Njurtransplantation är den mest förekommande formen av organtransplantation i Sverige och är den effektivaste behandlingen mot terminal njursvikt. Njurtransplantation innebär en högre livskvalitet jämfört med behandling med hemodialys. Sjuksköterskan ger patienten stöd och undervisning efter transplantationen vilket ger förutsättningar att minska lidande och ge en upplevelse av hälsa för patienten. Sjuksköterskan kan möta njurtransplanterade patienter inom alla delar av sjukvården. Syftet är att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure. En litteraturstudie enligt Axelsson (2012) med både kvalitativ och kvantitativ forskning valdes som metod. Nio artiklar analyserades. I resultatet beskrivs tre teman: Kroppen och den nya njuren, Tacksamhet och Ansvar, Ökad livskvalitet och rädsla att förlora den. De njurtransplanterade patienter upplever en förändrad kropp som fungerar igen med den nya njuren samtidigt som det innebär en balansgång mellan hälsa och sjukdom. Känslor av tacksamhet och ansvar följer med det nya livet. Den njurtransplanterade patienten upplever lycka över att bli transplanterad och frihet från dialys men en rädsla att förlora njuren finns alltid närvarande. Livet med en ny njure upplever den njurtransplanterade patienten som en stor förändring av den levda kroppen och en övergång från sjukdom till hälsa. En hälsa som patienten upplever ställer krav på att patienten tar ansvar för att sköta om sig. Njurtransplanterade upplever ofta att deras kropp inte tillhör dem själva och att de har ett begränsat inflytande över sin vård, då de är bundna till sjukvården för resten av livet. För att skapa en god vårdrelation bör sjuksköterskan vara lyhörd för patientens känslor efter njurtransplantationen och ha en förståelse för att den njurtransplanterade patienten har både positiva och negativa känslor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Bakgrund: Antalet patienter i behov av njurtransplantation per år är cirka 400-500, varav endast cirka 350 kommer att bli transplanterade. Bristen på organ är tydligt framträdande. I väntan på transplantation behöver patienten dialysbehandling, vilket ofta upplevs vara tidskrävande och utmattande. Sjuksköterskor bör ha kunskap om patienters upplevelser i samband med väntan på transplantation för att kunna utvecklas i sin roll som sjuksköterska och få en djupare förståelse för deras situation.</p><p>Syfte: Syftet var att beskriva kroniskt njursjuka patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling och väntan på transplantation.</p><p>Metod: Studien är en litteratursammanställning av tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar inom området, vilka har granskats, analyserats och sammanställts.</p><p>Resultat: I resultatet framkom flera olika upplevelser, så som längtan efter frihet, utmattning, höga förväntningar, frustration och rädsla inför framtiden i samband med dialysbehandlingen och väntan på transplantationen.</p><p>Slutsats: Kroniskt njursjuka patienters upplever sin situation som psykiskt, fysiskt och socialt påfrestande. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter i samband med bemötandet av patienter under dialysbehandling är att vara tillgänglig. Med en tillgänglig och öppen inställning till patienterna blir sjuksköterskan mer mottaglig för patienternas individuella behov.</p> / <p>Background: The number in need of kidney transplants per year is approximately 400-500, of which only about 350 will be transplanted. The shortage of organs is clearly prominent. In anticipation of the transplant patient needs dialysis, which is perceived to be time consuming and exhausting. Nurses should have knowledge of patients' experiences in connection with awaiting transplantation to be able to evolve in her role as a nurse and get a deeper understanding of the patients’ situation.</p><p>Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of living with chronic kidney failure with dialysis and awaiting transplantation.</p><p>Method: The study is a literature compilation of ten qualitative and quantitative scientific articles in the field. The articles have been reviewed, analyzed and compiled. Results: The results revealed several different experiences, such as yearning for freedom, fatigue, high expectations, frustration and fear for the future in connection with the dialysis treatment and awaiting transplantation.</p><p>Conclusion: Chronic kidney disease patients perceive their situation as mentally, physically and socially stressful. One of the nurse's most important tasks in connection with the treatment of patients in dialysis is to be available. With an accessible and open approach to the patient in general, a nurse becomes more responsive to patient's individual needs.</p>

Bakgrund: Antalet patienter i behov av njurtransplantation per år är cirka 400-500, varav endast cirka 350 kommer att bli transplanterade. Bristen på organ är tydligt framträdande. I väntan på transplantation behöver patienten dialysbehandling, vilket ofta upplevs vara tidskrävande och utmattande. Sjuksköterskor bör ha kunskap om patienters upplevelser i samband med väntan på transplantation för att kunna utvecklas i sin roll som sjuksköterska och få en djupare förståelse för deras situation. Syfte: Syftet var att beskriva kroniskt njursjuka patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling och väntan på transplantation. Metod: Studien är en litteratursammanställning av tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar inom området, vilka har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: I resultatet framkom flera olika upplevelser, så som längtan efter frihet, utmattning, höga förväntningar, frustration och rädsla inför framtiden i samband med dialysbehandlingen och väntan på transplantationen. Slutsats: Kroniskt njursjuka patienters upplever sin situation som psykiskt, fysiskt och socialt påfrestande. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter i samband med bemötandet av patienter under dialysbehandling är att vara tillgänglig. Med en tillgänglig och öppen inställning till patienterna blir sjuksköterskan mer mottaglig för patienternas individuella behov. / Background: The number in need of kidney transplants per year is approximately 400-500, of which only about 350 will be transplanted. The shortage of organs is clearly prominent. In anticipation of the transplant patient needs dialysis, which is perceived to be time consuming and exhausting. Nurses should have knowledge of patients' experiences in connection with awaiting transplantation to be able to evolve in her role as a nurse and get a deeper understanding of the patients’ situation. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of living with chronic kidney failure with dialysis and awaiting transplantation. Method: The study is a literature compilation of ten qualitative and quantitative scientific articles in the field. The articles have been reviewed, analyzed and compiled. Results: The results revealed several different experiences, such as yearning for freedom, fatigue, high expectations, frustration and fear for the future in connection with the dialysis treatment and awaiting transplantation. Conclusion: Chronic kidney disease patients perceive their situation as mentally, physically and socially stressful. One of the nurse's most important tasks in connection with the treatment of patients in dialysis is to be available. With an accessible and open approach to the patient in general, a nurse becomes more responsive to patient's individual needs.

Kronisk njursvikt ökar varje år och vid terminal njurinsufficiens ses njurtransplantation som förstaval av behandling. Behovet av donerade njurar är större än tillgången, vilket leder till en lång väntan för individen. Studiens syfte var att beskriva individers upplevelser i väntan på en njurtransplantation. Metoden var en litteraturstudien där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I analysen framkom tre teman som utgjorde resultatet: behandling för att överleva där dialysbehandlingen sågs som en begränsning i livet och gjorde det svårt att leva som dem gjort tidigare, känna hopp där en transplantation var något att hoppas på, ett sätt att ta sig ur dialysen och få tillbaka sitt gamla liv, samt känna hopplöshet där rädsla för att njurtransplantationen aldrig skulle bli av och känslor av att vara på is i väntan uppkom. Slutsatsen är att behandlingen påverkade upplevelsen av väntan och ledde till att livet var på is, det centrala i livet var att få en transplantation som skulle förbättra livet. För att underlätta situationen för individer i väntan på transplantation finns det ett behov av att det forskas på hur sjuksköterskans bemötande kan stötta individer i väntan. / Chronic kidney failure is increasing every year and at end-stage renal disease kidney transplantation is seen as the first choice of treatment. The need for donated kidneys is greater than the supply, leading to a long wait for the individual. The study aimed to describe individuals' experiences while waiting for a kidney transplant. The method was a literature study where ten scientific articles were reviewed and analyzed. The analysis revealed three themes that formed the result: treatment in order to survive where the dialysis treatment was seen as a limitation in life and made ​​it difficult to live as they did before, feel hope where the transplantation was something to hope for, a way to get out of dialysis and regain the old life, and feel hopelessness where fear that the kidney transplant would never happen and feelings of being on hold while waiting arose. The conclusion is that the treatment affected the experience of waiting and it led to the feeling of being on hold, the central focus of life was the transplant that would improve their lives. To improve the situation of people waiting for a transplant, there is a need for research on how nurse's attitude can support individuals in anticipation.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Efter en njurtransplantation väntar en livslång behandling som kan bidra till många biverkningar och komplikationer som påverkar livskvaliteten på ett negativt sätt. Syftet: Att undersöka patienters upplevelser av livskvaliteten efter en genomförd njurtransplantation.  Metod: En litteraturstudie där resultatet baserades på 10 artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Orems egenvårdsteori användes som teoretiskt ramverk till studien.  Resultat: Studien identifierade sex olika teman: positiva upplevelser av livet, sociala relationer, fysiska biverkningar, psykiska påfrestningar, rädsla för avstötning och anpassningsstrategier. Studien visar på att patienterna upplevde positiva effekter då transplantationen gav dem en känsla av frihet och autonomi. Patienterna beskrev även vikten av att ha ett socialt stöd och ekonomisk stabilitet. Transplantationen bidrog till psykiska påfrestningar som var en reaktion på de många fysiska biverkningar patienterna upplevde. Det som patienterna upplevde som svårast att hantera var oron för en avstötning av njuren. Studien visar även hur för höga förväntningar på patientens egna tillfrisknande bidrog till en sämre livskvalitet. Patienterna utvecklade därmed olika anpassningsstrategier för att hantera olika psykiska påfrestningar. Slutsats: Alla patienter hade varierande upplevelser av sin livskvalitet efter en njurtransplantation. Anledningarna till sänkt livskvalitet grundade sig ofta i fysiska biverkningar och förväntningar kring dessa. Sjuksköterskan har därmed en stor uppgift i ge olika individanpassade hjälpmedel och anpassningsstrategier till patienterna. / Background: After a renal transplantation a lifelong treatment awaits, this contributes to many side effects and complications that effects patients quality of life. Aim: To investigate patients experience of quality of life after a renal transplantation. Method: A literature review based on 10 articles from databases CINAHL, PubMed and Scopus. The articles quality were examined and analyzed. The self-care deficit nursing theory by Orem was used as a theoretical framework for this study. Result: The study identified six different themes: positive experiences of life, social relations, physical side effects, fear of rejection and coping strategies. The study showed that the patients experienced positive effects due to the transplant giving them a feeling of freedom and autonomy. The patients also described the importance of having social support and economic stability. The transplantation contributed to psychological difficulties, this was a reaction to the many physical side effects the patients experienced. The fear of rejection of the kidney was the one thing patients hade most difficulty to cope with. The study also shows how too high expectations on the recovery contributed to low quality of life. Therefore the patients developed different kinds of coping strategies to handle the psychological hardships. Conclusion: All patients had various experiences of quality of life after the renal transplantation. The reasons for this was usually based on the physical side effects and high expectations. The nurse therefore has a big part in giving individual adjusted tools and coping strategies for the patients to use

Njurtransplantation är det enda botande behandlingsalternativet för patienter som befinner sig i kronisk njursviktsstadium 5. Dagens mest använda immunsuppressiva kombinationsbehandling i klinisk praxis består av calcineurinhämmaren takrolimus, mykofenolatmofetil och kortikosteroider i form av prednisolon. Belatacept (Nulojix®) är ett fusionsprotein som introducerades på marknaden 2011 och ska ses som ett alternativ för primär immunsuppressiv behandling. Verkningsmekanismen för belatacept är att hämma aktiveringen av T-celler genom blockera co-stimulatoriska signaler från antigenpresenterande celler. Teorin bakom belatacept är att man genom en mer specifik immunsuppression ska kunna undvika de nefrotoxiska biverkningar som calcineurinhämmarna takrolimus(Prograf®) och ciklosporin(Sandimmun®) ofta ger. Nefrotoxicitet kan på långsikt leda till en försämring av njurfunktion vilket på sikt kan leda till förlust av transplantatet. Syftet med detta arbete var att undersöka effektiviteten av belatacept jämfört med calcineurinhämmare med avseende på graftöverlevnad, njurfunktion och förekomsten av akuta rejektioner. Detta arbete är en litteraturstudie som gjorts genom att utvärdera fem studier som hittades på sökdatabasen PubMed. Samtliga studier som utvärderades i detta arbete påvisade inga signifikanta skillnader i graftöverlevnad mellan de patienter som behandlades med belatacept och de som behandlades med en calcineurinhämmare. Samtliga studier påvisade en signifikant högre njurfunktion mätt i cGFR, Calculated Glomerular Filtration Rate, hos patienter som behandlades med belatacept. Hos dessa patienter ökade njurfunktionen över tid vilket bekräftar teorin bakom belatacept som säger att man genom att undvika nefrotoxicitet ska kunna behålla en stabil nivå i njurfunktion.  I samtliga studier förutom i studie 2 så har patientgrupperna som mottagit belatacept drabbats av en högre incidens av akuta rejektioner där nästan alla skedde inom de första sex månader efter transplantation vilka oftast ger lindriga komplikationer. Slutsatserna som kan dras är att belatacept ger en högre njurfunktion på lång sikt vilket gör det mycket fördelaktigt framför calcineurinhämmare. Belatacept är förenat med ökad förekomst av akuta rejektioner men fördelen med den höga njurfunktionen kan anses väga tyngre då akuta rejektioner oftast ger lindriga komplikationer. Då belatacept är ett nytt läkemedel så kommer det behövas längre studier framöver för att påvisa en högre graftöverlevnad. / Kidney transplant is the only curing treatment for patients who have chronic kidney disease stage 5. Today’s most used immunosuppressive treatment after kidney transplant in Sweden and worldwide is the combination of the calcineurin inhibitor tacrolimus, mycophenolate mofetil and corticosteroids. Belatacept (Nulojix®) is a fusion protein which was introduced on the pharmaceutical market 2011 and should be viewed as an alternative for primary immunosuppressive treatment after kidney transplant. The mechanism of action for belatacept is to inhibit the activation of T-cells by blocking co-stimulatory signals provided by antigen-presenting cells. The theory behind belatacept is to avoid the nephrotoxic adverse events through a more specific immunosuppression. Nephrotoxicity is often seen with the calcineurin inhibitors tacrolimus (Prograf®) and cyclosporine (Sandimmune®). The consequence of nephrotoxicity is a deterioration in renal function which in a long-term can lead to graft loss. The aim of this study is to evaluate the efficacy of belatacept in comparison to calcineurininhibitors regarding graft survival, renal function and the occurrence of acute rejections. This literature study was conducted by evaluating five studies found in the PubMed database. None of the studies that were evaluated in this study showed any significant differences in graft survival of the patients treated with belatacept compared to calcineurin inhibitors. All studies demonstrated a significantly higher renal function measured in cGFR among patients treated with belatacept. The renal function increased over time which confirms the theory behind belatacept, i.e., that you can keep a more stable renal function over time by avoiding nephrotoxicity. All studies except study 2 demonstrated a higher incidence of acute rejection among patients who received belatacept as treatment. Almost all acute rejections in each study occurred within the first 6 months of the study which most of the time give minor complications.The conclusion that can be drawn from this literature study is that treatment with belatacept results in a higher renal function which makes it favorable to calcineurin inhibitors. Treatment with belatacept also results in a higher incidence of acute rejections but the benefit of a higher renal function can be considered to outweigh the risk of acute rejection.4In order to observe a significant difference in graft survival between patients receiving belatacept and those receiving calcineurin inhibitors several and longer studies, including more patients, need to be conducted.

Svenskt: Bakgrund: Under 2018 utfördes 448 njurtransplantationer i Sverige, varav 144var från levande donatorer. Njurdonation från en levande donator ärförstahandsvalet eftersom det har visat sig medföra högre transplantatöverlevnadjämfört med en avliden donator. En njurtransplantation räddar liv och det är denmedicinska och psykosociala utredningen som avgör om en person är lämplig förnjurdonation. En person som donerar en njure och genomgår en nefrektomi ärsedan tidigare frisk vilket skiljer sig från andra patienter i vården som blir inlagdapå grund av sjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva njurdonatorers upplevelser avutredningsprocessen och deras beslut om donation till anhörig.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats användes. Studier söktes idatabaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed och analyserades genom en latentinnehållsanalys.Resultat: Resultatet baseras på 10 vetenskapliga studier. Fyra huvudtemanidentifierades varav två berör beslutsfattandet: motiverande och hämmande sombeskriver vad donatorer upplevde låg till grund för att donera. De två andra berörutredningsprocessen: tillit till vården och påfrestningar som beskriver donatorersupplevelser av vårdens organisationsförmåga, vårdpersonalens bemötande ochytterligare psykiska belastningar.Konklusion: Det är en komplex process att besluta om donation. Donatornbehöver stöttning av familj och närstående men också av vårdpersonal genom brabemötande samt att donatorn blir försedd med rätt och relevant information för attfatta ett eget beslut. Slutligen, kan det vidare diskuteras varför kvinnor i störreutsträckning än män är benägna att donera en njure.Nyckelord: Anhörig, beslutsfattande, levande donator, njurtransplantation,utredningsprocess. / English: Background: In 2018, 448 kidney transplantations were made in Sweden, 144 ofwhich were from living donors. Kidney donations from a living donor is the firstchoice since it has proved to bring higher transplant survival compared todeceased donors. A kidney transplantation saves lives and it is the medical andpsychosocial examination that determines whether a person is suitable for akidney donation. A person who donates a kidney, and undergoes a nephrectomy,is a healthy person opposite to other people in the health care who stay at thehospital due to illness.Aim: The aim of this qualitative literature review was to describe kidney donors’experiences of the pre-transplant period and their decision about donation to arelative.Method: A qualitative literature review was conducted. Studies were searched inthe databases CINAHL, PsycINFO and PubMed and analyzed with a contentanalysis.Findings: The findings were based on ten scientific studies. Four main themeswere identified and two of them concern the decision-making process:motivational and inhibiting, which describe how donors experienced their reasonsfor donating. The two other themes concern the pre-transplant period: trust to thehealth care system and tension, which describe the donors’ experiences of thehealth care’s abilities to organize the care system, the health care personnel’streatment of the donors and other demanding psychological factors.Conclusion: The decision-making process is complex and is based on takingmultiple factors in consideration. Support from family, relatives and health carepersonnel is important and the donors receiving essential and correct informationto be able to make their own decisions. Finally, it could be discussed why womenare more likely to donate a kidney, than men.Key words: Decision-making process, family donor, living donor, kidneytransplantation, pre-transplant period.

Bakgrund:Njurtransplantation är den lämpligaste behandlingen vid kronisk njursvikt. Efter njurtransplantationen påverkas patienternas livskvalitet.   Syftet:Att undersöka upplevd livskvalitet hos patienter som genomgått njurtransplantation, vilka faktorer som påverkade livskvaliteten samt om det fanns någon skillnad i upplevd livskvalitet hos njurtransplanterade patienter jämfört med normalbefolkningen och dialyspatienter.   Metod:Litteraturöversikt där tio artiklar från databasen PubMed valdes ut, dessa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Hälso-relaterad livskvalitet användes som teoretisk utgångspunkt.   Resultat:Studiens resultat kategoriserades i fysisk livskvalitet, psykisk livskvalitet, social livskvalitet samt läkemedlens påverkan på livskvaliteten. De njurtransplanterade rapporterade en förbättrad livskvalitet jämfört med innan transplantationen. Dock uppnådde de inte samma livskvalitet som normalbefolkningen då faktorer i samtliga kategorier påverkade de njurtransplanterades livskvalitet negativt. De njurtransplanterade upplevde sämre muskelstyrka, komplikationer efter transplantationen, högre grad av psykisk stress samt ett ökat behov av emotionellt stöd. De upplevde även biverkningar från den immunsuppressiva medicineringen vilket sänkte livskvaliteten. Njurtransplanterade patienter upplevde dock att deras livskvalitet förbättrades i hög grad jämfört med innan transplantation då de inte längre var i behov av dialys.   Slutsats:Trots att livskvaliteten inte uppnår normalbefolkningens upplevda livskvalitet ökar de njuransplanterades livskvalitet tillräckligt mycket för att en njurtransplantation ska förbättra livet för en patient med kronisk njursvikt. / Background: Kidney transplantation are the most suitable treatment for chronic kidney failure. The kidney transplantation affects the patients’ quality of life.   Aim:To investigate experienced quality of life amongst patients that has undergone kidney transplantation, which factors that affected quality of life as well as if there were any difference in experienced quality of life among kidney transplanted patients compared to the general public and dialysis patients.   Method: A literature review where ten articles from the database PubMed were selected, these articles were examined and analyzed. Health-related quality of life were used as a theoretical basis.   Results:The results of this study were categorized in physical quality of life, mental quality of life, social quality of life and pharmaceutical effects on quality of life. The kidney transplanted patients reported an improved quality of life compared to before the transplantation. However, the kidney transplanted patients did not achieve the same quality of life as the general public because of various factors that affected the quality of life negatively. The kidney transplanted patients experienced reduced muscle strength, complications related to the transplantation, a higher level of psychological stress and an increased need of emotional support. They did also experience side effects from the immunosuppressive treatment which affected the quality of life negatively. Kidney transplanted patients did however experience that their life quality improved to a great degree compared to before the transplantation, because they were no longer in a need of dialysis.   Conclusion:Although the quality of life doesn’t reach the general public's perceived quality of life, the kidney transplanted patients experience an improved life quality. A kidney transplantation therefore improves the life of a patient with chronic kidney failure.

Bakgrund: Njurtransplantation är en behandling mot kronisk njursvikt och är den vanligaste formen av organtransplantation. Det är däremot ingen botande behandling. För att undvika avstötning av den nya njuren följer en livslång behandling med immunhämmande medicinering. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av att leva med en transplanterad njure.  Metod: Nio kvalitativa empiriska artiklar valdes ut från databaserna CINAHL, PsycINFO och Pubmed. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes.  Resultat: Följande tre huvudkategorier identifierades i analysen: Att vara fri men samtidigt begränsad, Att uppleva motstridiga känslor samt Att genomgå en personlig utveckling i relation till omgivningen. Ytterligare sju subkategorier identifierades.  Konklusion: Denna litteraturstudie lyfter den komplexa livssituationen efter en njurtransplantation där personerna upplever en paradox mellan hälsa och ohälsa samt frihet och begränsningar. En insikt i personernas levda erfarenheter är betydelsefullt för mötet med denna patientgrupp. Ensamhet, oro och att inte känna sig förstådd kan underlättas genom sjuksköterskeledda interventioner för en bättre anpassning till det nya livet. / Background: Kidney transplantation is a treatment for chronic kidney disease, and it is the most common form of organ graft replacement. However, it is not a curative treatment. Kidney transplants require a lifelong regimen of immunosuppressive medication to avoid rejection.  Aim: The objective of this study was to describe the lived experiences of kidney transplant recipients. Methods: Nine qualitative empirical articles were chosen from the databases CINAHL, PsycINFO, and Pubmed. A qualitative content analysis was used to analyze the chosen articles.  Results: The following three categories were identified: Liberty with limitations, To experience conflicting emotions and Personal development in relation to the environment. An additional seven subcategories were identified.  Conclusion: This literature study illustrates the complexity of life for those having undergone a kidney transplant; individuals experienced a paradox between health and illness, as well as between freedom and limitation. The study provides insight into patients’ experience, which is notably important for the treatment of this particular patient group. Isolation, anxiety, and feelings of being misunderstood could be helped through interventional nursing that stresses adapting to new life changes.