denna studie.

En granskning som Skolinspektionen genomförde 2009-2011 visade att bedömning av nationella prov inte är likvärdig och att bedömning av språkämnena har lägst likvärdighet. Till följd av större avvikelser i svenskan anser Skolinspektionen bland annat att svenskan kan lära av engelskan, men rekommenderar i första hand att uppsatsdelen tas bort. Mot denna bakgrund är syftet med vår uppsats att jämföra upplägget på de nationella kursprovens skriftliga del i ämnena svenska och engelska. För att göra det undersöker vi om det finns några skillnader mellan provens skrivuppgifter, bedömningsanvisningar, progression mellan betyget C och A samt intervjuar lärare gällande deras uppfattning kring skillnader mellan ämnenas nationella uppsatsdel. Vår teoretiska bakgrund visar att det är problematiskt att bedöma performativa prov och därför viktigt att ha tydliga kriterier att utgå från samt att arbeta med sambedömning för att öka likvärdigheten. Vidare tar vi upp åsikten att skoltexter bör bedömas som en egen genre och att nationella provens försök att mäta skrivförmåga nationellt är oreliabelt. De metoder som använts för att jämföra proven, dokumentanalys och intervju, valdes för att ge såväl ett teoretiskt som ett praktiskt perspektiv. Genom analysen av vårt resultat kan vi konstatera att flera av skillnaderna mellan proven kan förklaras av att det handlar om ett modersmål och ett främmande språk, men att proven ändå kan lära av varandra gällande bedömningsanvisningarna. Den slutsats vi når är att svenskaprovet kan lära sig av engelskan gällande utbudet av exempeltexter medan engelskan kan lära sig av att svenskan genom att utforma matriser.

Undersökningens syfte är att pröva hypotesen att elevers skrivförmåga har försämrats mellan år 2002 och år 2012. Hypotesen är uppställd utifrån en samstämmig debatt i media de senaste åren om en negativ utveckling av svenska elevers skrivförmåga.40 stycken elevtexter från det nationella provet i kursen Svenska B höstterminen 2002 och 2012 ligger till grund för undersökningen. Texterna undersöks utifrån textuella variabler såsom textlängd, meningslängd, innehållslig täthet och textaktiviteter. Den kvantitativa analysen kompletteras med närläsningar av två texter, en text från varje årsgrupp.Det finns ingenting i undersökningens resultat som kan stödja hypotesen om att elevers skrivförmåga har försämrats mellan 2002 och 2012. Snarare visar undersökningen en tydlig stabilitet mellan årsgrupperna.

Denna studie är en C-uppsats inom lärarutbildningen på Stockholms universitet. Undersökningen baserar sig på elevers resultat på muntliga delen, och hela nationella provet våren 2010, lärarintervjuer och observationer av lektioner. Studien undersöker hurvida elever som får tillfälle att arbeta med matematik muntligt på lektionerna blir bättre på matematik än de elever som inte ”pratar” lika mycket matematik. Eleverna som ”pratar” mycket matematik på lektionerna får ett bättre resultat på den muntliga delen av nationella provet, men inte nödvändigtvis på matematik som helhet. De elever som övar sin muntliga såväl som sin skriftliga förmåga i matematik är de som lyckas bäst.

Den här uppsatsen analyserar relationen mellan lärares skapande av en professionell yrkesidentitet och centralt standardiserade prov- och uppföljningssystem, i syfte att skapa kunskap om politisk styrning av den svenska skolan. Studien utgår från det skolpolitiska reformarbete som sedan år 2011 resulterade i fler och tidigare nationella ämnesprov i svenska grundskolor. Uppsatsen söker synliggöra hur detta tagits emot och uppfattats av lärarna genom att undersöka om och hur det påverkat deras arbetssituation. Det empiriska material som studien grundar sig på har därför inhämtats med hjälp av kvalitativa samtalsintervjuer. För att analysera materialet har jag använt mig av tidigare forsknings teoretiska utgångspunker gällande begrepp som professionalism, läroplansteori samt governmentality. Undersökningen finner att lärarna i studien på ett gemensamt sätt identifierar kompetens, tillit och handlingsfrihet som grundläggande delar i definitionen av professionalism, och att de nationella proven på olika sätt uppfattas påverka dessa delar. Uppsatsens slutsats är därmed att de nationella proven utöver sina formulerande intentioner också kan förstås utöva en form av politisk styrning av läraryrket.

No description available.

Bråk har länge ansetts som ett av de områden i matematik som är svårast. Resultat från PISA och TIMMS har visat att svenska elevers bråkkunskaper är bristfällig. Resultat i PISA har under flera år varit ett hett ämne i Sverige. Resultat i nationella prov har diskuterats mindre. Resultat från tidigare studier har indikerat att en anledning till elevers svårigheter i bråk är att de lär sig procedurförmåga utan anknytning till begreppsförmåga i bråk. Denna studies syfte var att undersöka bråkuppgifters karaktär i de nationella proven i matematik. Studien använde sig av kvalitativ innehållsanalys för att klassificera bråkuppgifter i nationella prov huruvida de var begreppsförmågebaserade eller procedurförmågebaserade. Studiens resultat visar att fler uppgifter från proven var begreppsförmågebaserade än procedurförmågebaserade. 54% av bråkuppgifterna testade både begreppsförmåga och procedurförmåga.

This paper is focused on finding answers to questions regarding factors that affect pupil’s ability to reach different levels of success in geography. The indicators that make up measures for success are pupils results on Sweden’s national testing in year nine and grades for the same year in the subject of geography. Questions to be answered in the essay regard observable differences between different groups of pupils and possible explanations of these and if geographic prerequisites somehow correlate with pupil results. The research presented in this paper has been committed by international as well as Swedish researchers and includes research from Swedish official bodies. The presented previous research divides into three categories which respectively involves research on pupils, research on teachers and research on societal influences on school results. As this paper studies populations in a wider context than that of the classroom, research regarding pupils and teachers will mainly act as background knowledge to nuance any conclusions made about the statistical material. This paper uses the method of causal filtration, wherein previous research act as possible explanations to identified differences between groups. This entails that research regarding societal factors, such as demographic ones, will help guide causal explanations to identified differences in the source material. When no answers remain to be found in identified differences causal filtration aims to find other possible explanations or at least correlations.  Studying publicly available statistics regarding pupils results on national testing and grades as well as demographic and economic realities for different schools enables a breakdown of the results into different groups of pupils, which enables identification of differences in results. The groups of pupils to be studied are pupils in charter schools vis-à-vis pupils in public schools, pupils in different types of municipalities, who are arranged according to size variation and finally regional differences in between schools. The indicators used are the pupil’s average numerical results on the national tests and grades as well as the percentage of pupils that manages passing grades and passing levels on the national tests. When differences are identified, they will get analysed with the causal filtration model, wherein previous research helps to guide conclusions.    The results show that girls achieve better results than boys, that pupils in charter schools achieve better results than pupils in public schools, that pupils in the Stockholm region achieve better results than pupils in the Västra Götaland region or the Skåne region and that pupils in mid-sized municipalities achieve better results than pupils in small municipalities and big city municipalities. The reasons for the differences are partially demographic in nature, but also points to differences in attitudes towards schoolwork between boys and girls. As far as the results of differences between different types of municipalities go, it can be shown that geographical prerequisites, apart from demographic ones, correlate with the observed differences in results, though causal links remain elusive. The results raise new questions and opens for further research on the influence of geography on school results, as well as the impact that choices in test design may have for the equivalency on a national level of the Swedish national tests.   Key words: demography, grades, geography, national tests