Efterfrågan på hållbarhetsinformation är något som ökar i dagens samhälle. Samtidigt visar tidigare studier att det finns allvarliga brister i företags hållbarhetsrapporter. Forskare har dessutom konstaterat att revisorer har en kvalitetssäkrande roll för hållbarhetsrapporters trovärdighet. I takt med samhällsutvecklingen växer hållbarhetstjänster inom revisionsbranschen, och det går att skönja ett proaktivt hållbarhetsarbete hos revisorer. Något som oss veterligen inte studerats tidigare är vad som driver revisorers proaktiva hållbarhetsarbete. Syftet med studien är att förklara vad som driver revisorers proaktiva hållbarhetsarbete utifrån fyra individ- och byråspecifika faktorer. Dessa faktorer är byråtillhörighet, kompetens, individens hållbarhetsengagemang och hierarkisk position. Frågeställningen är: I vilken utsträckning kan revisorers proaktiva hållbarhetsarbete förklaras utifrån fyra individ- och byråspecifika faktorer? Legitimitetsteorin, professionsteorin och institutionella teorin har använts som teoretisk ram för att uppnå studiens syfte. Även litteratur som behandlar hållbarhetsrapportering, autonomi, proaktivt agerande och de fyra faktorerna har använts. Med utgångspunkt i litteraturen har sex hypoteser bildats, vilka sedan testats empiriskt. För att samla in data konstruerades en webbenkät som sedan skickades ut via mejl till revisorer runtom i Sverige. Resultaten av studien visar att det finns ett positivt samband mellan revisorers proaktiva hållbarhetsarbete och kompetens, yrkesmässigt såväl som privat hållbarhetsengagemang respektive hög hierarkisk position. Däremot gick det inte att påvisa att byråtillhörighet och tid i branschen skulle vara förklarande faktorer till revisorers proaktiva hållbarhetsarbete. Studiens viktigaste bidrag är att ge revisionsbranschen insikter i vad som driver proaktivt hållbarhetsarbete bland revisorer. Studien upplyser också samhället om att revisorers proaktiva hållbarhetsarbete kan gynna hållbarhetsutvecklingen i samhället. / Demand for CSR information is increasing in today’s society. At the same time, previous studies show some serious deficiencies in CSR reporting. Researchers have also found that CSR reports certified by a financial auditor are perceived as more credible. CSR services are a growing business area in the audit industry, and a proactive CSR work among auditors can be discerned. As far as we are aware, there has yet to be any research conducted on what influences auditors’ proactive CSR work. The purpose of this study is to explain what influences auditors’ proactive CSR work based on four individual- and agency specific factors. The research question is: To what extent are auditors’ proactive CSR work explained by four individual- and agency specific factors? Legitimacy-, professional-, and institutional theory, and literature that deals with CSR reporting, autonomy, proactive behavior and our four factors has been used as a theoretical framework. Based on the literature, six hypotheses have been formed, which later have been empirically tested. Data was collected through a web-based survey which was sent via e-mail to Swedish auditors. The results show that there is a positive relationship between auditors’ proactive CSR work and competence, dedication to sustainability issues – professionally as well as private, and high hierarchical position. It was not possible to demonstrate that agency affiliation or time in the industry would be an explanatory factor for auditors’ proactive CSR work. The main contributions of this study are to provide the audit industry with insights into what influences auditors’ proactive CSR work. The study also informs society that auditors’ proactive CSR work can benefit the sustainable development.

Studiens syfte är att undersöka hur genus- och maktrelationer avbildas samt reproduceras genom bilder från The Big Fours års- och hållbarhetsrapporter. Tidigare forskning har klarlagt behovet att på ett adekvat sätt särskilja mellan kön och genus inom kritisk redovisningsforskning. Således grundas studien i en rad feministiska teorier och kritisk organisationsteori, såväl som tidigare forskning där genus står i fokus. Dessa teorier tillämpas vid en kvantitativ innehållsanalys och efterföljande slutledning. Detta för att identifiera dolda processer inom organisationerna som inverkar på hur hierarkier utformas inom dessa.  Resultaten påvisar att det existerar ett könande inom organisationerna som är till mannens fördel. Dock är generaliserbarheten av studiens empiri begränsad utifrån resultatet av den logistiska regressionen. Symboler för ett starkt ledarskap förknippas med maskulinitet och mannen avbildas oftare som stående inom urvalet, vilket studien härleder till uttryck för rådande och önskade hierarkier. Därtill påvisar empirin att aktivitet till högre grad avbildas som ett manligt attribut vilket studien förklarar som ett uttryck för ett rådande informationsövertag. Det återfinns dock frekvenser som gör gällande att kvinnan ges utrymme att komma till tals och således att dennes perspektiv tas tillvara på. Detta då kvinnan till en högre grad avbildas som seriös i sällskap av män än ensam. Genusrelationer identifieras men processerna är genomgående subtila. Sociala koder och normativa påtryckningar kan dock påpekas. / The purpose of this study is to examine how gender and power dynamics are depicted and reproduced through images from The Big Four’s Swedish branches, in their annual and sustainability reports. Previous research clarifies the need for a separation between sex and gender within critical accounting research in order to expand the current empirical reach. Hence this study utilizes several feminist perspectives as well as critical organizational theory combined with previous research where gender has been at the center. The study’s content analysis and deduction, along with its conclusion, is built upon these theories to identify hidden processes that constitute real-life gender based hierarchies within said organizations.  Furthermore the results of this study points to a continued gendering within these organizations that favour the male sex. However the generalizability of the empirical findings are limited due to the outcome of the logistic regression. Symbols of strong leadership are continuously associated with a sense of masculinity and the male is more often depicted as standing up, symbolizing being higher up in the organizational hierarchy. Empirical evidence is laid forth stating that a higher frequency of being active is tied to being male and furthermore a masculine attribute. Although, measured frequencies show that the woman is granted the opportunity of having her perspective listened to and through that her epistemic privilege utilized as she’s, to a relatively high degree, represented as serious when accompanied by men. Gender relations are identified as parts of subtle processes that are sometimes even to be labelled as ambiguous.

Digitization is a global phenomenon that has changed the everyday life, both workwise and privately. Digitization has become a central part in almost everything you do today. New effective methods to provide services have been created with the help of automatization, which has introduced the audit world to a transformation process. The work process has become more digital, which has led to a higher demand in expectations on the agencies.The purpose of this study is to describe and identify possible impacts that digitization might have on the auditing work practice and “the big four” competitiveness. The study will focus on two different perspectives, the agencies and the clients, where we will examine the general view on the digital services that are being offered and what pros or cons these services bring. In order to achieve the purpose of this study, every “big four” accounting firm and a couple of customers will be interviewed. After the interviews were completed, they were analyzed by applying relevant theories. The methodology of the study has a qualitative character with inductive character.The empirical findings of the study indicate that digitization has created a more effective work practice where you have more access to data. Digitization is necessary for the agencies if they want to maintain legitimacy and be able to compete with one another, because every customer has an expectation that the agencies will have developed digitized utilities to support their work process. Furthermore, the findings show that the human interaction has decreased because of digitization, since the work has become more independent with less requirements on communication.Finally, the study shows that all agencies are aware that digitization is the main force on their market and that huge investments are being made to follow the development and to compete for the customers. / Digitalisering är ett globalt fenomen som förändrat det vardagliga livet, både arbetsmässigt och privat. Digitaliseringen har blivit en central del i nästan allt man gör idag. Det har skapats nya effektiva metoder att leverera tjänster på med hjälp av automatisering, vilket har introducerat en omvandlingsprocess för revisionsvärlden. Arbetssättet har blivit mer digitalt och det har lett till att högre krav ställs på byråerna. Syftet med denna studie är att beskriva och identifiera eventuella effekter som digitaliseringen kan ha på revisionsarbetet och konkurrenskraften hos “the big four”. Studien kommer fokusera på två olika perspektiv, byråernas och klienternas, där vi kommer undersöka den generella uppfattningen av de digitala tjänsterna som erbjuds och vilka fördelar eller nackdelar dessa tjänster erbjuder. För att uppnå studiens syfte, kommer varje revisionsbyrå i “the big four” och ett antal kunder att intervjuas. Efter att intervjuerna genomfördes, har de analyserats med tillämpning av relevanta teorier. Studiens metod har en kvalitativ karaktär med en induktiv ansats. Studiens resultat tyder på att digitaliseringen har skapat ett mer effektivt arbetssätt där man har tillgång till mer data. Digitaliseringen är nödvändig för byråerna om de ska förbli legitima och kunna konkurrera med varandra, eftersom varje kund har en förväntan att de ska ha utvecklade digitala verktyg som ett stöd i arbetsprocesserna. Vidare visar resultatet att mänskliga interaktionen minskat på grund av digitaliseringen, då arbetet blivit mer självständigt med krav på mindre kommunikation. Slutligen visar studien på att samtliga byråer är medvetna om att digitaliseringen är den stora drivande utvecklingen på deras marknad och att det sker stora investeringar för att följa med i utvecklingen och kunna konkurrera om kunderna.

Under de senaste åren har revisionsbranschen genomgått betydande förändringar med införandet av digitalisering och olika digitala verktyg. Under det senaste året har Artificiell Intelligens (AI) blivit alltmer framträdande och förväntas fortsätta att utvecklas. Revisionsbyråer integrerar digitala verktyg för att optimera revisionsprocessen, förbättra kvaliteten på revisionerna och reducera risken för konkurrens. Användning av AI-teknik kan signalera att revisionsbyrån ligger i framkant med tekniska verktyg och därmed öka revisionens trovärdighet. Tidigare forskning betonar fördelarna med att implementera digitala verktyg, som AI-teknik, i revisionsarbetet. Det förväntas att detta ska medföra effektivisering, flexibilitet, resursbesparing samt möjlighet att fokusera på andra mer komplexa arbetsuppgifter för revisorn. Syftet med den föreliggande studien är att undersöka hur användningen av AI-teknik och digitalisering påverkar revisionsprocess, revisionskvalitet och revisorns kompetenskrav. Studien utforskar dessutom revisorers uppfattning och acceptans av teknologiska innovationer hos revisionsbyråer som ingår i The Big Four. För att åstadkomma detta genomfördes intervjuer med elva revisorer av olika yrkesbefattning. Resultaten från den föreliggande studien indikerar att majoriteten av respondenterna har en positiv inställning till AI-tekniken och dess framtida utveckling. Dessutom framhåller respondenterna att tekniken är ett värdefullt hjälpmedel och stöd under revisionsprocessen genom att erbjuda vägledning och insikter.  Studien framhäver vikten av att använda AI-teknik inom revision med försiktighet och betonar att revisorns mänskliga kompetens och expertis fortfarande är avgörande för både revisionskvalitet och klientförtroende. Trots att majoriteten av respondenterna ser potential i hur AI-teknik kan förbättra deras arbete, påpekar studien att tekniken fortfarande är i ett tidigt utvecklingsstadium. Studien har resulterat i att AI-teknik inte är så etablerad som tidigare forskning har indikerat. Det har också observerats att revisorer behöver ökad kunskap om AI för att effektivt kunna använda tekniken i sin revision, vilket kan åstadkommas genom utbildning. Dessa slutsatser indikerar att AI-tekniken fortsätter att genomgå betydande förbättringar och att dess fulla potential ännu inte har realiserats. / Artificial Intelligence and Digitalization in the Auditing Industry: Challenges and Opportunities for the Auditing Process and Audit Quality In recent years, the auditing industry has undergone significant changes with the introduction of digitalization and various digital tools. Over the past year, Artificial Intelligence (AI) has become increasingly prominent and is expected to continue developing. Audit firms are integrating digital tools to optimize the auditing process, improve audit quality, and reduce the risk of competition. The use of AI-technology can signal that the audit firm is at the forefront of technological tools, thereby increasing the credibility of the audit. Previous research emphasizes the benefits of implementing digital tools, such as AI-technology, in auditing work. It is expected that this will lead to increased efficiency, flexibility, resource savings, and the ability for auditors to focus on other, more complex tasks.The purpose of the present study is to examine how the use of AI-technology and digitalization affects the auditing process, audit quality, and the competence requirements for auditors. The study also explores auditors' perceptions and acceptance of technological innovations at audit firms within The Big Four. To achieve this, interviews were conducted with eleven auditors of various professional positions. The results from the present study indicate that the majority of respondents have a positive attitude towards AI-technology and its future development. Additionally, the respondents highlight that the technology is a valuable tool and support during the auditing process by providing guidance and insights.The study highlights the importance of using AI-technology in auditing with caution and emphasizes that the auditor's human competence and expertise remain crucial for both audit quality and client trust. Although the majority of respondents see potential in how AI-technology can enhance their work, the study points out that the technology is still in an early stage of development. The study has shown that AI-technology is not as established as previous research has indicated. It has also been observed that auditors need increased knowledge about AI to effectively use the technology in their audits, which can be achieved through education. These conclusions indicate that AI-technology continues to undergo significant improvements and that its full potential has yet to be realized.

Research have revealed that the accounting profession engage multi-disciplinary teams in the assurance of sustainability reports. However, how such teams are composed or the values that these teams bring to the assurance engagement process, and how reliance is established on the work performed by such teams has been left uncovered. This research sought to fill this gap, and hence, contributed to providing an understanding surrounding this issue. Semi-structured interviews with auditors from the Big Four Audit firms, engaged with performing sustainability assurance was conducted. The findings revealed that the engagement of multi-disciplinary teams, comprising both financial accountants and sustainability specialists from various disciplines, was necessary in ensuring quality assurance work performance. Firstly, the in-depth knowledge of sustainability subject matters possessed by the sustainability experts, enabled the questioning of the correctness of sustainability items reported by the clients. Secondly, sustainability experts were valuable in the planning stage of the engagement, in identifying client risk areas. Thirdly, sustainability expert involvement, enabled the winning of work contracts. Additionally, the engagement of multi-disciplinary teams was revealed to be valuable to the client firms. Firstly, the sustainability experts assisted clients in identifying the most valuable issues to report to their stakeholders. Secondly, due to the expert’s knowledge and experience, it enabled them to inform clients on high reporting levels. Finally, sustainability experts provided clients with valuable feedback that aids the improvement of the client processes, and the management of risks. The establishment of reliance on the work performed by the teams, requiring an accountant to signoff every engagement work performed by the team, as required by the applicable assurance standards, was partially supported by this study. Sustainability experts, who were non-accountants, was revealed to be engaged in this signing off ritual, hence, leaving room for the questioning of such assurance engagements signed off by sustainability experts.

The aim of the thesis is to propose a change of strategy of corporate social responsibility at PricewaterhouseCoopers. The first partial goal is to analyse the current PwC employees' attitude to current activities of social responsibility at PwC. The online questionnaire is used to analyse employees 'opinions and ideas. Subsequently, the questionnaires will be analysed using statistical methods. The second sub-objective is to compare these activities with other companies of Big Four (Deloitte, EY, KPMG). The third sub-objective is to evaluate the effect of parent companies for socially responsible behaviour in the field of consulting. Finally, the changes of the corporate social responsibility strategy at PwC will be proposed. Moreover, thanks to my collaboration with CSR coordinator at PwC, the proposed changes will be followed by implementation at PwC.

Sammanfattning   Revision är ett än mer aktuellt ämne nu än på flera decennier då det debatteras vitt och brett kring vad en revisor skall eller bör göra. I och med de tidigare införda byrårotationskraven begränsar det företag av allmänt intresse att inte under mer än maximalt tio år använda samma revisionsbyrå, med chans till förlängning. Vi har därför valt att undersöka hur längden på revisionsuppdragen kan inverka på stora onoterade bolag i en mindre geografisk zon, i vårt fall Umeå kommun med omnejd genom att intervjua tre revisorer och deras klienter.   Baserat på problemdiskussionen har vi bestämt följande problemformulering för studien.      Hur upplever revisionsbyråerna och deras klienter att oberoendet samt revisionskvalitet samspelar med revisionsprocessen vid korta respektive långa revisionsuppdrag?   Syftet med vår studie är att undersöka hur förhållandet mellan klient och revisor upplevs ha en samverkan med kvaliteten i revisionen samt på revisorernas oberoende till deras klienter över tid. Detta kan ligga till grund för framtida diskussioner gällande byrårotation för huruvida oberoende och revisionskvalitet utvecklas över tid under revisionsuppdraget.   Med en kvalitativ ansats har vi genomfört nio intervjuer med tre revisorer samt sex klienter. Klientförhållandena till respektive revisor är ett långvarigt revisionsuppdrag (fler än fem år) och ett kortvarigt revisionsuppdrag (mindre än 5 år sedan övertagandet). Denna unika inblick i revisor-klientförhållandet kopplas till flertalet faktorer samt teorier vilka kan ha en samverkan och förklaring till förändringen i oberoendet samt revisionskvaliteten.    Vi kommer i vår studie fram till att revisionsprocessen ser väldigt lik ut vid korta samt långa revisionsuppdrag där första året är speciellt omfattande, men år 2 och framåt vanligtvis är lika omfattande år efter år. Vad gäller oberoende finner vi att desto längre relation som skapas mellan klient och revisionsbyrå desto mer omfattande blir rådgivningen till klienten vilket kan påverka revisionsbyråns oberoende mot klienten rent finansiellt. Vidare är revisionskvalitet en term som definieras olika, men i teorin hävdar flertalet att detta kan speglas av oberoendet till klienten. I vår studie har definitionen uppfattats olika mellan revisor och klient vilket visar på ett förväntningsgap mellan de båda. Enligt respondenterna är revisionskvalitet något som skulle kunna förbättras av byrårotation när flera anser att långa revisionsuppdrag kan bli för rutinmässiga och att det skulle vara bra om nya individer kommer in och tittar på uppdraget från ett nytt perspektiv.   Förslag till vidare forskning skulle till exempel vara en enkätundersökning med ett mer omfattande geografiskt område där fler företag av större storlek innefattas av populationen för att kunna jämställa dessa med de företag som redan omfattas av reglerna om obligatorisk byrårotation.   Nyckelord: Audit, big four, big seven, audit quality, audit independence, audit firm rotation, auditor rotation, expectation gap, evidential matter, audit procedures och audit tenure.

Non-audit services provided by audit firms have been a popular scientific topic within the fields of audit and accounting research over the past decades. Numerous researchers have attempted to provide a theoretical contribution by examining different ways of measuring the concepts of audit quality and financial reporting quality. The resulting consequences are mixed results and a lack of consensus among researchers from both research fields. The two, in other situations, rather distinctive research fields of audit quality and financial reporting quality, have, in several cases, been confounded without analytical reflection regarding their differences. In parallel to the scientific progress, regulatory bodies have noticed the increasing trend of non-audit services and how they constitute larger portions of the audit firm’s annual revenues. Their responses have been legal restrictions, both in the US and Europe, in order to cease the trend. The purpose of this thesis is to make a pronounced investigation regarding the relationship between non-audit services and financial reporting quality in Swedish private firms. Furthermore, it will also be of interest to examine if this proposed relationship is moderated by the presence of the four global market-leading audit firms or not. The study is based on a deductive approach and a quantitative research strategy, to collect and analyze data from annual reports. To fulfill the purpose of the study, the data is analyzed by conducting binary and multinomial logistic regression tests. The results suggest that there is an association between certain types of non-audit services and financial reporting quality. Specifically, services that are unrelated to tax have proven to be statistically significant positively correlated with financial reporting quality. No evidence was found supporting a moderating effect by the characteristics of audit firms, suggesting that the choice of an audit firm is irrelevant for attaining high financial reporting quality when purchasing non-audit services. The study’s theoretical contribution is the novelty arising from the combination of studying non-audit services’ impact on financial reporting quality within a Swedish setting on private firms. The study also provides empirical contribution by using a proxy for financial reporting quality rarely used in previous research. The findings are of practical importance since they suggest that firms potentially benefit in their financial reporting by purchasing these kinds of services, which contradicts past actions made by regulatory bodies.

De ledande revisionsbyråerna på den svenska marknaden präglas av en hög säsongsbaserad arbetsbelastning samt en hög personalomsättning. Mängden revisorer har minskat markant under de tre senaste decennierna samtidigt som den yngre generationens värderingar har förändrats. Studien syftar till att undersöka den rådande psykosociala arbetsmiljön inom branschen och hur den uppfattas av aktiva revisorsassistenter. Vidare undersöks om miljön haft en inverkan på de individer som valt att lämna branschen. Den tidigare forskningen kring revisionsbranschen är relativt omfattande. Det saknas dock studier på hur de som befinner sig längst ned inom den hierarkiska stegen uppfattar och upplever den arbetsmiljö som de omfattas av. Den empiriska datainsamlingen utfördes genom tio intervjuer. Hälften av studiens deltagare arbetar aktivt som revisorsassistent, och den andra hälften har tidigare arbetat som revisorsassistent men lämnat yrket helt. För att bygga en användbar modell att analysera det empiriska resultatet har studien utgått från de teoretiska begrepp Eklöf (2017) använder sig av för att definiera den psykosociala arbetsmiljön. Det framkom att de ledande byråerna visar tydliga brister i arbetets psykiska krav samt att det finns en problematik gällande arbetsrelaterade normer och en bristande organisatorisk rättvisa. Det synliggjordes samtidigt att assistenter upplever resurser i form av stimulans och egenkontroll, ett socialt stöd, ett bra teamarbete, en anställningstrygghet och att arbetsplatsen inte präglas av konflikter eller mobbning. Beroende på hur egenskaperna värderas kan en individs incitament till att lämna yrket påverkas positivt eller negativt. Slutsatsen blev därför att de ledande revisionsbyråerna präglas av en bristande psykosocial arbetsmiljö, vilket enligt studien haft en påverkan på incitamenten att lämna yrket. Studien påvisar dessutom att den upplevda psykosociala arbetsmiljön bygger på subjektiva värderingar och att upplevelsen på så sätt varierar mellan assistenterna. / The leading auditing firms in Sweden are characterized by a high seasonal workload and high staff turnover. The number of auditors has decreased over the past three decades, while the values of the younger generation have changed. The study is written in Swedish and aims to examine the prevailing psychosocial work environment in the industry and how it is perceived by currently active audit assistants. Moreover, the impact on the individuals who have chosen to leave the industry will be examined. Previous research on the auditing industry is relatively extensive. However, there is a lack of studies regarding how the individuals situated at the bottom of the hierarchy perceive and experience the work environment they are covered by. The empirical data collection was performed through ten interviews. Half of the study participants work actively as audit assistants, and the other half have previously worked as audit accountants but left the profession completely. To build a useful model to analyze the empirical result, the study has been based on the theoretical concepts that Eklöf (2017) uses to define the psychosocial work environment. It emerged that the leading agencies show clear shortcomings in the work's psychological demands and that there are problems with work-related norms and a lack of organizational justice. At the same time, it was made clear that assistants experience resources in the form of stimulation and self-control, social support, good teamwork, job security and that the workplace is not characterized by conflicts or bullying. Depending on how the qualities are valued, an individual's incentive to leave the profession can be affected positively or negatively. The conclusion was therefore that the leading auditing firms are characterized by a lack of psychosocial work environment, which according to the study had an impact on the incentives to leave the profession. In addition, the study also shows that the perceived psychosocial work environment is based on subjective values and that the experience thus varies between the assistants.

The success of an organisation in what is now a dynamic and increasingly competitive business environment relies on an engaged workforce, achieved through internal communication. Engaged employees are generally more productive, resulting in better-performing organisations. This indicates that engaged employees do not only provide organisations with substantial benefits but can also be valuable assets to their organisations. Additionally, internal communication, which influences employee engagement behaviours, has been shown to provide numerous benefits to organisations, namely advocacy, ambassadorship, commitment, competitive advantage, decreased turnover, innovation, satisfaction, and trust. Therefore, it can be argued that a crucial link exists between internal communication and employee engagement. The purpose of this study was to develop an internal communication conceptual framework that contributes to employee engagement. This conceptual framework was customised for the South African banking sector. Qualitative data was collected through a review of available literature in the internal communication and employee engagement fields, and face-to-face interviews with four senior internal communications managers. Quantitative data was collected through a web-based self-administered survey questionnaire hosted on SurveyMonkey. Therefore, a mixed-methods research approach was used for this study. The findings of the study confirmed the link between internal communication and employee engagement. Thus, internal communication is an important determinant of employee engagement. It was also found that South Africa’s “big four” banks use traditional and innovative internal communication channels to effectively communicate with their targeted audience. Lastly, the internal communication elements that make up the conceptual framework of employee engagement were developed, namely Collaboration/ Cross-Functional Planning, Partner with Human Resources Function, Communication Channels, Two-Way Communication with Leaders, Counsel, and Measure Internal Communication Effectiveness. It is argued that the proposed v conceptual framework adequately addresses the role of internal communication and its key function within an organisation. The study is particularly significant because it extends current literature on internal communication and employee engagement in the South African banking sector and confirms that internal communication is indeed important for employee engagement. Academically, the study added to the current body of knowledge in the field of communication. The findings of this study can be used by South African banks and other businesses as a guide to conduct their internal communication to achieve employee engagement. / Communication Science / D. Lit. Phil. ( Communication)