Women have a few managerial positions compared to men in audit and accounting firms. It said that large companies have intentions to increase the number of women accountants in managerial positions. The study is investigating the implementation of gender policies and diversity in auditing firm with a specific focus on how company size may impact how organizations come to work with issues of gender and diversity. A qualitative method has been implemented in this study, by conducting 17 semi-structured interviews with women auditors and accountants, working in 4 large firms and 5 small firms in Sweden. The study shows that the policies of the large companies are not fully implemented. While setting policies for small firms will just help women auditors/accountants to improve their career education.

Denna studie ämnar att undersöka resultatkvalitet genom att granska resultatmanipulering och förekomsten av diskretionära periodiseringar i privata svenska företag och om valet av revisionsbyrå har en påverkan på resultatmanipulering. Tidigare studier har studerat förhållandet mellan revisionsbyrå och resultatkvalitet och olika resultat har påvisats. Majoriteten av dessa studier har presenterat resultat vilka indikerar att större revisionsbyråer, ofta definierat som den dikotoma variabeln Big four eller Big six, ökar de reviderade företagens resultatkvalitet. Resultatet från den här studien är i linje med merparten av tidigare forskning och ger en indikation på att företag vilka revideras av Big four har lägre förekomst av diskretionära periodiseringarna och därmed högre resultatkvalitet. Effekten som påvisas är dock inte lika stor som förväntat, möjliga förklaringar för detta diskuteras vidare i studien.

<p>Under de senaste åren har flertalet stämningar riktade mot revisionsbyråer fått medialt utrymme. I media och i den akademiska debatten framkommer olika anledningar till varför revisorn har blivit stämd, vilka kan kopplas till teorier inom revision och den problematik som är knuten till yrket. Syftet med denna uppsats är att utreda hur revisionsprofessionen i Sverige förklarar att revisorn blir stämd. I den teoretiska referensramen har vi med teori om revisionsmisslyckande, förväntningsgapet samt försäkringshypotesen. Tillsammans bildar dessa teorier en analysmodell som vi har utgått från vid insamling och analys av empirin. Vi valde en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Totalt har vi genomfört sju intervjuer med anställda inom revisionsbranschen. Sex av informanterna är revisorer och en är jurist. Den empiriska undersökningen visade att ett revisionsmisslyckande eller försäkringshypotesen tillsammans med ett revisionsmisslyckande kan enligt informanterna vara möjliga förklaringar till varför revisorn blir stämd.</p>

Under de senaste åren har flertalet stämningar riktade mot revisionsbyråer fått medialt utrymme. I media och i den akademiska debatten framkommer olika anledningar till varför revisorn har blivit stämd, vilka kan kopplas till teorier inom revision och den problematik som är knuten till yrket. Syftet med denna uppsats är att utreda hur revisionsprofessionen i Sverige förklarar att revisorn blir stämd. I den teoretiska referensramen har vi med teori om revisionsmisslyckande, förväntningsgapet samt försäkringshypotesen. Tillsammans bildar dessa teorier en analysmodell som vi har utgått från vid insamling och analys av empirin. Vi valde en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Totalt har vi genomfört sju intervjuer med anställda inom revisionsbranschen. Sex av informanterna är revisorer och en är jurist. Den empiriska undersökningen visade att ett revisionsmisslyckande eller försäkringshypotesen tillsammans med ett revisionsmisslyckande kan enligt informanterna vara möjliga förklaringar till varför revisorn blir stämd.

Under den senaste finansiella krisen spelade revisorerna återigen en kontroversiell roll i några av de skandaler som blossade upp. Tidigare studier säger att revisorer bäst studeras under kriser eftersom det är då deras funktion testas. I uppsatsen undersöks hur revisorerna anser att deras arbete med risk och väsentlighet förändrades under den finansiella krisen. Detta genomförs genom en kvantitativ enkätundersökning där samtliga godkända och auktoriserade revisorer i Sverige har fått möjlighet att delta. Resultatet av studien visar att många av revisorernas arbete med risk och väsentlighet har påverkats, framförallt har revisorerna varit tvungna öka arbetsbördan för att inte missa väsentliga fel och hålla riskerna på en kontrollerbar nivå. Samtidigt har inte alla revisorers arbete påverkats av den finansiella krisen utan det är främst de revisorer som reviderar större företag och revisorer från Big four som påverkats. / Scandals that came into light as a result of the recent financial crisis revealed a controversial role played by auditors. Prior studies have shown that periods of crisis prove an apt time for the study of auditors, as it is often in such periods that their function is truly tested. This paper examines how auditors portrayed the notion of risk and materiality when performing an audit of financial statements during the financial crisis. All approved and authorized auditors in Sweden had the opportunity to participate in the quantitative survey that was carried out. Our study indicates that the significant number of auditors confirmed that managing of risk and materiality had been affected by crisis. Most notably, they declared that they had to increase their efforts in order not to overlook crucial misstatements and to maintain risk assessment at a controllable level. But not all of the auditors felt that their work had not been significantly influenced by the financial crisis and it was mainly auditors working for Big four audit firms and those who audit large corporations who felt that their work was influenced due to the financial crisis.

Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Revision, Magisteruppsats, VT 2011. Författare: Caroline Lillevang &amp; Anna Norrsell Karlsson Handledare: Gunnar Rimmel &amp; Fredrika Askenmalm Titel: Oligopolets fall? – En analys av EU kommissionens förslag till att lösa upp revisions- och rådgivnings-branschens marknadskoncentration Bakgrund och Problem: Enligt den utgivna Grönboken är det nödvändigt för den finansiella stabiliteten att re-visions- och rådgivningsbranschen och dess marknadsstruktur utvecklas. EU kommissionen vill lösa upp mark-nadskoncentrationen och diskuterar bland annat ett införande av krav på gemensam revision för större bolag samt krav på byrårotation. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida Grönbokens förslag är rätt väg att gå för att uppfylla EU kommissionens önskan om att förändra revisions- och rådgivningsbranschens marknadsstruktur. Avgränsningar: Studien berör EU kommissionens Grönbok Revisionspolitik: Lärdomar från krisen. Avgräns-ningar är gjorda till frågor rörande den omdiskuterade marknadskoncentrationen inom revisions- och rådgiv-ningsbranschen med fokus på frågorna gällande förslag om gemensam revision samt byrårotation. Studien har även valts att avgränsas till hur Sveriges sex största revisionsbyråer ställer sig till EU kommissionens framtagna förslag i den utgivna Grönboken. Metod: Studien har ett kvalitativt angreppssätt och primär data har samlats in genom personliga intervjuer. Resultat och slutsatser: Författarna finner att EU kommissionens förslag inte kommer ge det utfall som ämnas uppnå. Vidare anser marknadens aktörer att ett utvidgande av lagen inte är rätt väg att gå för att lösa upp den rå-dande marknadskoncentrationen, utan anser att fokus bör läggas på att minska existerande etableringshinder och därigenom låta marknadsekonomin själv styra. Förslag till vidare forskning: I november år 2011 kommer uppföljningsåtgärder att presenteras av EU kommis-sionen och om förslagen rörande obligatorisk byrårotation samt gemensam revision införs kan intressant forsk-ning göras kring de faktiska utfallen. Vidare förslag på fortsatt forskning är att utifrån intressenters perspektiv undersöka behovet av att lösa upp marknadskoncentrationen samt hur de ser på de givna förslagen. I april 2010 presenterades ytterligare en Grönbok inom bolagsstyrning, vilken hotar den väl fungerande bolagsstyrningen i Sverige. Något som gör den Grönboken intressant att studera är att frågor rörande aktieägarnas delaktighet är centrala, vilket också diskuterats i den aktuella studien.Nyckelord: Marknadskoncentration, ”too big to fail”, byrårotation &amp; gemensam revision.

No description available.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter. I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå. För att se eventuella samband mellan den orena revisionsberättelsen med dess anmärkningar använde vi faktorn storlek på revisionsbyrå. Vi gjorde detta genom att samla in uppgifter utifrån en lista över alla aktiebolag i Sverige som har gått i konkurs mellan januari och augusti 2010. Resultatet visade att andelen orena revisionsberättelser totalt uppgick till 66 % och att det fanns skillnader mellan olika revisionsbyråer. ”Big four” revisionsbyråerna utfärdade 63 % orena revisionsberättelser medan de mindre revisionsbyråerna utfärdade 67 % orena revisionsberättelser. Den mest förekommande anmärkningen var att aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften och de därefter mest förekommande anmärkningarna var att årsredovisningen har lämnats in för sent samt anmärkning om skatter och avgifter. De mest förekommande anmärkningarna skiljde sig mellan olika revisionsbyråer, både när jämförelser gjordes mellan ”big four” och de mindre revisionsbyråerna och enskilda byråer inom dessa kategorier. Störst skillnader mellan ”big four” och de mindre revisionsbyråerna var anmärkning om ”going concern” och anmärkning om att årsredovisningen lämnats in för sent. ”Big four” revisionsbyråer gav oftare en ”going concern” varning och de mindre revisionsbyråerna anmärkte oftare om för sent inlämnad årsredovisning.

Etik är något som påverkar allt vi gör medan affärsetik används för att göra alla affärer mer etiska. Sedan början av 1900-talet har mycket gjorts för att göra revisionen mer etisk för att motverka skandaler och oetiska beteenden. Olika studier har visat att revisorer tycker att etik är mycket viktigare i revisionskurser än vad lärare och professorer gör. När det kommer till ekonomiutbildningar i Sverige innehåller de flesta av kurserna i redovisning varken etik i kursplanerna eller i lärandemålen. Etikutbildningar inom företag syftar ofta till att harmonisera och se till att alla har samma syn på etik och de etiska ramarna som gäller i organisationen. Syftet med denna studie är att svara på frågan: Vad har revisionsbyråer för krav och förväntningar på nyutexaminerade studenters etikkunskaper inom revisionsyrket? Med Ethical Climate Theory (ECT) undersöks de etiska klimaten som revisionsbyråerna i The Big Four visar för att förstå de krav och förväntningar de har. Därigenom dras slutsatser om forskningsfrågans svar. För att kunna analysera och ta reda på vilka etiska klimat som företagen har har en triangulering valts som tillvägagångssätt att samla in empirin. Den insamlade empirin består av platsannonser, uppförandekoder samt intervjuer. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av den ursprungliga ECT-matrisen som ramverk, för att ta reda på de olika etiska klimat som vardera företag har och hur det visar sig i deras krav och förväntningar. Överlag visade det sig att de undersökta företagen har ett principiellt klimat där personlig moral, koder, lagar och regler är det viktiga i klimaten. Inom organisationen är även lagandan viktig. Utöver det var det små variationer i företagens etiska klimat. Då inga direkta krav och förväntningar fanns på nyanställda studenter kunde slutsatsen dras att det troligen beror på att det är viktigare att anställa rätt personer då uppförandekoder och företagets etiska ramar och regelverk lärs ut direkt vid anställning. Som framtida forskning är en utveckling av detta arbete, med fler företag och fler respondenter per företag, något som kan ge en större och djupare inblick i detta område. Ett annat forskningsområde som bör undersökas är vilka etiska skillnader det finns mellan små, mellan och stora revisionsbyråer.

Inledning: Syftet i själva utförandet av vad en revisor gör är detsamma årtionden tillbaka men utförandet av processen har förändrats med digitaliseringen. Processen har utvecklats genom att digitala system utför revision aktiviteter automatiskt samt lagrar majoriteten av information en revisor behöver i digital form. En integration av digitalisering hos revisorer medför däremot vissa utmaningar och problem. Digitalisering kan vara en kostsam investering för företag samt att det blir en fråga om hur anställda anpassar sig till modern teknologi. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera digitalisering inom revisionsbranschen. Detta för att bättre förstå hur digitalisering bidrar till effektivitet i revisionsprocessen. Metod: Studien utgår från en induktiv ansats för att bidra med en djupare förståelse inom ämnet. Det användes även en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer med aktiva revisorer inom de fyra största revisionsbolag utfördes för att uppfylla syftet. Slutsats: Studien visar att effektiviteten i revisionsprocessen uppnås genom automatiseringen av de standardiserade arbetsuppgifter. Detta gör att revisorn kan fokusera på mer väsentliga uppgifter som kräver högre kompetens och som inte kan automatiseras. Det blir viktigt för företag att ta extra hänsyn till att fokusera på att lära ut ny teknologi och bevisa nyttan för att kunna använda digitaliseringen inom revision på ett effektivt sätt. / Introduction: The purpose of an auditor's work is the same going decades back but the means of the auditing process changes in line with digitization. The process has developed through digital systems performing audit activities automatically whilst also storing the majority of the information an auditor needs in digital form. The integration of digitization with auditors still brings challenges and problems. Digitization can be a very costly investment for companies whilst it also becomes a question of how employees adapt to modern technology. Purpose: The purpose of the essay is to study digitization within the auditing industry. This is to better understand how digitization contributes to efficiency in the audit process. Method: The study is based upon an inductive approach to contribute a deeper understanding within this topic. A qualitative method was also used where semi-structured interviews were conducted with active working auditors within the four biggest auditing companies in order to fulfill the purpose. Conclusion: The study shows that the efficiency of the audit process is achieved through the automation of its standardized tasks. This allows the auditor to focus on more essential tasks that require higher skills and cannot be automated. It will be important for companies to regard the importance of internal training and prove the benefits to be able to use digitization within auditing in an effective way.