In Sweden there is 300,000–400,000 people with impaired kidney function. with chronic renal failure, patients experience a limited life, with many symptoms affecting their ways negative and dialysis treatment is time consuming and adversely affects their everyday lives. Kidney transplantation is an effective treatment and is the most common organ transplant in Sweden. Patients hope to have an improved quality of life through a kidney transplant despite the risks of transplant rejection. In order for the nurse to be able to provide good nursing after a kidney transplant and to see what the patient has for nursing needs, the nurses then needs a deeper knowledge of patients' experiences of life after a renal transplant. The aim was to describe how patients experience life after a kidney transplantation. Literature overview based on 10 scientific articles from the database Cinahl Complete, Academic Search Complete and Nursing & Allied Health. The articles are reviewed and analyzed according to Friberg's (2012) method of identifying similarities and differences, then compiled. Following the analyses, three main themes were identified: New life with changes, the experience of limited life, anxiety, concern and loneliness, which describes how life after kidney plantation is experienced by the patient The method discussion is based on the strengths and weaknesses of the literature review. The result is discussed based on Calista Roy's adaptation theory from the key concepts and adaptive features.

I Sverige och världen är njurtransplantation den mest genomförda transplantationen. Behovet av att få en njurtransplantation ökar i antal och är större än vad vården i nuläget kan tillgodose. Detta gör att patienter får vänta på obestämd tid samtidigt som de behöver hantera ett nytt liv med sjukdom och dialys. Syftet med vårt arbete var därför att belysa patienters upplevelse av att vara i väntan på en njurtransplantation. En litteraturöversikt enligt Friberg (2017) valdes som metod där tio kvalitativa artiklar analyserades. Resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Att leva i ovisshet, Att hantera väntan och Att vara i en känslomässig bergochdalbana och sju underkategorier. Resultatet visar att deltagarna upplevde att väntetiden ledde till en ovisshet och begränsning då de inte kunde planera för framtiden eftersom de inte visste när transplantationen skulle ske. För att hantera väntan var det viktigt att få stöd, acceptera sin situation och hålla hoppet uppe. Deltagarna levde i en känslomässig bergochdalbana då de längtade efter en transplantation men inte vågade hoppas på för mycket. Samtidigt pendlade de mellan glädje och tacksamhet för sin egen skull och sorg och oro för donatorns och dennes familjs skull. För att underlätta väntan behöver sjuksköterskan därför finnas närvarande och stötta patienten i att både hitta strategier för väntan och att finna ett sammanhang men även ge kontinuerlig information med en medvetenhet om hur informationen påverkar patienten.

Bakgrund: Bristen på organ leder till att personer i behov av organ hamnar i en väntelista. Väntetiden kan variera mellan veckor, månader eller år. Att vänta på ett okänt datum kan väcka många tankar och känslor hos personen som väntar. Allmänsjuksköterskan kan komma i kontakt med personer i väntan på organ, därmed är det viktigt att synliggöra dessa personers upplevelser för att kunna ge god vård. Fokuset ligger på njurtransplantation respektive hjärttransplantation.  Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att vänta på organ.Metod: En litteraturstudie med kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Artiklarna har granskats utifrån en granskningsmall för att säkerställa god kvalitét. Resultatet har analyserats via en manifest innehållsanalys.  Resultat: Personers upplevelser i väntan på organ sammanställdes i fyra huvudkategorier: Känslor som väcktes under väntan, Styrd av att vänta, Att hantera väntan och Behov som uppstod under väntan. Till varje kategori kopplades underkategorier, sammanlagt blev det tio underkategorier.  Slutsats: Det behövs en bättre relation under väntetiden mellan vården och personer i behov av organ. Genom kontinuerlig kontakt kan negativa upplevelser undvikas.

Bakgrund: Njuren är ett av kroppens viktigaste organ då det fungerar som ett reningsverk av slaggprodukter. Vid kronisk njursvikt förlorar njurarna sina funktioner och kan inte längre upprätthålla en normal balans i kroppen. Transplantation är en av behandlingarna som tillåter människor att till viss del återfå sin njurfunktion samt ger dem ökad livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur individer upplever förändringen i levnadssätt efter en njurtransplantation. Metod: Litteraturstudie där 10 artiklar ingår som både utgår från kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Upplevelsen efter transplantationen påverkas av kliniska faktorer, delade känslor, hälsan och möjlighet till arbete och utbildning. Vi kunde se geografiska skillnader bland mottagarna i studierna samt en delad oro för avstötning och påverkan av medicinska biverkningar. Konklusioner: Det finns många olika sätt för sjuksköterskan att hjälpa dessa patienter till ett bra liv och att bistå med hjälpmedel och omvårdnad för att hjälpa dem att hantera sin transplantation samt stötta vid medicinering. / Background: The kidney is one of the human body’s most important organ because it works as a natural cleaning filter and removes waste. When you get a chronic renal disease the kidney looses it´s ability to maintain the body’s normal balance. Transplantation is one of the treatments that allow people to regain their kidney function to some extent and to give them a higher quality of life. Aim: To describe how individuals experience changes in the way of living after kidney transplantation. Method: A literature rewiev where ten scientific articles are included which are both coming from qualitative or quantitative studies. Results: The experience after transplantation is influenced by clinical factors, parted emotions, health and possibility to work and education. We could see geographical differences among the recipients in the studies as well as shared concern for rejection and the outcome of medical side effects. Conclusion: There are many different ways for nurses to help these patients to a good life and to assist with means and nursing care to help them manage their transplantation and also support them with their medication.

Bakgrund: Årligen genomgår flertalet vuxna patienter organtransplantationer av njure, lever eller hjärta. Efter en organtransplantation kan upplevelser av kroppsligt och själsligt lidande uppstå. Patienter kan uppleva lidande på grund av risken för rejektion och andra medicinska komplikationer. Patienter som genomgått en organtransplantation bör få en personcentrerad omvårdnad från den grundutbildade sjuksköterskan. Ett lidande kan vara ett sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.  Syfte: Beskriva vuxna patienters upplevelser av lidande efter en organtransplantation av njure, lever eller hjärta. Metod: En allmän litteraturöversikt som baserades på artiklar med kvalitativ design och deduktiv ansats med grund i Katie Erikssons teori ”Den lidande människan”. Denna studie baserades på 16 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Fribergs (2022) analysmodell användes för att analysera artiklarna.  Resultat: Resultatet har utgångspunkt i Katie Erikssons teori ”Den lidande människan” och Erikssons beskrivning av tre typer av lidande; sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Efter genomförd analys resulterade resultatet i sex underkategorier; den livslånga läkemedelshanteringen, kroppsligt och själsligt lidande, brist på information, sjuksköterskans bristande bemötande och stöd, anpassningar till det nya livet och utanförskap och isolering.  Slutsats: Det framkom att vuxna patienter upplevde sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande efter en organtransplantation av njure, lever eller hjärta. Upplevelserna av lidande hos vuxna patienter liknade varandra men var även olika upplevelser av lidande. Genom att den grundutbildade sjuksköterskan arbetar personcentrerat kan lidande minskas.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Bakgrund: Njurtransplantation är en behandling som innebär att en ny njure opereras in hos en person som lider av kronisk njursjukdom i slutstadiet. Behandlingen har visat sig vara förknippad med ökad överlevnad. Väntan på njurtransplantation kan vara lång och i väntan på transplantation kan dialysbehandling vara aktuell. Dialysbehandlingen påverkar personers dagliga liv och livskvalitén på ett negativt sätt. Efter transplantationen krävs livslång behandling och uppföljning, vilket gör personens upplevelse till en central del i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med en transplanterad njure. Metod: Litteraturstudien innefattar 12 vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier som beskriver upplevelser av att leva med en transplanterad njure; Att den nyfunna friheten innebär ett nytt liv, att begränsas i det dagliga livet, att leva med ovisshet och oro, att förändras som person, att uppleva tveeggade känslor av tacksamhet och skuld. Slutsats: Att leva med en transplanterad njure kan innebära stora förändringar i livet. Upplevelser av frihet och att ha fått en ny chans förekommer samtidigt som personer kan känna sig begränsade i vardagen och oroliga inför framtiden. Denna litteraturstudie kan tillföra kunskap och förståelse för hur personer upplever livet med en transplanterad njure. Detta kan i sin tur underlätta för sjuksköterskan i att stödja patienten i transplantationsprocessen.

No description available.

Sammanfattning  Bakgrund: Njurtransplantation är en av de främsta behandlingarna vid njursvikt, som resulterar i både positiva och negativa effekter för patienten.    Syftet: Syftet med denna uppsats var att ta reda hur mottagaren upplever sin hälsorelaterade livskvalitet (HRQoL), fysiskt, psykiskt och socialt, efter en njurtransplantation. Metod: En litteraturöversikt där tio artiklar av kvantitativ karaktär valdes ut för att sedan granskas och analyseras.Databaserna som användes var PubMed, CINAHL, MEDLINE, Cochrane och PsycInfo.Katie Erikssons omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram. Resultat: Studiens resultat delades upp i psykisk livskvalitet, fysisk livskvalitet och social livskvalitet. Flertalet patienter rapporterade om försämrad fysisk livskvalitet relaterat till de bieffekter som de immunsuppressiva läkemedlen medför. Studien indikerar dock på att patientens HRQoL påverkas av dess förväntningar innan transplantationen, då de som hade lägre förväntningar uppgav en högre skattad livskvalitet efter transplantationen. Patienter uppgav att de kände sig friare i jämförelse med dialyspatienter, främst då de inte är bundna till dialysbehandling. Den psykiska livskvaliteten upplevdes som förbättrad i jämförelse än innan operationen, då patienterna rapporterade den psykiska stressen som mindre. Många upplevde känsla av oro över både de efterföljande sjukdomarna som en njurtransplantation kan medföra, men även över transplantavstötning. De patienter som hade högre inkomst rapporterade högre social livskvalitet jämfört med de som hade det sämre ställt, efter en njurtransplantation.  Slutsats: Patienterna rapporterade ett varierande resultat av hur de upplever sin HRQoL efter njurtransplantation. Den fysiska livskvaliteten var den som var mest försämrad, i och med de biverkningar som läkemedlen medför. Generellt upplevde dock flertalet av patienterna en förbättrad HRQoL i jämförelse med innan transplantationen. För att minska patientens lidande har sjuksköterskan en mycket viktig roll. / Abstract  Background: Kidney transplantation is one of the primary treatments for renal disease, which results in both positive and negative effects for the patient.  Aim: The aim of this review was to find out how the recipient of the kidney experiences his or her health-related quality of life (HRQoL), physically, mentally and socially, after a kidney transplantation. Method: A systematic review where ten quantitative studies were elected to be reviewed and analyzed. The data bases that has been used is PubMed, CINAHL, MEDLINE, Cochrane and PsycInfo. The nursing theory of Katie Eriksson was used as a theoretical reference. Results: The result of the study was divided in physical, mental and social quality of life (QoL). Multiple patients reported that they experienced worse physical HRQoL related to the side effects of the immunosuppressant medication. Although, the study indicates that the patients HRQoL is affected by the high expectations before the transplantation, where the patients with lower expectations reported a higher score of experienced HRQoL after the kidney transplantation. Patients also stated that they felt more free in comparison with patients undergoing dialysis since they are not bound to go to any dialysis treatments. The experienced mental QoL after the operation was better than before because of less mental stress. The diseases that a kidney transplantation can lead to, along with the worry of transplant rejection was stated as a concern among a lot of the patients. The patients with a higher income reported a better experienced social QoL, after kidney transplantation, compared to the patients with lower socioeconomic status.  Conclusion: The patients reported varying results about the experienced HRQoL after a kidney transplantation. The psysical QoL was stated as the most impaired, mainly because of the side effects of the immunosuppressants. However, the majority of the patients generally experienced an improved HRQoL in comparison with their life before the transplantation. It is a big part of the nursing role to decrease the suffering of the patient.

Bakgrund: Behovet av njurdonation ökar och levande njurdonation är det mest fördelaktiga behandlingsalternativet. Donationens negativa påverkan på donatorn anses uppvägas av fördelarna för mottagaren. Den friska donatorn gynnas dock inte av transplantation och det är därför viktigt att minimera konsekvenserna för donatorn. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva donatorns upplevelse av att donera en njure. Metod: En systematisk litteraturstudie baserat på tio kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Fem teman och tio subteman identifierades. Vägen till donation beskriver beslutsfattandet och vidhållandet av beslutet. Copingstrategier innebär hur donationens risker uppfattades och vilka verktyg donatorer använde för att hantera processen. Mötet med vården innefattar bemötande och information från vårdpersonal. Upplevelser och påverkan på nära relationer beskriver oron för mottagarens hälsa och förändringar i relationer. Känslor och upplevelser efter donation innefattar fysiska och känslomässiga konsekvenser av donation. Slutsats: Upplevelsen av njurdonation var individuellt varierande men oftast positiv och utan ånger kring sitt beslut. Däremot kunde patientrollen kännas otydlig. Donatorer kände sig övergivna som patienter och hade samtidigt svårt att balansera den samtida rollen som patient och anhörig. Bristen på information gjorde den postoperativa upplevelsen påfrestande. Dessa upplevelser av njurdonation indikerar att det finns ett behov av ökad kunskap och förståelse hos vårdpersonal för att kunna ge rätt information och stöd till donatorer. / Background: The need for kidney donation is increasing and living donation is the most preferable treatment option. The positive effects for recipients are considered to outweigh the negative effects for donors. The healthy donor does not benefit from the transplantation and therefore it is important to minimize the consequences. Aim: The aim for this study was to describe the donors' experience of donating a kidney. Method: A systematic review based on ten qualitative articles from PubMed and CINAHL. Results: Five themes and ten subthemes were identified. The path to donation includes the making and maintaining of the decision. Coping strategies describe how the risks of donation were perceived and which strategies donors used to cope with challenges during the process. The encounter with health care includes how the donors were treated and informed by health care professionals. Experiences and influence on relationships describes anxiety for the recipient’s health and alteration of relationships. Emotions and experiences after donation cover physical and emotional consequences of donation. Conclusion: The experience of kidney donation varied but was mostly positive without any regrets. However, the role of being a patient could be perceived as vague. Donors felt abandoned as patients and experienced the simultaneous role of being patient and relative as difficult. Lack of information made postoperative experiences strenuous. These experiences indicate that health care professionals require an increased knowledge and understanding to provide correct information and support to the donor throughout the donation process.