Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns faktorer som påverkade återhämtningen efter en våldtäkt. Våldtäkt är ett brott som lämnar offer med en känsla av skam och otrygghet. Att utsättas för ett brott som våldtäkt innebär ett trauma för offret och att återhämta sig från detta trauma är en process som aldrig är densamma. För att finna de artiklar som är till grund för denna litteraturstudie söktes artiklarna i tre olika databaser ämnade för omvårdnad, och de granskades systematiskt. Totalt identifierades åtta resultatartiklar under sökningarna och som var publicerade mellan åren 2010-2017. Resultatet visade på faktorer som påverkar återhämtningen hos våldtäktsoffer på olika sätt, och dessa faktorer var synen på sin egen offerroll, bemötande från myndigheter och vårdinstanser, samt närståendes reaktioner. Dessa faktorer påverkade våldtäktsoffer olika men det som var en gemensam påverkan var att om dessa faktorer uppmärksammades och respekterades resulterade det i en god återhämtning. Resultatet visar att dessa faktorer är av vikt för att kunna implementera och utveckla den omvårdnad våldtäktsoffer är i behov av. Bland annat bör det finnas ett fokus på att kunna erbjuda stöd och en individanpassad återhämtning för våldtäktsoffer som befinner sig i den återhämtningsprocessen som följer en våldtäkt. / The aim of this literature study was to examine wether there were factors that affected the recovery after a rape. Rape is a crime that leaves the victims with a sense of shame and insecurity. To be subjected to such a crime is a trauma for the victim and to recover from this trauma is a process that is never the same. To find the articles on which this study is based on, the articles were searched for in three different databases intended for nursing, and they were systematically examined. In total, eight articles were identified during the search and were published between 2010-2017. The result of this study found that there are factors that affect the recovery of rape victims in various ways, and these factors were the view of their victimization, the treatment from government and health care agencies and the reactions from their closed ones. These factors influenced the victims differently, but what was a common effect was that if these factors were noted and respected it resulted in a successful recovery. The results shows that these factors are important for implementing and developing the care rape victims are in need of. Among other things, there should be a focus on being able to provide support and an individualized recovery plan for rape victims in the recovery process following a rape.

Offentlig upphandling är ett stort och betydelsefullt ämne i samhället. Det finns ingen officiell statistik över hur stor den offentliga marknaden är, men Doublecheck menar att det sammanlagda värdet överstiger 1000 miljarder kronor, om siffror från både kommuner och landsting slås ihop. Det finns flera frågor angående upphandlingens effektivitet och däri frågan som denna uppsats kommer att beakta – sociala hänsyn. Det finns ännu ingen entydig definition av begreppet sociala hänsyn. Det kan innefatta både arbetsrättsliga frågor, etiska frågor och frågor om jämställdhet och diskriminering. Vi kommer i denna uppsats att beskriva vad som är karaktäristiskt för begreppet sociala hänsyn.Uppsatsens huvudsakliga syfte är att synliggöra vilka juridiska möjligheter det finns att, enligt svensk upphandlingslagstiftning, ställa krav på sociala hänsyn. Den praxis som utvecklats i Sverige innebär en mycket snäv tolkning av regelverket, vilket lett till att sociala hänsyn sällan beaktats. Det är många som tror att EU-direktiven förbjuder annan hänsyn är strikt ekonomisk. Detta trots att det uttryckligen står i EU:s upphandlingsdirektiv att sociala hänsyn får beaktas vid offentliga upphandlingar. Sveriges upphandlingslagstiftning är anpassad till EU:s upphandlingsdirektiv och det finns i dagsläget två möjligheter i LOU att beakta sociala hänsyn i offentliga upphandlingar. Enligt 6 kap. 13 § LOU får en upphandlande myndighet ställa särskilda sociala villkor för hur ett upphandlingskontrakt ska fullgöras. Enligt 1 kap. 9 a § LOU, som tillkom år 2010, bör upphandlande myndigheter beakta sociala hänsyn om upphandlingens art motiverar detta.En offentlig upphandling går igenom ett flertal faser innan kontraktet tilldelas det vinnande anbudet. De bestämmelser som finns är inte tydliga gällande när i upphandlingsprocessen kraven ska införlivas. Innan en upphandling påbörjas gör man en s.k. behovsanalys och för att lättare kunna skriva ett bra förfrågningsunderlag och en tydlig kravspecifikation kan det vara bra att, redan i detta skede, ta ställning till om (och i så fall när) sociala hänsyn ska beaktas. Det råder dock delade meningar om detta och vi ska beskriva vad som sagts och tyckts i frågan och därefter reflektera över vad vi anser är lämpligast.Vi kommer i denna uppsats att redovisa både positiva och negativa konsekvenser som beaktandet av sociala hänsyn medför. Sedan kommer vi att sammanfatta och reflektera över vad som väger tyngst och hur myndigheter bör agera därefter. Att beakta sociala hänsyn kan leda till att arbetslösheten och diskriminering minskar och att jämställdhet och social integration ökar. Även om beaktandet av sociala hänsyn är menat att leda till en god affär finns det även negativa konsekvenser. En förutsättning för att offentlig upphandling ska leda till en god ekonomisk affär är att konkurrensen på marknaden fungerar bra. Både Sverige och EU reglerar offentlig upphandling för att undvika snedvriden konkurrens. Ställer den upphandlande myndigheten allt för hårda krav på leverantörerna finns en risk att färre anbud inkommer, vilket i sin tur leder till minskad konkurrens. För höga krav kan dessutom innebära att mindre företag inte har möjlighet att uppfylla dem och att de därför inte kan delta i upphandlingen. Det är därför det är viktigt att se till att de krav som ställs är proportionerliga och att myndigheten inte förbiserkonkurrensen. En annan negativ konsekvens är att det kan leda till högre kostnader att upphandla på ett socialt ansvarsfullt vis. Offentlig upphandling sker med skattebetalarnas pengar och det är därför viktigt att myndigheter prioriterar rätt. Därför är det inte positivt om kostnaderna för upphandling skulle öka markant. Dock leder beaktandet av sociala hänsyn till en ”godare affär” med högre kvalitet. Det gäller därför för myndigheter att prioritera på bästa sätt, så att sociala faktorer inte åsidosätts, samtidigt som kostnaderna inte blir allt för höga.

This study is a review of literature on the theme of what factors positive for a person to leave a criminal lifestyle. The purpose of the study is to investigate these factors and try to determine whether there are consistent patterns in the existing literature on the subject in order to answer the study's questions. Questions for the study were (1) What social factors affect a person's motivation to leave a criminal lifestyle and maintain desistance from crime? Also (2) which structures in society have a positive and negative impact in the process of change between crime and a normative lifestyle? The work of collecting literature has  been done through a search and a selection process of peer-reviewed literature. Finally, 13 articles on the subject were included. The results show that the factors that can affect whether a person withdraws from crime are scattered, but the factors that mainly stood out as positive were relationship ties to family and internal motivation.