<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur många företag det finns som utövar naturturism i ett avgränsat geografiskt område i Sverige. Detta för att bidra till kartläggningen av hur denna marknad ser ut och hur den kan utvecklas.</p> / <p> </p><p>The aim with this paper is to examine how many companies there is that practise nature tourism in a defined geographic area in Sweden. The purpose is to contribute to the identification of how this market is and how it can be developed.   <strong></strong></p>

Naturturismen har kommit att bli en av de viktigaste och största näringarna i den svenska fjällvärlden, och för många fast boende i fjällen och i fjällnära trakter en förutsättning för att fortsätta bo och verka i bygden. Den volymmässigt största turistformen är den alpina skidåk-ningen där det råder hård konkurrens mellan de alpina turistdestinationerna om de besökande turisterna och deras pengar, och där det finns en stor press att möta konkurrensen med ett ökat utbud och ökat mervärde på destinationerna. Detta var bakgrunden till Idre Fjälls storskaliga skidanläggningsprojekt Tre Toppar. Projektet förutsatte dock ingrepp i ett Natura 2000-klassat naturreservat för att förverkligas. Efter flera års planeringsarbete, parallellt med en intensiv lokal debatt för eller emot projektet, avslog regeringen den 8 mars 2007 Idre Fjälls ansökan om tillstånd för ingrepp i Natura 2000-området. Föreliggande uppsats visar med fallbeskrivningen Tre Toppar att problematiken att förena naturvård, turism och kravet på ekonomisk utveckling med varandra till stor del handlar om olikartade förhållningssätt till landskapet och naturen - om fjällandskapet är till för att nyttjas eller bevaras. Många anhängare till projektet som redan innan regeringens avslag känt en stark frustration över naturskyddet kring det berörda naturreservatet uppfattade avslaget som en bitter bekräftelse att utomstående, ”stockholmare”, ”08:or”, ”naturvänner” och myndig-hetspersoner, inte har någon verklig förståelse för glesbygdens problem och som förvägrar glesbygden att bestämma över sina ”egna” resurser, men som däremot kräver tillgång till fri och orörd natur att fjällvandra och skida i. Det fanns dock lokala kritiker till projektet som gladdes över beslutet, och som ihärdigt hävdat att storskaliga projekt som Tre Toppar inte är förenliga med målet om ekologisk hållbarhet, och att den globala uppvärmningen gör Tre Toppar till ett allt för stort riskprojekt. Istället har framhävts en ökad satsning på ekoturism och småskaliga turistprojekt. Med utgångspunkt att det inte finns något rätt eller fel, inte heller några enkla lösningar på ovanstående glesbygdsdilemma, är uppsatsens kanske främsta föresats att med hjälp av den eko-strategiska begreppsramen som analytiskt verktyg synliggöra olika förhållningssätt, eller eko-strategier, bland aktörer till teman som naturskydd, turism och regional utveckling. Att medvetandegöra egna och andras handlingar och förhållningar, att i relativistisk anda söka förstå andra förhållningssätt än sina egna, är enligt uppsatsens författare, en bra grund till samarbete och kompromissvillighet mellan olika aktörer och intressen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur många företag det finns som utövar naturturism i ett avgränsat geografiskt område i Sverige. Detta för att bidra till kartläggningen av hur denna marknad ser ut och hur den kan utvecklas. / The aim with this paper is to examine how many companies there is that practise nature tourism in a defined geographic area in Sweden. The purpose is to contribute to the identification of how this market is and how it can be developed.

<p>Naturturismen har kommit att bli en av de viktigaste och största näringarna i den svenska fjällvärlden, och för många fast boende i fjällen och i fjällnära trakter en förutsättning för att fortsätta bo och verka i bygden. Den volymmässigt största turistformen är den alpina skidåk-ningen där det råder hård konkurrens mellan de alpina turistdestinationerna om de besökande turisterna och deras pengar, och där det finns en stor press att möta konkurrensen med ett ökat utbud och ökat mervärde på destinationerna. Detta var bakgrunden till Idre Fjälls storskaliga skidanläggningsprojekt Tre Toppar. Projektet förutsatte dock ingrepp i ett Natura 2000-klassat naturreservat för att förverkligas. Efter flera års planeringsarbete, parallellt med en intensiv lokal debatt för eller emot projektet, avslog regeringen den 8 mars 2007 Idre Fjälls ansökan om tillstånd för ingrepp i Natura 2000-området.</p><p>Föreliggande uppsats visar med fallbeskrivningen Tre Toppar att problematiken att förena naturvård, turism och kravet på ekonomisk utveckling med varandra till stor del handlar om olikartade förhållningssätt till landskapet och naturen - om fjällandskapet är till för att nyttjas eller bevaras. Många anhängare till projektet som redan innan regeringens avslag känt en stark frustration över naturskyddet kring det berörda naturreservatet uppfattade avslaget som en bitter bekräftelse att utomstående, ”stockholmare”, ”08:or”, ”naturvänner” och myndig-hetspersoner, inte har någon verklig förståelse för glesbygdens problem och som förvägrar glesbygden att bestämma över sina ”egna” resurser, men som däremot kräver tillgång till fri och orörd natur att fjällvandra och skida i. Det fanns dock lokala kritiker till projektet som gladdes över beslutet, och som ihärdigt hävdat att storskaliga projekt som Tre Toppar inte är förenliga med målet om ekologisk hållbarhet, och att den globala uppvärmningen gör Tre Toppar till ett allt för stort riskprojekt. Istället har framhävts en ökad satsning på ekoturism och småskaliga turistprojekt.</p><p>Med utgångspunkt att det inte finns något rätt eller fel, inte heller några enkla lösningar på ovanstående glesbygdsdilemma, är uppsatsens kanske främsta föresats att med hjälp av den eko-strategiska begreppsramen som analytiskt verktyg synliggöra olika förhållningssätt, eller eko-strategier, bland aktörer till teman som naturskydd, turism och regional utveckling. Att medvetandegöra egna och andras handlingar och förhållningar, att i relativistisk anda söka förstå andra förhållningssätt än sina egna, är enligt uppsatsens författare, en bra grund till samarbete och kompromissvillighet mellan olika aktörer och intressen.</p>

Turismen är idag en av världens största industrier, där naturturismen är en av de fortast växande. Ekoturismen faller inom naturturism och står för ansvarsfullt resande och skapandet av hållbara naturoch kulturupplevelser. Naturens Bästa är en kvalitetsmärkning som tagits fram av Svenska Ekoturismföreningen och Visit Sweden för naturarrangörer i Sverige med god kunskap om hållbar turism. En enkätundersökning gjordes med syftet att få en djupare förståelse för Naturen Bästa samt se vilket förhållande de har till de sex grundkriterierna och även undersöka samspelet mellan natur och kultur i verksamheterna. Resultatet av enkätundersökningen visar att medlemmarna helst vill bidra till naturvärden i närområdet men även kvalitet och trygghet är viktigt. Det som medlemmarna minst vill bidra till är att skydda kulturvärdena samt gynna den lokala ekonomin. För att kunna driva sin verksamhet anser medlemmarna att respektera resmålets begränsningar, naturvärden, kvalitet och trygghet, miljömedvetenhet samt upptäckarglädje, kunskap och respekt är de grundkriterierna som spelar störst roll. Kulturvärden spelar minst roll i de flesta Naturens Bästa verksamheter. Av de arrangörer som svarade på enkäten tänker alla på hur viktigt ett samspel mellan natur och kultur är och de allra flesta visar ett samspel i sina verksamheter på något vis. Att samspel får ett så positivt resultat är överraskande då alla kulturpåståenden i enkäten fått svaga resultat. Samtidigt är det arrangörer som arbetar med kultur som är de bästa på att visa ett samspel i verksamheten. Sammanfattande kan sägas att om Naturens Bästa vill utveckla samspelet mellan natur och kultur ska man göra det med hjälp av arrangörer med ett kulturintresse.

Intresset för naturturism ökar världen över och resulterar ofta i negativ påverkan på naturen. I Sverige är naturen avgörande för landets möjligheter att vara ett välbesökt resmål. Denna uppsats är utformad som en fallstudie av Vålådalens naturreservat, ett område som varit populärt länge men som de senaste åren har haft en ökning av antalet besökare vilket har påverkat naturen negativt. Denna uppsats syftar till att undersöka vilken information som är viktig att kommunicera till besökarna i Vålådalens naturreservat för att minska negativ påverkan på naturen, samt hur förvaltare och turismaktörer i området kommunicerar denna information. Frågeställningarna har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med naturförvaltning samt genom att granska skyltar och broschyrer i Vålådalen och analysera den information som finns tillgänglig på två hemsidor. Undersökningen visar att det är viktigt att informera besökaren om att ta ansvar och visa hänsyn, samt varför naturen är skyddad. Detta görs framförallt genom skyltar, broschyrer, kontakt med Länsstyrelsens personal och genom besöksnäringens hemsidor. Undersökningen visar också att kommunikation är ett komplext ämne som påverkas av många olika faktorer, men är också avgörande för ett hållbart nyttjande av naturen. / <p>2020-06-08</p>

När det kommer till den kommunala planeringen anses staden vara det primära utvecklingsområdet. Att förbättra och utveckla staden ses oftast som det centrala i den kommunala planeringen. Vilket har med fört att landsbygden ofta blir placerad i periferin samt marginaliserad. Det urbana perspektivet som lyfts fram av media idag, kan påverka vissa prioriteringar i beslut som tas. Stadskärnan ses oftast somdet centrala medan landsbygden hamnar i skymundan. Landsbygden beskrivs oftast som en naturskön plats med möjlighet till närproducerad mat samt en arenaför rekreation och återhämtning. Det innebär att landsbygden inte enbart är en plats på karta. Den har under de senaste åren kommit att bli mer multifunktionell, vilket har medfört att landsbygden inte längreendast står för det traditionella användningsområdet, det vill säga som en arena för primärproduktion avråvaror. Syftet med denna studie är att förstå och bidra med fördjupande kunskaper om landsbygdens roll i kommunal planering. Studien är en jämförande dokumentstudie och genomförs med en kvalitativt riktad innehållsanalys och datainsamling. Det gör att detta arbete kan ses som ett bidrag till diskussionen förhur landsbygden inkluderas i den kommunala planeringen. Nio olika kommuners översiktsplanerkommer att bearbetas och tillsammans med teori och tidigare forskning besvara studiens syfte. För att besvara och uppnå studiens syfte har dessa två frågeställningar varit utgångspunkten:- Hur beskrivs landsbygdsutveckling i kommunernas olika översiktsplaner?- Vilken roll ges landsbygden i utvecklingen mellan att vara en produktions - eller konsumtionsarena i den kommunala planeringen? I analysen och slutsatsen framgår det hur kommunerna beskriver landsbygdsutveckling. Det genom attarbeta för att utveckla landsbygden inom vissa fokusområden som stärker landsbygdens roll. De mindre kommunerna hade ett större huvudfokus på landsbygden som en fortsatt produktionsarena, där arbete med skog-och jordbruk var det primära fokusområdet i deras planeringsstrategi för utveckling av landsbygden. De större kommunerna hade istället fokus på att nyttja landsbygden som en konsumtionsarena, med betoning på utvecklingen av turism och friluftsliv samt rekreationsområden. Att se landsbygdens roll som enbart en arena för produktion respektive konsumtion var inte så uppenbar. Det då kommuner främst arbetar för att implementera landsbygdsutveckling som bidrar till att selandsbygden som både en konsumtion- samt produktionsarena.

The purpose of this study is to understand how increased hunting tourism can affect a long-existing hunting culture in a region. To answer the purpose, the region of Värmland was chosen and then the research questions were designed; What is the existing hunting culture like in Värmland? And what impact can hunting tourism have on the existing hunting culture in the region of Värmland?  The study is based on social constructivism as a science theoretical focus. To answer the questions, a qualitative method was used, where interviews with seven different respondents took place. The respondents selected for the study integrate with hunting or commercialization of hunting in their spare time or through work. The data from the interviews have been analyzed through a thematic analysis model to achieve results. The study follows three topics that can be discerned in theory, result and analysis. These topics on which the study is mainly based on are hunting culture, hunting tourism and ethics. To create an understanding of hunting culture and tourism, sections on the impact of tourism on culture, commodification, authenticity, hunting, nature tourism and VFR have been added to the theoretical framework. The results of the study show that Värmland has a long traditional and well-known hunting culture in the county, but hunting tourism is virtually non-existent for the moment. A major obstacle that has emerged during the study is the wolf issue, and the problem that it entails when hunting with dogs. The wolf is seen as a major threat in the establishment of hunting tourism in the region. In addition to the problem with the wolf, the study's respondents generally are in favor of hunting tourism if it is handled in such a way that the entire area in which tourism operates is promoted by it. The study analyses the challenges and potential positive outcomes of hunting tourism, and the impact they have or will have on the hunting culture. It also analyses the importance of ethics and ethical dilemmas, both in hunting and hunting tourism. The study's conclusion presents the answers to the research questions and indicates that hunting tourism has a possible chance to emerge and promote a hunting culture in Värmland, rather than inhibiting it. Since the wolf is still a major problem, hunting tourism aimed at wild boar or beavers is therefore proposed as a potential market that can emerge. Linked to the results of the study, the conclusion also presents the importance of entrepreneurship in rural areas, what opportunities exist and which in turn can benefit the regional hunting culture both economically and socially. / Studien syftar till att skapa förståelse för hur en ökad jaktturism kan påverka en sedan länge existerande jaktkultur i en region. För att besvara syftet valdes region Värmland och därefter utformades frågeställningarna; Hur ser den befintliga jaktkulturen ut i Värmland? Samt vilken påverkan kan jaktturism ha på den befintliga jaktkulturen i region Värmland? Studien baseras på social konstruktivism som vetenskapsteoretiska inriktning. För att besvara frågeställningarna valdes en kvalitativ metod i studien, där intervjuer med sju olika respondenter ägt rum. Respondenterna som valts ut för studien integrerar med jakt eller kommersialisering av jakt på fritiden eller genom arbete. Insamlade data från intervjuer har analyserats genom en tematisk analysmodell för att nå resultat. Studien följer genomgående tre teman som går att urskilja i teori, empiri och analys. Dessa teman som studien huvudsakligen bygger på är jaktkultur, jaktturism och etik. För att skapa förståelse för jaktkultur och jaktturism har avsnitt om kultur, kommodifiering, autenticitet, jakt, naturturism, VFR och fritidshusturism lagts till i det teoretiska ramverket.  Resultatet i studien visar på att Värmland har en sedan länge traditionsenlig och stadig jaktkultur i länet men att jaktturismen är i princip obefintligt i dagsläget. Ett stort hinder som framkommit under studiens gång är vargen, och den problematik som den medför vid jakt med hund. Därför ses vargen som ett stort hot vid etablering av jaktturism i länet. Utöver problematiken med vargen ställer sig studiens respondenter generellt positiva till jaktturism om den hanteras på så sätt att hela bygden som turismen verkar i främjas av den. I studien analyseras jaktturismens utmaningar och potentiella positiva utfall, och vilken påverkan dessa har eller kommer kunna ha på jaktkulturen. Således analyseras även vikten av etik och etiska dilemman, både inom jakt och jaktturism. I studiens slutsats presenteras svaren på frågeställningarna och indikerar på att jaktturismen har en möjlig chans att växa fram och gynna en jaktkultur i region Värmland, snarare än att hämma den. Då vargen fortfarande är ett stort problem föreslås därför jaktturism inriktad mot vildsvin eller bäver som en potentiell marknad som kan växa fram. Kopplat till studiens resultat presenterar även slutsatsen vikten av entreprenörskap som sker på landsbygd, vilka möjligheter som finns och som i sin tur kan gynna den regionala jaktkulturen både ekonomisk och socialt.

Regional utveckling är ett område som enligt tidigare forskning uppfattas som komplext ämne, där många faktorer är med och påverka, där besöksnäringen är något som kan påverka regional utveckling i både regionen och utanför. I den regionala utvecklingen finns även faktorer kring styrning, marknadsföring och kommunikation som kan påverka hur destinationer påverkas av besöksnäringen, samt vilka resurser som kan användas i de olika områdena. I tidigare forskning om Värmland gällande regionala utvecklingsperspektiv, så har det varit fokus på regional utveckling i helhet och inte så stort fokus på besöksnäringens roll i den. Dock så ser regionen och kommunerna potential i användandet av besöksnäringen som utvecklingsverktyg. Då har studierna lyft fram hur landsbygdsregioners utveckling kan påverkas av besöksnäringen, samt att generellt öka till ny kunskap om regional utveckling i samspel med hållbarhet och besöksnäringen. Detta eftersom den regionala utvecklingen i Värmland fortfarande kan ha kvar en del av de hinder som uppfattats i tidigare forskning, där just hållbar utveckling av besöksnäring vid landsbygden sågs som ett större hinder, då det ansågs finnas brister i hur besöksnäringens utveckling skulle ske hållbart. I denna studie så har studiens syfte och frågeställningar, varit i åtanke när både teorin och empirin har samlats in, där stor del av fokuset har varit på bland annat, regional utveckling, destinationsutveckling och marknadsföring. Med dessa olika begrepp så har det blivit givna kategorier för att tydligare kunna se gemensamma nämnare för studerats teoretisk- och empirisk insamling med koppling till dessa begrepp, samt hur detta senare går att utläsa i studiens analys och slutsatser. I användandet av metoderna har studien valt att förhålla sig till ett socialkonstruktivistiskt synsätt, då författarna som har skrivit uppsatsen ser arbetet med regional utveckling som en komplex social konstruktion, som kommer från olika uppfattningar kring olika områden som den regionala utvecklingen berör. De metoder som studien använder sig av är dokumentanalys och en kvalitativ enkät, som utformats efter det teoretiska ramverket och frågeställningar för att kunna uppfylla syftet. Sedan i empiridelen så presenteras den insamlade empirin i uppdelning till frågeställningarna för studien. / Regional development is an area that according to previous research is perceived as a complex subject, where many factors are involved and have an influence, where the tourism industry is something that can affect regional development in both the region and outside. In regional development, there are also factors around governance, marketing and communication that can affect how destinations are developed by the tourism industry, as well as what resources can be used in the various areas. In previous research on Värmland regarding regional development perspectives, there has been a focus on regional development as a whole and not so much focus on the role of the tourism industry in it. However, the region and the municipalities see potential in the use of the tourism industry as a development tool. This study aims to highlight how the development of rural regions can be affected by the tourism industry, and to generally increase the knowledge about regional development in interaction with sustainability and the tourism industry. This is because the regional development in Värmland may still have some of the obstacles perceived in previous research, where sustainable development of the tourism industry in the countryside was seen as a major obstacle, as there were considered shortcomings in how the tourism industry would develop sustainably. In this study, the purpose and issues of the study have been kept in mind when both the theory and the empirical data have been collected, where a large part of the focus has been on, among other things, regional development, destination development and marketing. With these different concepts, categories have been given to more clearly see common denominators for the study's theoretical and empirical collection with connection to these concepts, and how this can later be read in the study's analysis and conclusions. In using the methods, the study has chosen to relate to a social constructivist approach, as the authors who have written the essay see the work with regional development as a complex social construction, which comes from different perceptions around different areas that regional development affects. The methods used by the study are document analysis and a qualitative questionnaire, which is designed according to the theoretical framework and questions in order to fulfill the purpose. Then in the empirical part, the collected empirical data is presented in division into the questions for the study. The empirical data is then analyzed from the theoretical framework, and the analysis is followed by the conclusions that can be drawn from the analysis.

Sustainable changes become increasingly urgent with the climate crisis, which makes it necessary to study the human-environmental relationship. Tiveden National Park is a shared environment, and this thesis studied how sustainability was interpreted and implemented in the management of the park. The overall aim was to study how different scales of government balance ecological, economic, and social pillars of sustainability within their occupation. To precise the study, the aim specifically was to study how the balancing of ecological, economic, and social aspects is implemented in the park’s management by Region Västra Götaland, Region Örebro, Västra Götaland county administration board, Örebro county administration board, Askersund municipality, Karlsborg municipality, and Laxå municipality. After presenting a theoretical framework and interviewing ten informants at the previously mentioned organizations, the resulting analysis presented that resource scarcity and ecological threats were frequent sustainability problems at all organizations. Dialogue, positive attitudes, and long-term thinking were used by the organizations to balance sustainability conflicts of interest. The larger the spatial responsibility of each organization was, the more interdisciplinary the organization had capacity to work. The organizations interpreted sustainability similarly, but prioritized the aspects differently depending on the person’s affiliation.