Syftet med studien är att undersöka och synliggöra faktorer som kan påverka  dansmatteundervisnings relevans för elevers lärande i matematikämnet, detta i grundskolans tidigare år. Två kvalitativa insamlingsmetoder, i form av semistrukturerade intervjuer och observationer, har använts i undersökningen. Resultatet antyder att dansmatteundervisning kan vara relevant i och med att arbetssättet innebär en förståelseinriktad undervisning, där ett reflekterande arbetssätt med gemensamma samtal om matematiskt innehåll genomsyrar undervisningen. Att kommunikationen ökar, genom att både verbal och kinestetisk kommunikation samspelar i dansmatteundervisning, kan också bidra till att arbetssättet kan vara relevant. Pedagogens möjlighet till direkt återkoppling till elever anses som en styrka i dansmatteundervisning. De mest kritiska och avgörande faktorerna som kan påverka eller begränsa dansmatteundervisnings relevans antyder resultaten vara pedagogens ämnesspecifika kompetens, genomförande av samplanering mellan involverade pedagoger, samt tidsplaneringen med mängden avsatt tid för genomförandet av dansmatteundervisning. Dessa faktorer kan påverka eller begränsa dansmatteundervisnings relevans för elevers lärande. Slutsatser som gjorts i studien är att dansmatteundervisning är relevant för elevers lärande i matematikämnet ur aspekter som elevers möjlighet till djupinlärning, ökad kommunikation i undervisningen, ökad konceptuell undervisning, förståelseinriktad undervisning samt att elever upplever variationen som motivationshöjande. Dansmatteundervisning kan både vara inkluderande och exkluderande för elever, vilket påverkar dansmatteundervisningens relevans.

Dans är ett av de estetiska ämnena som praktiseras i förskolans verksamhet. Vad vi uppmärksammat är att dans som ett verktyg för lärandet inte är lika självklart som andra estetiska ämnen. Dahlbeck och Persson (2010) lyfter att pedagoger från Reggio Emilia menar att det är först och främst det barnet utforskar och skapar och då med fokus på bildskapandet som är en estetisk uttrycksform. Med dans menar vi en kombination av musik och rörelse. Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar gällande hur dans praktiseras i verksamheten och hur den påverkar barns förståelse för matematik. Vi har undersökt pedagogers uppfattningar gällande estetiska uttrycksformer som en lärande form. Det med fokus på dans som ett verktyg för barns matematiklärande. I den teoretiska delen av uppsatsen har vi använt tidigare forskningsmaterial kring dansen och matematik som ett transdisciplinärt lärande.Vi har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv av lärandet där barns lärande sker i ett samspel mellan individer, miljö samt material. För att kunna få en djupare förståelse har vi intervjuat tre danspedagoger och fyra förskollärare om deras uppfattning kring dansen som ett verktyg för barns lärande av matematik. Med detta arbete kom vi fram till att estetiska läroprocesser är en viktig del av förskolans verksamhet där dansen behöver synliggöras för alla som är verksamma i den. Studien kan inte generaliseras eftersom vi har utgått ifrån sju pedagogers uppfattning och erfarenheter av dans men det kan ge oss en uppfattning om fenomenet. I resultatdelen framkommer att pedagogerna anser att barnen tar in kunskap med hela sin kropp. Det är ett sätt för barnet att förstå sin värld, att gestalta sin kunskap och att kunna kommunicera med kroppen. Pedagogerna har även belyst vikten av att det ska vara lustfyllt att lära sig. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Avsikten med denna studie var att synliggöra hur barn utforskade matematiken i ett specifikt projekt på förskolan utifrån ett transdisciplinärt perspektiv. Samtidigt ville jag ta reda på hur andra aktörer, mänskliga såsom ickemänskliga, intra-agerade med barnen och hjälpte dem i deras matematiska utforskande. Uppsatsen hade postkonstruktionism som teoretisk utgångspunkt. För att få svar på mina forskningsfrågor valde jag att använda en kvalitativ metod med inspiration från etnografin. Datainsamlingen bestod av observationsanteckningar, fotografier och barnens teckningar. Jag observerade och samtidigt deltog i projektet som både pedagog och forskare. Urvalet för genomförande av projektet var sammanlagt fem barn, alla i femårsålder. Studien visade hur ett transdisciplinärt lärande uppstod då förskolebarn utforskade matematik med hjälp av andra uttrycksformer såsom dans, rörelse, musik, genom kroppen och tänkandet. Utforskandet skede i intra-aktion med rummet, tingen och andra aktiva aktörer som fanns i deras omgivning. Både mänskliga och ickemänskliga aktörer bildade ett nätverk där alla gick in i varandra och på så sätt skapades ett transdisciplinärt lärande. Det andra intressanta med studien var att traditionella undervisningspraktiker utmanades. Med hjälp av transdisciplinaritet kunde matematiska lärandesituationer bli mer stimulerande och attraktiva både för barn och för pedagoger.

The subject music is only mentioned twice in the curriculum for preschool Lpfö98 and since other subjects such as science are mentioned much more often, there is a risk that music as a subject possibly may be under-prioritized in preschool. The purpose of this study is to plan, implement and analyze transdisciplinary teaching with focus on musitur (musence), a fusion of the subjects music and science, based on posthumanistic theory. From this purpose, the following questions have emerged; What characterizes musitur in transdisciplinary teaching in preschool and How can intra-actions be visualized at musitur-sessions? The project itself is a student-initiated development work involving transdisciplinary teaching. The empirical material was collected at a preschool in the center of a city with the help of video documentation and the material is meticulously transcribed. The result is analyzed and based on posthumanist theory and includes rhizomatic learning, transdisciplinary learning, bodymind and intra-action, which is described and explained with the help of, among others, the theories and concepts of the researchers Barad, Lenz Taguchi and Palmer. The result of the study shows that the combination of the subjects music and science can lead to the production of musitur. A transdisciplinary learning can thus possibly contribute to broadening insights regarding the two subjects. Furthermore, the result shows that materialities both can slow down and increase interest that may affect the learning in a positive sense.

Det här är en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning som undersöker om lärare i årskurserna F-3 använder sig av estetiska lärprocesser integrerat i sin matematikundervisning och i så fall hur de har arbetat med det. Detta undersöks med bakgrund av att läroboken är dominerande i matematikundervisningen och elever ska få en undervisning som är varierande, motiverande och som väcker en nyfikenhet. Matematikundervisningen ska också ha inslag av estetiska uttrycksformer. Tidigare forskning har visat att ett arbete med matematik integrerat med musik eller dans kan gynna eleverna i deras matematikinlärning. Matematiken återfinns i både musik och dans. Undersökningen grundar sig också i ett transdisciplinärt perspektiv där ett lärande utvecklas när elever får arbeta med kroppen och tänkandet samtidigt och där den matematiska diskursen blandas med andra diskurser, som musikens och idrottens diskurser. Det är 56 lärare som har deltagit och resultatet visar att det görs en viss integration av sång/rytm i undervisningen av taluppfattningen och talmönster av en större del av de deltagande, däremot inte alltid en medveten integration. Några gjorde det som ett roligt inslag för att eleverna tyckte det var roligt, medan några gjorde det för en varierad undervisning med ett matematiskt innehåll som syfte. Däremot är det färre som gör en integration av dans i matematikundervisningen. Det visade sig även att de flesta som inte har gjort en medveten integration är obehöriga i ämnena musik och idrott där sång och dans ingår.

Synen på matematik har förändrats genom tiderna, från att man såg det som en produkt till att nu mer ser på matematik som en process. Denna process kan gynnas av att man i sin undervisning använder sig av ett arbetssätt där man integrerar de estetiska ämnena i matematiken, man antar ett transdisciplinärt synsätt på lärande. Vilket kan beskrivas som att man lär sig genom olika ämnen samtidigt. Forskning har visat att elever som lär sig med hjälp av exempelvis musik även presterar bättre när det gäller matematik. De estetiska lärprocesserna hjälper eleverna att utveckla sin spatiala förmåga dessutom har det visat sig ha goda effekter på lärandet för de elever som har inlärningssvårigheter. Det man lär sig med kroppen fastnar helt enkelt i knoppen. Syftet med denna studie var att få kunskap om lärare i årskurs F-3 använder sig av estetiska lärprocesser i sin matematikundervisning. Detta gjordes genom en enkätundersökning där 35 lärare deltog. Resultatet visar att bild och musik är de vanligaste estetiska ämnena som lärarna använder sig av i sin matematikundervisning. De matematiska områden där lärarna ofta använde sig av estetiska lärprocesser var problemlösning och geometri. Exempelvis att eleverna som ett steg i sin problemlösningsprocess fick rita ett förslag på en lösning. Resultatet visar också att lärarna ansåg att estetiska lärprocesser bidrar till ett fördjupat lärande samt ger eleverna möjligheter att använda alla sina sinnen. Dessutom svarade lärarna i enkäten att det gör undervisningen mer varierad och det blir också roligare för eleverna. Det lärarna uppgav att de saknade mest var tid för att planera för ett arbete där estetiska lärprocesser och matematik integreras, några uppgav även att de saknar kunskap om detta arbetssätt. Därför skulle det vara bra om man redan på lärarutbildningen fick möjlighet att fördjupa sig i de estetiska ämnena eftersom det även enligt läroplanen ska vara en del av skolans verksamhet.

Musik anses vara ett av de hundra språk som ett barn har möjlighet att uttrycka sig på inom Reggio Emiliafilosofin. Forskning visar att musiken har betydelse för inlärning men att förskollärare känner sig begränsade i sin kunskap när det gäller att planera för och använda sig av musik i undervisningen. Den här studiens syfte är därför att öka kunskapen om förskollärares erfarenheter av musik och uppfattningar om musikens betydelse i Reggio Emiliainspirerade förskolor. De centrala frågeställningarna är: Hur används musik som uttryckssätt i undervisningen på förskolan? Vilka didaktiska val gör förskollärare när undervisningen i musik planeras? Vilka utmaningar och möjligheter identifierar förskollärare i musikundervisningen? I studien används kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio förskollärare från åtta förskolor i olika delar av Sverige, som hämtar inspiration från Reggio Emilias filosofi. Resultatet genererades genom en tematisk innehållsanalys där empirin sorterades in i mönster och teman. Resultatet visar att en ämnesöverskridande och transdisciplinär undervisning är utmärkande – musiken integreras eftersom olika ämnen inte delas upp. Det visar sig också att det saknas kunskap om musik och musikundervisning i förskolan och därför har musiken inte det utrymme i utbildningen som är önskvärd enligt deltagarna i studien, vilket även uppmärksammas i tidigare forskning. Det skulle behövas framtida forskning för att påvisa om dessa resultat är generella oavsett förskolors profil och synsätt på lärande, och utifrån den forskningen komplettera med satsningar på musik i förskollärarutbildningen samt fortbildning för redan verksamma förskollärare. Det skulle även vara relevant och intressant att studera om, och på vilket sätt, förskollärares didaktiska val kring transdisciplinär undervisning har betydelse för musiken i förskolan.

The constant growth of technology in our world is changing the way of life all around us.We now have self-driving cars that are programmed by us to drive so we don't have to.The fact that most of us can't go a day without using something that is programmed orengineered to suit our needs is the way of life for kids nowadays. In this essay we havechosen to study programming in a preschool context.The Swedish government is planning to implement a new curriculum in 2018 that will bemore focused on digital knowledge. There is very little historical research on whatknowledge and skills children acquire and develop when they work with programmingso we wanted to do research on this subject. We have interviewed preschool teachers insouthern Sweden and created an activity where we studied preschool children playingwith programming tools in a social context to gather data on the subject. We haveanalyzed and interpreted our data with the help of Lev Vygotsky's sociocultural theory.Our results showed that all of the teachers thought programming was a good tool to workwith in preschool and gave us examples of benefits from working with programming.Most of them talked about learning through social interaction and said that the childrendeveloped better mathematical skills, social skills, problem solving skills andcomputational thinking. In our modern world, where our contact with technology isconstantly growing, research shows that having an early understanding of basicprogramming and the digital world will be highly beneficial in the future.

Sustainable changes become increasingly urgent with the climate crisis, which makes it necessary to study the human-environmental relationship. Tiveden National Park is a shared environment, and this thesis studied how sustainability was interpreted and implemented in the management of the park. The overall aim was to study how different scales of government balance ecological, economic, and social pillars of sustainability within their occupation. To precise the study, the aim specifically was to study how the balancing of ecological, economic, and social aspects is implemented in the park’s management by Region Västra Götaland, Region Örebro, Västra Götaland county administration board, Örebro county administration board, Askersund municipality, Karlsborg municipality, and Laxå municipality. After presenting a theoretical framework and interviewing ten informants at the previously mentioned organizations, the resulting analysis presented that resource scarcity and ecological threats were frequent sustainability problems at all organizations. Dialogue, positive attitudes, and long-term thinking were used by the organizations to balance sustainability conflicts of interest. The larger the spatial responsibility of each organization was, the more interdisciplinary the organization had capacity to work. The organizations interpreted sustainability similarly, but prioritized the aspects differently depending on the person’s affiliation.