I denna studie har glampingkonceptet studerats utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv som fördjupat sig i svenska glampingföretags praktiska arbetsstrategier för att värna om miljön som glampingen äger rum i, samt hur hållbarhet är framträdande i aktörernas marknadsföring. Vårt intresse till studiens ämne baserades på nyfikenhet kring naturturismens ökande efterfrågan och hur det kommer att påverka den svenska naturen. Vi valde därför att fokusera på det naturbaserade turismfenomenet glamping, som förespås bli en efterfrågad produkt. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med etablerade glampingaktörer i Sverige för att samla kunskap om hur de arbetar för att driva en hållbar turismprodukt utan att överexploatera naturens miljö. Vidare studerades också hur hållbarhet framställs i aktörernas marknadsföring då tidigare forskare har konstaterat att glamping är en hållbar variant av naturturism. För att studera likheter och skillnader mellan aktörernas marknadsföring utfördes strukturerade observationer av varje företags Instagram och webbplats. Studien genererade ett resultat som påvisade att de intervjuade aktörerna använde likartade metoder för att värna om platserna som glamping utövas på. Däremot fanns det skillnader i företagens marknadsföring och hur de använde och framställde hållbarhet. / In this study, the glamping concept has been studied from an ecological sustainability perspective, focusing on Swedish glamping companies’ practical strategies to protect the environment in which glamping takes place, and how sustainability is prominent in their marketing. Our interest in this subject was based on curiosity about the growing demand of nature-based tourism and how it will affect the Swedish nature. Therefore, we chose to focus on the nature-based tourism phenomenon glamping, which researchers say will become a high-demand product. We interviewed established glamping companies in Sweden to gather knowledge about how they work to run a sustainable tourism product without over-exploiting the nature and environment. We also studied whether and how sustainability is produced in the marketing as previous researchers have found that glamping is a sustainable alternative of natural tourism. In order to study similarities and differences between the companies marketing, observations were made of each company’s Instagram and website. The study generated a result that demonstrated that the companies used similar methods and strategies to safeguard the environment were glamping is practiced. However, there were differences in the companies’ marketing and how they used and produced sustainability.

This thesis has set out to shine a light on the prevalence of outdoor recreation in regional strategies, regarding how friluftsliv can contribute to regional development and growth. In the context of the outdoor recreation goals, friluftsliv has been pushed to be involved within the regional development and spatial planning process in regions. However, the extent of measures to involve friluftsliv in RDS/P (Regional Development Strategy/Plan) from regional authorities are far in-between. The County Administrative Board (TCAB) on the other hand, are actively working within their regions on how to involve friluftsliv in the spatial planning process, partly because of difference in responsibility factors from the two authorities. The same can be said regarding the many similarities and differences found primarily in the work from TCABs. For example, how friluftsliv frequently is described to have a positive contribution on citizens well-being and quality of life, that in-turn positively impact aspects of regional development, while some discuss the implications of friluftsliv on the environment. Friluftsliv can work as a catalyst for regional development, although it can be argued to be geographically dependant for commercial activities, while its indirect social, economic, and environmental contributions are not geography dependant. One conclusion made in the thesis is that a more transcending planning process regionally to promote friluftsliv is needed, where both the regions and TCAB carry out the planning in unison with the SEPA (Swedish Environmental Protection Agency) to spread the needed knowledge for the purpose of smart spatial planning between the authorities. / Denna masteruppsats har syftat till att belysa förekomsten av friluftsliv i regionala strategier, relaterat till hur friluftsliv kan bidra till regional utveckling och tillväxt. Detta analyserades i samband med uppkomsten av friluftslivsmålen, där friluftsliv är syftat till att vara involverad i den regionala utvecklingen och den fysiska planeringsprocessen i regioner. Emellertid är omfattningen av åtgärder för att involvera friluftsliv i RUS/P (Regional Utvecklingsstrategi/Plan) från regionala myndigheter låga. Länsstyrelserna å andra sidan arbetar aktivt inom sina regioner för att involvera friluftsliv i den fysiska planeringsprocessen. Detta är på grund av den skillnaden i ansvarsområden över specifika faktorer mellan de två myndigheterna. Detsamma kan kopplas till de många likheter och skillnader som främst återfinns i Länsstyrelsernas arbete. Exempelvis hur friluftsliv ofta beskrivs bidra på ett positivt sätt för medborgarens välbefinnande och livskvalitet, som i sin tur positivt påverkar många aspekter av regional utveckling, medan vissa fokuserar på att diskutera konsekvenserna av friluftsliv på miljön. Friluftsliv kan fungera som en katalysator för regional utveckling, även om friluftslivets kommersiella verksamhetsmöjligheter kan påstås vara geografiskt beroende kan dock dess indirekta sociala, ekonomiska och miljömässiga bidrag för regional utveckling syftas till att vara geografiskt oberoende. En slutsats som gjorts i uppsatsen är att en mer övergripande planeringsprocess regionalt för att främja friluftsliv behövs, där både regionerna och Länsstyrelserna genomför planeringen i överensstämmelse med Naturvårdsverket för att sprida den nödvändiga kunskapen i syfte att engagera i aktiv diskussion för främjandet av smart rumslig planering mellan myndigheterna.

In this study, crisis management has been studied primarily from the perspective of small business owners and lifestyle entrepreneurs. Over time, a need was also discovered to interview and study the relationship of public support organizationswith small businesses in crisis contexts. This is because in the theoretical research framework we experienced a lack of how private small businesses can act in a crisis. This is how our subject has been developed, and curiosity about practical crisis management versus theoretical crisis management has played a central role. Following the work, the niche of small entrepreneurs became in nature tourism, partly due to the fact that Värmland as a county has many entrepreneurs in this category. It is also inevitable that Värmland and the entrepreneurs here have had a strong international market before COVID-19 and therefore the interest has also been to study and analyze how they have acted and proceeded during the crisis. The question of adjustment is therefore very essential to study for future possible crises. To discern these similarities and differences, the private has been set against the regional and public, but also against each other. It has been conducted thanks to semi-structured interviews that highlight the same themes. The themes then follow a consistent structure for both method, empirical data and analysis, where it relates to the study's purpose and issues. Overall, the study has generated striking similarities and differences, but also a dimension in the exclusion of small business owners. The lastpart of the conclusion shows why it is still important to study the subject, as COVID-19 has affected the tourism industry in a very unique and global way, which has not previously been discernible. It highlights the importance of contributing to and continuing research in the future, where both public actors together with regional and private actors can find a way to deal with future crises together. / I denna studie har krishantering studerats utifrån framförallt småföretagares- och livsstilsföretagares perspektiv. Under tidens gång upptäcktes även ett behov av att intervjua och studera offentliga stödorganisationers förhållande till småföretagare i krissammanhang. Det på grund av att det i de teoretiska forskningsramarna upplevdes en brist för hur privata småföretagare kan agera vid kris. Det är genom den vägen ämnet har arbetats fram, och nyfikenheten kring praktisk krishantering versus teoretisk krishantering har spelat en central roll. Utefter arbetets gång kom nischen av småföretagare att bli inom naturturism, bland annat på grund av att Värmland som län innehar många företagare inom den kategorin. Det går heller inte att undkomma att Värmland och företagarna här har haft en stark internationell marknad innan COVID-19 och därför har intresset likaså varit att studera och analysera hur företagarna har agerat och gått tillväga under krisens gång för att ställa om. Omställningsfrågan är därför essentiell att studera för framtida eventuella kriser. För att skönja dessa likheter och skillnader har det privata ställts emot de regionala och offentliga, men även mot varandra. Det har utförts tack vare semistrukturerade intervjuer som lyft samma teman. Temana följer sedan en genomgående struktur för både metod, empiri och analys, där de förhåller sig till studiens syfte och frågeställningar. Studien har totalt sett genererat påvisande likheter och skillnader, men även en dimension i exkludering av småföretagare. I slutsatsens sista del framkommer det varför det är fortsatt viktigt att studera ämnet, eftersom COVID-19 har påverkat besöksnäringen på ett väldigt unikt och globalt sätt, som tidigare inte har kunnat skönjas. Det belyser vikten av att bidra med samt fortsätta forskning framöver där både offentliga aktörer tillsammans med regionala- och privata aktörer kan hitta ett sätt att tillsammans hantera kommande kriser / <p>C-uppsats </p>

Enligt Tillväxtverket (2019) har den totala konsumtionen inom svensk turismnäring ökat med 124% mellan åren 2000–2018. Denna trend kan även utläsas för den svenska naturturismen där en studie från Mittuniversitet (2014) visade att det inom naturturism omsätts ca 3.6 miljarder kronor varje år och att 40% av företagen var i en tillväxtfas (Fredman, Margaryan, 2014). En form av naturturism som växt sig stark norra Sverige under senare år är norrskenturismen (Jóhannesson &amp; Lund, 2017; Mathisen, 2017; Friedman, 2010), som i enbart Kiruna kommun beräknas omsätta runt 100 miljoner varje år (Naturturismföretagen. 2019). Idag är denna typ av turism framförallt koncentrerad till landsbygden med långa avstånd och höga resekostnader som följd. Samtidigt som många turister har en negativ påverkan på djur och natur (Björnsdóttir, 2015). Syftet med studien är således att ta fram och föra en diskussion kring vilka aspekter av en belysningsanläggning som är viktiga för att göra norrskensturismen mer stadsnära och tillgänglig för en större del av befolkningen. Arbetet ska även ge förslag på generella anpassningar av den artificiella belysningen som kan appliceras på anläggningen. Metoden som används är en kombination av litteraturstudie, intervjuer och en analys av befintliga belysningsprogram. Litteraturstudien gav en bakgrundsundersökning inom ämnet samt tydliggjorde hur studiens syfte skulle formuleras. Intervjuerna genomfördes med fyra ljusdesigners där deras tankar och idéer gällande vilka aspekter som anses viktiga för att skapa en stadsnära norrskensturism. I studiens sista steg analyserades redan befintliga belysningsprogram från städer där belysningsanläggningen anpassats för att minimera stadens ljusföroreningar. Analyserna gav sedan konkreta åtgärdsförslag som jämfördes med intervjudeltagarnas resonemang. Studiens resultat visar på att armaturavskärmning, ljusfördelning, ljuspunktshöjder och belysningsstyrning anses vara de viktigaste aspekterna för den artificiella belysningen. Lagar, standarder och andra former av styrdokument är en annan aspekt som ofta togs upp, med resonemang för hur dessa kan påverka en belysningsanläggnings hösta respektive lägsta nivå. Gällande de generella förslagen på anpassningar redovisas att både anpassningar av ljuskällors färgtemperaturer och ljusriktning kan appliceras på en anläggning förhållandevis enkelt. Men att en väl anpassad belysningsstyrning är svårare, det ska dock tilläggas att denna anpassning kan ha större och mer positiv påverkan för en norrskensanpassad belysningsanläggning. Till de personer som vill utveckla denna typ av projekt rekommenderas att i ett tidigt skede blanda in eventuella intressenter och ta hänsyn till deras aspekter. Arbetets ämnesområde är relativt outforskat och en väl utförd förstudie inför projektet är därför av stor vikt för att minimera eventuella misstag. Studien begränsas av att enbart ta hänsyn till och föra en diskussion kring de aspekter som uppkommit under intervjuerna. Dessa aspekter är endast hämtade ur en ljusdesigners perspektiv och tydliggör således inte andra intressenters intressen inom ämnet. / According to The Swedish Agency for Economic and Regional Growth (2019) the total consumption of tourism in Sweden has grown with 124% between the years 2000-2018. This trend that also applies for the Swedish nature-tourism where a study from Mid Sweden University (2014) shows that nature-based tourism each year has approximately 3.6 billion SEK in turnover, and that 40% of concerned businesses is in a phase of growth (Fredman &amp; Margaryan, 2014). Northern light-tourism is a form of nature-tourism that has grown quickly in northern Sweden in recent years (Jóhannesson &amp; Lund, 2017; Mathisen, 2017; Friedman, 2010). In Kiruna alone it is estimated that the northern light tourism alone has a revenue of 100 million SEK each year (Swedish Nature and Ecotourism Association, 2019). This form of tourism often has a high traveling costs and is concentrated to the countryside with far traveling distances between each site. In the same time, a lot of tourists on the countryside has a negative impact on the nature and wildlife (Björnsdóttir, 2015). The purpose of this study is therefore to point out and discuss around different aspects concerning the artificial lighting with an impact on how we can develop a northern light- tourism in a more urban environment. The study shall also give general suggestions for how these aspects can be adapted into a light installation. The method that is use in this research is a literature study, interviews and an analyse of four cities’ lighting masterplans. The literature study was used to specify the foundation and aim of the study. Where the interviews clarified the important aspect for an urban development of northern light-tourism from a lighting designers’ point of view. In the last phase of the study, four lighting masterplans with a clear focus on how to prevent light pollution where analysed. These analyses then gave some action proposals that can be compared to the answers from the interview participants. The results from the study show that shielded luminaires, light distributions, luminaire installation height and lighting controls are considered to have the largest impact on the lighting installation regarding the visibility of the northern light. Also, laws and regulations were a common answer, with some reasoning about the regulations of max and min requirements from an installation. Regarding the general proposals some suggestions concerning luminaire colour temperature and light distribution can quite easy be applied to an installation, in comparison to a more complicated lighting control. To everyone that would like to develop a project of this kind it is recommended that in an early stage get in contact with any stakeholders and listen to their opinions. In that way any mistakes are minimised even though the topic of this study is relatively unexplored.The study is limited to only show and discuss the answers that came up under the interviews, and that these answers is only reproduced from a lighting designers’ point of view.