Bakgrund: Det är mer fördelaktigt att en organdonation sker med levande donator istället för avliden donator, då det är lägre risk för avstötning. Det är många som väntar på att få en njure vilket gör att levande donation blir allt vanligare. I Sverige genomfördes 147 levande njurdonationer år 2019. Njurdonation ökar vilket leder till ökat behov av kunskap och förståelse hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa donatorns upplevelser i samband med njurdonation. Metod: Studien genomfördes via en litteraturstudie, där 12 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades från två databaser. Resultat: Resultatet består av tre teman och sju subkategorier. Temat Kommunikation med subkategorierna upplevelsen av kommunikation med vårdpersonal och anknytning till mottagaren, temat upplevda känslor med subkategorierna oro, glädje och hopp, temat upplevelsen av stöd med subkategorierna socialt stöd och ekonomiskt stöd. Slutsatser: Upplevelserna hos donatorerna var individuella, genomgående var upplevelsen av bristande kommunikation och oro. Bristen på kommunikation indikerar till ett ökat kunskapsbehov hos sjuksköterskor för att göra donationsupplevelsen bra. / Background: It is more advantageous that a organdonation to take place with a living donor instead of a deceased donor, as there is a lower risk of rejection. There are many waiting for a new kidney, thus living donations are becoming more frequent. In 2019 there were 147 living kidney donations in Sweden. Because of the increase in kidney donations, the nurses are in need of more knowledge and understanding of the whole procedure. Aim: The aim was to give an account of the donor’s experience throughout the process of donating a kidney. Method: The study was conducted through literary research, where 12 scientific articles from two databases were reviewed and analyzed. Result: The result consists of three themes and seven sub categories; Communication - Communication experience between patients and medical staff andConnection to the recipient, Emotions - Worry, Joy and Hope, Support - Social support and Economical support. Conclusion: The donor’s feelings were varied, but overall they felt a lack of communication and therefore worry. This indicates that the nurses are in need of improved communication skills in order to make the donation experience as good as possible.

Bakgrund: Njursvikt är något som kan utvecklas kroniskt eller akut och njurtransplantation är oftast den mest effektiva behandlingen mot kronisk njursvikt. Efter en njurtransplantation krävs livslång immunsuppressiv behandling. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse efter en njurtransplantation. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio resultatartiklar som kvalitetsgranskats och analyserats vilket bildade fyra kategorier, Ett nytt liv med glädje och oro, Patienters upplevelser av coping och självhantering, Upplevelsen kring immunsuppressiv medicinering livet ut och Patienters behov av stöd från sjuksköterksan. Resultat: Resultatet beskriver hur patienterna ser sin transplanterade njure som en gåva och hur majoriteten av patienternas liv och livskvalité förbättrats. Många patienter upplever en rädsla för att stöta bort njuren men använder sig av olika copingstrategier för att hantera utmaningar som uppstår. Efter en njurtransplantation följer en livslång behandling med immunsuppressiv medicin vilket är en utmaning för patienterna. Patienterna önskade mer adekvat information, stöd och råd om deras nya vardag från sjuksköterskan. Konklusion: Patienterna upplever många känslor efter en njurtransplantation. Det är viktigt för patienterna att sjuksköterskornas omvårdnad fokusera på att ge information, uppföljning och stöd. / Background: Kidney disease can develop chronic or acute and a kidney transplantation is often the most effective treatment for the permanent kidney failure. After a kidney transplantation, lifelong immunosuppressive medication is required. Aim: The aim of this literature study was to describe patients’ experience after a kidney transplantation. Method: The literature study was based on ten articles. The articles were reviewed based on quality and analysed which created four categories, A new life with joy and worries, Patientes experiences regarding coping and selfmanagement, Experiences regarding life-long immunosuppressive medication and Patientes need of support from the nurse. Results: The result describes how patients view their new kidney as a gift and how the majority of the patient’s life and quality of life has increased. A lot of patients experience fear of rejecting the kidney and other challenges but are using different coping strategies to manage. After a kidney transplantation the patient needs to take immunosuppressive medication for the rest of their life which is a challenge for the patient. The patients wanted more adequate information, support and advice from the nurse about their new everyday life. Conclusion: Patients experience a lot of emotions post kidney transplantation. It is essential for the patients that nurses focuses on providing information, check-ups and support.

Bakgrund: Att följa restriktioner gällande livsstil, och att ta mediciner som ordinerat, är nödvändigt för att en njurtransplanterad patient ska bibehålla funktion i den transplanterade njuren. Inom sjukvården benämns detta beteende för compliance. Non-compliance hos njurtransplanterade rapporteras i studier uppgå till 43 %. Non-compliance rapporteras öka risken för avstötning av njuren med upp till sju gånger för en patient med låg compliance, jämfört med en patient med hög compliance. Syfte: Syftet med aktuell litteraturstudie är att belysa faktorer som påverkar en vuxen njurtransplanterad patients compliance. Metod: En litteraturstudie bestående av kvalitativa och kvantitativa forskningsartiklar utfördes. Datainsamling genomfördes via databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Kvalitetsgranskning enligt kriterier resulterade i 13 inkluderade artiklar. Resultat: Resultatet presenteras enligt tre huvudteman; livsstilsfaktorer, psykologiska faktorer samt kunskapsfaktorer, och varje huvudtema inkluderar minst en underrubrik. Barriärer till compliance uppges vara bland annat: glömska, ändring i vardaglig rutin, depression, stress och låg kunskap kring patientens eget tillstånd. Faktorer som rapporteras öka compliance inkluderar: socialt stöd, påminnelsemetoder, rädsla för att återgå till dialys samt känslor för donatorn. / Background: To maintain organ function, it is necessary for a kidney transplant recipient to comply with lifestyle recommendations and prescribed medication. Currently non-compliance numbers are reported to amount to 43 % among kidney transplant recipients. A non-compliant patient is up to seven times more likely to experience a rejection of the transplanted kidney than a compliant patient is.Purpose: The purpose of this literature review is to highlight factors that affect patient compliance in an adult kidney transplant recipient.Method: A literature review based on qualitative and quantitative research articles was conducted. Published studies were identified through the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. A selection of articles, according to criteria, resulted in 13 studies which were included in the review. Result: The results are were organized into three main themes: lifestyle factors, psychological factors and knowledge factors. Each main theme includes at least one sub-heading. Barriers for compliance include: Forgetfulness, change in daily routine, depression, stress and a low level of knowledge about own’s own condition. Factors reported to increase compliance include: Social support, reminder methods, fear of renewed dialysis, and emotions directed towards the donor.

En njurtransplantation är ett stort ingrepp och en stor omställning för patienten både psykiskt och fysiskt. Syftet med studien är att öka förståelsen för och beskriva patienters upplevelser och känslor i samband med en njurtransplantation. Studien är empirisk med en kvalitativ deskriptiv ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta njurtransplanterade personer. Dataanalysen har gjorts med stöd av Burnards (1991) innehållsanalys och resulterade i tre huvudkategorier: känslomässig hantering, livet med en ny njure och erfarenhet av sjukvården. Resultatet visar att en njurtransplantation innebär en stor frihet, samtidigt som en känsla av nedstämdhet upplevts . De transplanterade känner ansvar för det nya organet och uttrycker oro för avstötning. Sjuksköterskan har genom sin stödjande roll skapat en trygghet som visat sig vara betydelsefull i samband med en njurtransplantation. Deltagarnas hantering av sjukdom har i denna studie påvisats vara varierande och har tolkats utifrån Lazarus & Folkmans (1984) copingstrategier. / A kidney transplant is a major procedure and a big adjustment for the patient both physically and psychologically. The aim of the study was to understand and describe the patients’ experiences and feelings in relation to the kidney transplant. This empirical study was had a qualitative descriptive approach and includessemi-structured interviews with eight kidney transplant recipients. The data was analysed according to Burnards contents analysis and resulted in three main categories: Emotional management, life with a new kidney and the experience of the health care. The result showed that a kidney transplant results in a feeling of freedom, but is also followed by a down period. The patients feel a sense of responsibility for the new organ and express concern for rejection. The nurses have, through their supporting role helped the patient feel secure which in turn has shown to be important in relation to the patients recovery. The participants in this study have shown to cope with their disease in varying ways and this has been interpreted using Lazarus & Folkmans (1984) coping strategies.

Bakgrund: Njurtransplantation är det främsta behandlingsalternativet vid terminal njursvikt. Livet förändras från att patienten ofta har varit beroende av dialysbehandling flera gånger i veckan, timmar åt gången, till att förhoppningsvis få en fungerande njure. Patienters upplevelser av hur livet förändras efter njurtransplantation kan ge sjuksköterskor en bättre förståelse för patienterna, och kan då bidra till att omvårdnadsarbetet förstärks.Syfte: Att undersöka hur njurtransplanterade patienter upplever livet efter transplantation.Metod: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats ingår.Resultat: Sex huvudkategorier framkom; Hälsa, Rädsla och oro, Relationer, Vardagligt liv, Tacksamhet, förväntningar och skuld, samt Kontakt med sjukvård. Tre subkategorier; Läkemedels- biverkningar och påverkan, Arbete och Coping. Konklusion: En njurtransplantation återställer inte den upplevda hälsa patienten hade före insjuknandet i njursjukdom. Även som det främsta behandlingsalternativet, med ofta goda resultat, ska det beaktas att livet efter en njurtransplantation inte är helt komplikationsfritt. Den ofta långa väntan på att få en njure utbyts mot en ny livsstil med strikt medicinering som ger biverkningar, efterkontroller samt en ständig oro och rädsla för komplikationer eller tecken på bortstötning. De positiva effekterna är en ofta förhöjd energinivå, nyfunnen frihet med tid för resor och aktiviteter, samt mer tid över. God information till patienterna krävs för att de ska veta vad som väntar och vad som kan ske. Att lära sig handskas med den ständiga oron och rädslan kräver god stöttning från närstående och sjukvårdspersonal. / Background: Kidney transplantation is the first-hand option of treatment for end- stage renal disease. Life changes from being dependent on dialysis treatment, several times a week, hours at a time to hopefully getting a functional kidney. Knowledge about how life changes after kidney transplantation from the patient’s perspective can help nurses to understand the patients, and contribute to strengthen their work.Aim: To examine how kidney transplanted patients’ experiences life after transplantation.Method: A literature review based on ten scientific, qualitative studies. Results: Six main categories; Health, Fear and worry, Relations, Everyday life, Expectations, gratitude and guilt, and Contact with the health-care. Three sub categories; Side effects from the medication, Work and Coping.Conclusion: Life after kidney transplant is not equal to the health patients experienced before their kidney disease. Although it is the first-hand option of treatment, usually with good results, life is not free from complications. The often long wait to get a kidney, is exchanged for a life with a strict medication regimen, continues check-ups, and a constant fear of signs of complications or rejection. The positive effects are an increased energy level, a newfound freedom where travels and activities are possible, and more time left over. Good information to the patients is required so they know what is to be expected, and what can happen. Coping with the constant worry and fear of complications and rejection, requires support from loved ones and the health personnel.

Bakgrund: Njuren är det mest donerade organet i Sverige och så många som 445 stycken transplantationer av njurar utfördes 2021. Som sjuksköterska är det viktigt att öka förståelsen kring patientens upplevelse för att främja trygghet och ett gott välbefinnande. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden i form av information och stöd.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att vänta på en njurtransplantation. Metod: Det utfördes en litteraturöversikten med en kvalitativ ansats. Med den här metoden identifierades problemområdet som sammanställdes och sammanfattades med hjälp av redan tillgänglig forskning och kunskap för att fastställa kunskapsläget inom området.  Resultat: Det redovisades fem teman utifrån tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som beskriver patientens upplevelse i väntan av en njurtransplantation. De fem teman som identifierades var: Att vara inskriven på väntelistan, en väntan utan tydligt slut, livet på paus, lycka och död samt önskan om stöd.  Slutsats: En njurtransplantation var nyckeln till ett nytt liv för människor som levde med en sviktande njure och behandlas med dialys. Många av patienterna som var med på väntelistan hade tappat hoppet och behövde mer information och stöd från vårdpersonalen för att hitta strategier och återfå hoppet för en fungerande vardag. / Background: The kidney is the most donated organ in Sweden and as many as 445 kidney transplants were performed in 2021. As a nurse it's important to improve the understanding of the patient's experience in order to promote security and a good sense of well-being. The nurse has an important role in nursing regarding information and support. Aim: The purpose of this literature study was to shed light on the patient's experience of waiting for a kidney transplant. Method: A literature review was carried out with a qualitative approach. This method identified the problem area, which compiled and summarized already available research and knowledge in order to determine the state of knowledge in the field. Results: Five themes were reported on ten qualitative articles that describe the patient's experience while waiting for a kidney transplant. The five themes were: To be on the waiting list, A wait without a clear ending, Life on pause, Happiness and death and The wish for support.  Conclusion: A kidney transplant was the key to a new life for people living with kidney failure and being treated with dialysis. Many of the patients who were on the waiting list had lost hope and needed more information and support from the healthcare staff to find strategies. Strategies were needed to regain hope and to have a functioning everyday life.

Bakgrund: Cirka 1 100 svenskar drabbas varje år av en njursjukdom och ungefär 4 000 personer behandlas med dialys i Sverige. Antalet patienter som behandlas med dialys och/eller njurtransplantation ökar kraftigt. Tiden före en njurtransplantation är krävande och personerna lever med svåra biverkningar av sjukdomen och behandlingarna. Njurtransplantation är en eftertraktad behandlingsform som följs av livslång behandling med immunsuppressiva läkemedel. En njursjukdom medför en förändrad livsvärld och livsrytm för personerna. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att belysa personers upplevelser av livet efter en njurtransplantation. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt med tio kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman. Dessa var; positiva upplevelser av livet efter en njurtransplantation, negativa upplevelser av livet efter en njurtransplantation, personer som genomgått en njurtransplantations upplevelse av det sociala stödets betydelse, personer som genomgått en njurtransplantations upplevda behov och brister kring information. Konklusion: Examensarbetet visade att personer upplevde ökad livskvalitet och förbättrad hälsa efter njurtransplantationen men att det fanns en ständig närvaro av oro och rädsla inför framtiden. Information, utbildning och kommunikation var faktorer som påverkade personernas upplevelser. / Background: Around 1,100 Swedes suffer from a kidney disease every year and approximately 4,000 people are treated with dialysis in Sweden. The number of patients treated with dialysis and/or kidney transplantation is increasing sharply. The time before a kidney transplantation is demanding and the people live with severe side effects of the disease and the treatment. Kidney transplantation is a desirable form of treatment that is followed by life-long treatment with immunosuppressive drugs. A kidney disease may cause a changed world of life and rhythm of life for the persons. Aim: The aim of this bachelor’s essay was to highlight people’s experiences of life after a kidney transplantation. Method: The method used was a literature review with ten qualitative articles. Findings: Four main themes emerged in the results. These were; positive experiences of the time after a kidney transplantation, negative experiences of the time after a kidney transplantation, people who have gone through a kidney transplantations experience of the importance of social support, people who have gone through a transplantations experience of needs and lack of information. Conclusion: The bachelor’s essay showed that people experienced increased quality of life and improved health after the kidney transplantation but that there was a constant presence of worry and fear about the future. Information, education and communication were factors that influenced the people’s experiences.

Bakgrund: Mer än 10% av den västerländska befolkningen lever med kronisk njursvikt. Njurtransplantation är det effektivaste behandlingsalternativet vid svår kronisk njursvikt, och fler än 600 personer står på väntelistan för en ny njure i Sverige. Det är som sjuksköterska viktigt att se patienterna bakom sjukdomen och ha förståelse för deras individuella behov. Genom att få en uppfattning av patienternas livsvärld, har sjuksköterskan möjlighet att främja njurmottagarnas liv efter transplantationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa njurmottagares erfarenheter av livet efter en transplantation. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studiernas kvalitet granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i tre tema och nio undertema. De tema som framkom var: Utmaningar i det dagliga livet, Livsförändringar och Självständighet. Slutsats: Njurmottagarna upplevde många olika känslor efter transplantationen. De kände glädje och tacksamhet, för att de hade fått en ny chans i livet, men också för att de inte längre var beroende av dialysbehandling. De upplevde också känslor av rädsla och oro, som var associerade till risken för njuravstötning och fysiska komplikationer. Dessutom hade anhöriga höga förväntningar som mottagarna inte kunde leva upp till, vilket bidrog till känslor av besvikelse. Genom personcentrerad vård och mycket information från sjuksköterskor, var njurmottagarna mer redo för livet efter transplantationen. / Background: More than 10% of the western population are living with kidney failure. The most effective treatment for severe chronic kidney failure is a kidney transplant, and more than 600 people are waiting for a new kidney in Sweden. It is important as a nurse to see the patient behind the disease and have understanding for their individual needs. By gaining insight of the person’s life-world, can the nurse promote kidney recipients life after a transplant. Aim: The purpose was to explore kidney recipient’s experiences of life after a transplantation. Method: A literature review based on 10 scientific articles with qualitative approach. The quality of the articles was reviewed and analyzed by a content analysis. Results: The results were presented in three themes and nine sub-themes. The themes presented were Challenges in the daily life, Life changes and Independence. Conclusion: The kidney recipients experienced different emotions after the transplant. They felt joy and gratitude, because they had been given a new chance in life, but also because they were no longer dependent on dialysis treatment. They also experienced feelings of fear and anxiety, which were associated with the risk of kidney rejection and physical complications. In addition, relatives had high expectations that the recipients could not live up to, which contributed to feelings of disappointment. The obstacles that the recipients experienced in life after the transplant, could the nurse support them in. Through person centered care and a lot of information from the nurses, were the kidney recipients more ready for life after the transplant.

Bakgrund: Njurtransplantation ses som den främsta behandlingsmetoden vid terminal njursvikt, då den ökar både livskvalitet och livslängd för patienten jämfört med dialys. Prevalensen av njursvikt ökar i hela världen och efterfrågan av njurar möter inte behovet. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse i väntan på en njurtransplantation. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats, för att bilda en uppfattning om hur forskningsläget ser ut inom valt område. Resultat: Resultatet baseras på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar från sju olika länder, där fyra kategorier framkom, Ett liv som begränsar, Förväntningar, Glädje och sorg samt Behov och betydelse av stöd. Gemensamt för samtliga artiklar var att livet begränsades i väntan på en njurtransplantation, vilket påverkade patienterna både emotionellt och fysiologiskt. Ju längre tid som patienterna befann sig på väntelistan minskade hoppet om en ny njure, och känslan av frustration samt oro ökade. Konklusion: Litteraturstudien visar på att behovet av information från sjuksköterskan till patienter som väntade på en njurtransplantation var stort. Information skapade en känsla av delaktighet i vården som i sin tur bevarade patientens hopp, samt minskade upplevelsen av oro. / Background: Kidney transplantation is seen as the main treatment method for terminal kidney failure as it increases both quality of life and longevity of the patient compared to dialysis. The prevalence of kidney failure is increasing worldwide and the demand for kidneys is not meeting the need. Aim: The aim of the study was to highlight the patient's experience while waiting for a kidney transplant. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach to form an idea of what the research situation looks like in the chosen area. Result: The result is based on nine qualitative articles from seven different countries where four categories emerged: A life that limits, Expectations, Joy and sorrow and Need and importance of support. Common to all articles was that life was limited while waiting for a kidney transplant, which affected the patients both emotionally and physiologically. The longer the patients were on the waiting list, the less hope for a new kidney diminished and the feeling of frustration and anxiety increased. Conclusion: The literature study shows that the need for information from the nurse to patients waiting for a kidney transplant was great. Information created a sense of participation in care which in turn preserved the patient's hope and reduced the experience of anxiety.

Bakgrund: Organtransplantation ger nytt hopp och nytt liv till sjuka patienter. Njursvikt är en kronisk, försvagande sjukdom som påverkar många aspekter av patienternas liv. Den effektivaste behandlingen mot kronisk njursvikt är transplantation. Forskning visar hur patienterna upplever livet efter njurtransplantation.Syfte: Syftet är att sammanställa vetenskapliga artiklar som belyser patienters upplevelse av livet efter njurtransplantation.Metod: Litteraturstudie med tematisk analys av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.Resultat: Studiens resultat visade att en del av patienterna upplevde många positiva förändringar men det fanns också en del som upplevde ett antal begränsningar. Att leva med en ny njure ledde till en känsla av frihet, glädje, lycka och en möjlighet till att kunna planera mer långsiktigt. Rädsla och oro över att den nya njuren kunde stötas bort, skuld över att ta emot någon annans njure, livslångbehandling och för höga förväntningar ledde till ett begränsat liv. Resultatet visade inte på någon tydlig skillnad mellan kvinnor och mäns upplevelser av livet efter njurtransplantationen men vissa variationer kunde urskiljas.Konklusion: I studien framkom olika aspekter kring hur patienterna såg på livet efter en njurtransplantation. Före uppsatsen förväntade vi oss att patienterna skulle vara lättade då de tidigare varit på gränsen till döden. Men även om patienterna upplevde att de hade en högre livskvalitet efter transplantationen kom det ändå stunder då de misströstade och trodde att förbättringarna endast var tillfälliga. / Background: Organ transplantation gives new hope and new life to patients. Renal failure is a chronic, devastating disease that affects many aspects of the patients' lives. The most effective treatment for chronic kidney failure is transplantation. Research shows how patients experience life after kidney transplantationAim: The aim is to collect scientific articles that highlight the patient's experience of life after transplantation.Method: Literature study with thematic analysis of ten scientific articles with qualitative approach.Results: The study results showed that some of the patients experienced many positive changes, but there were also some who experienced a few limitations. Living with a new kidney led to a sense of freedom, joy, happiness, and opportunity to be able to plan more over a long term. The fear and concern that the new kidney could be rejected, guilt over receiving someone else's kidney, life-long treatment and high expectations led to a limited life. The results showed no significant difference between women’s and men's experiences of life after kidney transplantation, but certain variations could be discerned.Conclusion: The study revealed different aspects of the experience of life after renal transplantation. Before this study was expected only the good aspects and believed that it would only be a relief for patients as the previously lasted on the verge of death. Even if patients feel that they had a better life than before the transplant there are times when they despair, and think that the improvements they experience only temporary.