The current research examined whether nonword repetition (NWR) tasks, designed to measure phonological short-term memory, are also influenced by familiarity with lexical representation of a given language. In Study 1, children with and without exposure to Hebrew were administered a NWR task based on the Hebrew language structure (HNWR). On the HNWR, participants with Hebrew exposure significantly outperformed participants who had no familiarity with any Semitic language. This indicates that long-term phonological and lexical knowledge can be used to aid NWR performance. Study 2 investigated whether a NWR task based on a foreign language could minimize the lexicality effect. English speaking undergraduate students rated the less familiar HNWR task to be lower in wordlikeness than English-like NWR tasks. These findings demonstrate that regardless of language background a NWR task based on an unfamiliar language structure is a more valid measure of the phonological processing skills required for vocabulary acquisition.

The current research examined whether nonword repetition (NWR) tasks, designed to measure phonological short-term memory, are also influenced by familiarity with lexical representation of a given language. In Study 1, children with and without exposure to Hebrew were administered a NWR task based on the Hebrew language structure (HNWR). On the HNWR, participants with Hebrew exposure significantly outperformed participants who had no familiarity with any Semitic language. This indicates that long-term phonological and lexical knowledge can be used to aid NWR performance. Study 2 investigated whether a NWR task based on a foreign language could minimize the lexicality effect. English speaking undergraduate students rated the less familiar HNWR task to be lower in wordlikeness than English-like NWR tasks. These findings demonstrate that regardless of language background a NWR task based on an unfamiliar language structure is a more valid measure of the phonological processing skills required for vocabulary acquisition.

Both long-term language knowledge and language ability affect the efficiency of the working memory system (Kohnert, Windsor, & Yim, 2006; Summers, Bohman, Peña, Bedore, & Gillam, 2009). Models of working memory (Baddeley, 2003; Cowan, 1999; Potter & Lombardi, 1990) account for variations in how memory is used in nonword repetition (NWR) and narrative retell tasks. Use of working memory varies by language ability and language experience. The current study explored the role of working memory, language ability, and language experience on narrative retell in bilingual children. Eighty bilingual first grade children participated in the study and represented a wide range of language abilities as determined by the Bilingual English Spanish Assessment (Peña, Gutiérrez-Clellen, Iglesias, Goldstein & Bedore, in preparation) and a wide range of language experiences. The participants repeated nonwords (Calderón, 2003; Dollaghan & Campbell, 1998) and retold stories in both English and Spanish. Stories were scored based on the percent of key components (KC) that were recalled based on the model story. Results revealed that Ability predicted narrative retells in both English and Spanish. Current language experience also predicted English and Spanish retells. English NWR predicted narrative retell in English only. NWR did not mediate the effect of language ability or language experience on recalling KCs. Yet, English NWR did predict English KCs. These results support memory models that account for memory tasks using longer units of language (Cowan, 1999; Potter & Lombardi, 1990). / text

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(教育学) / 甲第20120号 / 教博第197号 / 新制||教||164(附属図書館) / 京都大学大学院教育学研究科教育科学専攻 / (主査)教授 齊藤 智, 教授 楠見 孝, 教授 Emmanuel MANALO / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Philosophy (Education) / Kyoto University / DGAM

No description available.

<p>Stavning är en komplex förmåga och lite undersökt, därför var syftet med föreliggande studie att analysera stavningsförmågan hos elever i årskurs 2. Deltagarna var 86 elever, 63 med läs- och skrivsvårigheter och 23 utan läs- och skrivsvårigheter. Elevernas stavfel av nonord och riktiga ord analyserades utifrån fyra klassificeringssystem med avseende på olika feltyper. Även korrelationsberäkningar mellan stavning och andra kognitiva förmågor utfördes. Resultatet visade att de utan läs- och skrivsvårigheter presterade signifikant bättre än de med läs- och skrivsvårigheter framför allt på testet av nonord. Korrelationsberäkningarna visade att det fanns ett samband mellan stavning och läsning samt stavning och fonologi. Dessa resultat visar att gruppen med läs- och skrivsvårigheter har fonologiska brister som påverkar stavningen. Utifrån analyserna ges förslag på ett nytt felklassificeringssystem på svenska samt hur ett bra stavningstest bör vara uppbyggt för att fånga så många aspekter som möjligt av en elevs stavning. Även hur detta kan vara till nytta i logopeder och lärares verksamheter diskuteras.</p> / <p>Spelling is a complex ability and few studies have been carried out on this topic. Therefore, the purpose of the present study was to analyse the spelling ability among children in grade 2. In this study 86 pupils participated, 63 with reading difficulties and 23 with typical reading ability. The children’s misspellings of nonwords and real words were analysed using four different classification systems of misspellings. Correlations between the spelling ability and other cognitive abilities were made. Results showed that the group with typical reading ability performed significantly better than the group with reading difficulties, especially on the test of nonwords. Calculations showed correlations between spelling and reading and also between spelling and phonology. The results of the present study show that the group with reading difficulties has phonological deficits that affect their spelling. The analysis also suggests guiding principles for a new Swedish classification system of misspellings and a Swedish test of spelling ability. It also includes how the classification system and the test can be used in the work of speech therapists and teachers.</p>

Stavning är en komplex förmåga och lite undersökt, därför var syftet med föreliggande studie att analysera stavningsförmågan hos elever i årskurs 2. Deltagarna var 86 elever, 63 med läs- och skrivsvårigheter och 23 utan läs- och skrivsvårigheter. Elevernas stavfel av nonord och riktiga ord analyserades utifrån fyra klassificeringssystem med avseende på olika feltyper. Även korrelationsberäkningar mellan stavning och andra kognitiva förmågor utfördes. Resultatet visade att de utan läs- och skrivsvårigheter presterade signifikant bättre än de med läs- och skrivsvårigheter framför allt på testet av nonord. Korrelationsberäkningarna visade att det fanns ett samband mellan stavning och läsning samt stavning och fonologi. Dessa resultat visar att gruppen med läs- och skrivsvårigheter har fonologiska brister som påverkar stavningen. Utifrån analyserna ges förslag på ett nytt felklassificeringssystem på svenska samt hur ett bra stavningstest bör vara uppbyggt för att fånga så många aspekter som möjligt av en elevs stavning. Även hur detta kan vara till nytta i logopeder och lärares verksamheter diskuteras. / Spelling is a complex ability and few studies have been carried out on this topic. Therefore, the purpose of the present study was to analyse the spelling ability among children in grade 2. In this study 86 pupils participated, 63 with reading difficulties and 23 with typical reading ability. The children’s misspellings of nonwords and real words were analysed using four different classification systems of misspellings. Correlations between the spelling ability and other cognitive abilities were made. Results showed that the group with typical reading ability performed significantly better than the group with reading difficulties, especially on the test of nonwords. Calculations showed correlations between spelling and reading and also between spelling and phonology. The results of the present study show that the group with reading difficulties has phonological deficits that affect their spelling. The analysis also suggests guiding principles for a new Swedish classification system of misspellings and a Swedish test of spelling ability. It also includes how the classification system and the test can be used in the work of speech therapists and teachers.

The literature on spelling and spelling development suggests there is a strong relationship between spelling and phonology (Bruck &amp; Treiman, 1990; Caravolas, Hulme &amp; Snowling, 2001; Craig, 2006; Gindri, Keske-Soares &amp; Mota, 2007). Spelling, however, is considerably less researched than reading (Caravolas, Humle &amp; Snowling, 2001). Spelling difficulties are known to be more persistent in people with reading and writing disabilities, even when their reading has become acceptable (Høien &amp; Lundberg, 1999) but more research is needed in this area. Assessment and detailed knowledge of the difficulties is of great importance in order to provide the appropriate help for children with reading and writing disabilities (Frisk, 2010; Magnusson, Nauclér, &amp; Reuterskiöld, 2008). The purpose of the present study was to develop and try out a phonologically based spelling test for children, with focus on medial phonemes. The study contained 150 pupils in grade 1 and 2 as well as pupils in remedial teaching due to reading and spelling difficulties in the same grades. In addition to spelling, all pupils were tested for reading ability, phonological awareness, nonverbal intelligence and auditory discrimination. Misspellings were analysed with three quantitative and one qualitative classification methods. Results showed that the spelling test based on analyse of medial phonemes captured misspellings to the same extent as the other quantitative classification method.  Pupils in grade 2 received significant higher results in the spelling test than pupils in grade 1. The group of typically developed pupils had significantly better results than the pupils with reading and writing disabilities. Results also showed that real words were significantly easier to spell than non-words. Moreover, significant correlations between spelling and reading ability, and spelling and phonological awareness, were found. The strong correlation between spelling ability and phonological awareness, and the fact that children with reading and writing disabilities performed poorly on spelling of non-words, lead to the conclusion that spelling and phonology are closely related, which is supported by the literature (Bruck &amp; Treiman, 1990; Caravolas, Hulme &amp; Snowling, 2001; Craig, 2006; Gindri, Keske-Soares &amp; Mota, 2007).

De riskfaktorer som kan mätas eller avgöras i förskolan kan bara delvis förutsäga omfattningen av kommande lässvårigheter. Dessutom finns en påtaglig ärftlig komponent som sannolikt påverkar omfattningen av behovet av undervisningsinsats. De faktorer som kan ge en antydan om kommande lässvårigheter och som en förskolepedagog enkelt kan skapa lekar kring och bedöma är: RAN, förmågan att kunna skriva det egna namnet, hittepåord och bokstäver, koncentrationssvårigheter, finmotorisk koordination och kanske förmågan att uttala nonsensord. Pojkar har en högre risk. För att öka möjligheten att tidigt identifiera förskolebarn i riskzonen för kommande lässvårigheter skulle lästräning kunna påbörjas i förskoleklass (6-års-klass). Detta gäller oavsett om barnet har läs-svårigheter eller ej. De valda metoderna för läsinlärning bör vara olika i början av lästräningen jämfört med längre upp i åldrarna. Befintlig forskning tyder på att barn som börjar lära sig läsa i första hand behöver träna fonologisk medvetenhet och att phonics är en viktig metod i denna träning, men att ’hjärnans fonologiska mognad’ gör nyttan tveksam för barn yngre än 6 år – särskilt om dessa barn är pojkar. Spännvidden av orsaker, och att läsförmågan både kan förbättras och försämras över tid, tyder dock på att riskidentifiering i förskolan inte räcker till och att det sannolikt enda sättet att säkerställa adekvat utbildning till barn med lässvårigheter är kontinuerliga och tätt återkommande mätningar av hur väl barn tar till sig grundskoleundervisningen i läsning. Genom mätningarna kan utbildningen löpande justeras och anpassas till barnets behov här och nu. Över huvud taget uppvisar resultaten från tvillingstudier och från longitudinella studier att lästillägnandet har stora likheter med träning i sporter och musikinstrument: först måste grunden nötas in, varefter förmågan senare förfinas genom tålmodig och allt svårare upprepning. Detta är än viktigare för barn med lässvårigheter. Den fortlöpande försämringen av PISA-resultaten kommer inte att kunna brytas av åtgärder i förskolan eller genom systematisk satsning på phonics, utan det handlar om den politiska viljan finns inom det svenska skolväsendet för att ge alla barn samma chans i livet.