Denna studie bestod i att undersöka den rådande situationen för LNG som ett alternativt bränsle för industri, sjöfart och kraftproduktion. Informationsinsamling och granskning genomfördes i enlighet med en litteraturstudie, och dess resultat gav en övergripande bild av vad som hänt på området fram till nu. Man fick även viss insikt i hur LNG som bränslealternativ förväntas utvecklas framöver. Syftet med undersökningen var att kunna påvisa hur långt utvecklingen har kommit, med avseende på LNG och dess infrastruktur. Slutsatser som kunde dras var att man kommit en bra bit på väg, där vissa sektorer hunnit längre än andra. Ekonomiska och miljömässiga skäl framstår som drivande faktorer för de parter som överväger att introducera LNG i sin verksamhet. Bristande infrastruktur anges av många som den främsta orsaken till att man inte kommit längre i utvecklingen. Flertalet mottagningsterminaler för LNG har redan etablerats runt om i Nordamerika och i nordvästra Europa, varav en hittills har färdigställts i Sverige. Sannolikt kommer fler att uppföras under de kommande åren, med ökad tillgänglighet för industri, sjöfart och kraftproduktion som följd. / The main focus of this study was to examine the current state of LNG, and its applications as an alternative fuel for industry, shipping and power production. Gathering of data, and the subsequent scrutiny of the collected material, was performed in accordance with the methodology of a literary study. The result offered an overall view of what has happened up until now. It also suggested what possible developments might follow in the near future. The purpose of the study was to describe how far the development has progressed, with regards to LNG and its infrastructure. The conclusions that could be drawn from the study were that things are moving forward. Some sectors have however reached further than others. Economic and environmental reasons appear as main driving factors for those who are considering LNG as a part of their plan of operations. Lack of infrastructure is said to be a key reason why LNG still hasn´t gained momentum. Numerous LNG-terminals have been built in North America and around northwestern Europé, including one in Sweden. More facilities are being built in the years to come as well, steadily improving the availability of LNG.

Univ., Diss.--St. Gallen, 2006.

Thesis (doctoral) - Universität, Göttingen, 2003. / Includes bibliographical references (p. [253]-278) and index.

Thesis (doctoral)--Universität St. Gallen, 2006.

Jag har gjort en visuell analys ur ett psykoanalytiskt perspektiv av grisen som semiotiskt tecken i filmen I'm Thinking of Ending Things. Jag har valt att titta närmare på just grisen som semiotisk symbol eftersom den är starkt närvarande i filmen samt djupt integrerad i nordamerikansk kultur. Jag har framför allt tittat på hur grisens semiotiska betydelse står i relation till huvudkaraktären Jake som person. För att på bästa sätt kunna genomföra analysen har jag gjort en visuell analys. För att kunna sätta grisen i relation till Jake som karaktär har jag gjort en psykoanalytisk läsning av honom som karaktär. Det jag kom fram till var att grisen som semiotisk symbol och huvudkaraktären Jake i princip är speglingar av varandra. Jag har även kommit fram till att grisen har funnits med Jake, på ett eller annat sätt, från att han var barn till att han dör. Grisen är en spegling av Jakes liv och i viss mån nordamerikansk kultur.

Climate change is leading to in an increase in frequency and severity of wildfires, which in turn can result in the formation of runoff-initiated post-wildfire debris flows. This type of debris flows is, like most debris flows, triggered by heavy precipitation events. Debris flows have the potential to cause much damage, and therefore it is important to analyse when and where the risk of these flows exists. This study aims to identify shared characteristics of basins that experienced post-wildfire debris flows in order to improve future risk analyses regarding such flows. These characteristics were studied through the analysis of 42 basins in 10 burned areas across western North America, which experienced a total of 67 post-wildfire debris flows between 2000 and 2018. Literature research and existing databases revealed the bedrock, soil texture and the timing of the flows compared to the wildfires. Spatial analysis using ArcMap allowed for the analysis of the burn severity of the basins, the hypsometry of the basins, and the mean slope of the basins. Analysis of these characteristics revealed the importance of the hypsometric integral, the soil texture, and the mean slope angle of the basins. In general, the hypsometric integral tends to fall between 0.50 and 0.60 and only soils with a coarse texture were identified for the basins. The mean slope angle of the basins is commonly between 25-30o, with a wider range of slopes being able to generate debris flows shortly after the fire. If multiple basins in a small area are burned, those with steeper slope angles have a higher potential to generate debris flows, while basins with steeper slopes do not have a higher risk on large regional scales. In order to generate post-wildfire debris flows the basin also needs to be burned at a large extent at low to medium severity, resulting in an extensive and strong water-repellent layer required to generate the runoff that is needed to generate a debris flow. Seasonal wetting during winters and drying of the soil during summers can reduce or enhance runoff respectively as well. As a result, post-wildfire debris flows occur mostly during the late summer months shortly after a wildfire when precipitation is increasing through summer storms, or a year later when the soil is dried and primed during the summer followed by such a summer storm. Fires during winter and thus outside the traditional wildfire season can lead to post-wildfire debris flows during winter as well due to the strength of the fresh water-repellent layer. Climate change which will lead to more fires during late autumn and winter months can thereby result in post-wildfire debris flows during winter, rather than only during the summer months following wildfires in the traditional fire season. / Jordskred uppstår när en sammanhängande jordmassa kommer i snabb rörelse. Det är en typ av naturolyckor som kan skada både infrastruktur och människor. Sannolikheten att ett jordskred inträffar ökar efter skogsbränder. Samtidigt kan klimatförändringar leda till en ökning av skogsbränder vilket i sin tur kan leda till en ökad risk för jordskred i framtiden. Syftet med det här projektet är att bidra till bedömningen av risken av jordskred till följd av skogsbänder i västra Nordamerika och att identifiera andra områden som också har en stor risk att drabbs av skred efter skogsbränder genom att identifiera riskfaktorer. Under projektets gång skapades en databas med områden där jordskred inträffade efter skogsbränder i västra Nordamerika. Den vetenskapliga litteraturen visade några egenskaper av skred och områdena, t.ex. när branden och skredet hände, vilken berggrund finns i området och texturen av jordarten i området. Dessutom användandes GIS (Geographical Information System) med satellitbilder och DEM (Digital Elevation models), som visade information om brandskador samt de geomorfologiska karaktärerna av områden. Resultaten visade att formationen av jordskred kräver omfattande låga till måttliga brandskador som resulterar i ett starkt vattenavvisande jordlager. Detta jordlager minskar infiltrationskapaciteten av jorden och resulterar i mer ytavrinning vilket orsakar skred till följd av brand. Även en grov textur av jordlagret är viktig eftersom den också bidrar till ett starkt vattenavvisande jordlager. Dessutom kan askpartiklar bli fångade in i stora porer i jord med en grov textur vilket minskar infiltrationskapaciteten och ökar ytavrinningen. Det finns alltså två krav för att ett jordskred ska inträffa efter en skogsbrand: i) omfattande låga-måttliga brandskador, och ii) en grov textur av jorden. Vidare finns det några ytterligare egenskaper som ökar risken för skred efter skogsbränder om de två kraven är uppfyllda. Den hypsometriska integralen (ett sätt att uttrycka hypsometrin av en dal) ligger oftast mellan 0.50-0.60 vilket är normal för en geomorfologiskt sett mogna område. Dessutom hade de flesta områdena i projektet en medellutning mellan 25o och 30o. Dock fanns det även tillfällen där värdena låg utanför dessa intervaller. Därför kan dessa värden i sig inte användas som riskfaktorer, utan borde de även kombineras med de övriga egenskaperna som beskrivs i den här undersökningen. Det är också relevant att veta när jordskred inträffar till följd av skogsbränder. Resultaten visade att skred kan hända strax efter skogsbränder i slutet av sommaren när det finns kraftigt regn. Det är då som det vattenavvisande jordlagret är som starkast. Det vattenavvisande lagret minskar i styrkan under året, men det är också möjligt att det inträffar ett jordskred under sommaren året efter en skogsbrand. Då är jorden torr i slutet av sommaren när kraftigt regn inträffar efter torra månader. Torr jorden bidrar även till en minskad infiltrationskapacitet. Regn i vinter gör jorden blöt vilket ökar infiltrationskapaciteten av jorden. Dessutom sker det även skogsbränder utanför den traditionella skogsbrandsäsongen nuförtiden, t.ex. tidigt i vintern. I så fall kan jordskred också inträffa under samma vinter strax efter skogsbranden, därför att det vattenavvisande jordlagret som skapas i branden fortfarande är starkt då. Som nämnts tidigare finns det en riskprofil som kan användas för att identifiera områden som har en hög risk för jordskred efter skogsbränder, men möjligheten att ett jordskred inträffar under vintern istället för (slutet av) sommaren bör även iakttas. Risken växer nämligen i samband med klimatförändringar som leder till mer skogsbränder; inte bara under sommaren, utan även under vintern.

Beitrag aus dem Jahrbuch der Staatlichen Ethnographischen Sammlungen Sachsen aus dem Jahre 2013.

The succeeding study aims to analyze as well as enlighten, what kind of people that emigrated from Växjö city council to North America during three intervals, 1895–1904, 1905–1914 and1915–1924. It will be analyzed through five variables: gender, age, marital status, profession and furthermore class affiliation. The empirical material has been gathered through three various sources, the database EmiWeb, the digital database Riksarkivet and the Swedish Central Bureau of Statistics. As stated before, this study's main issue is to study emigration, but it also analyzes the immigration from North America to Växjö city council during thes ame intervals and through the same variables. The outcome of the empiric material showed that it was mostly women who emigrated to North America. Given their ages, the result is that unmarried people between the ages 10–29 was a big majority of the emigrants whereas the older ages and married people were very few. Granted, most of them were workers, for instance craftsmen and industrial workers. Through an occupational classification, it was possible to deduce that the working class was the largest class affiliation.

Future global change scenarios predict a dramatic loss of biodiversity for many regions in the world, potentially reducing the resistance and resilience of ecosystem functions. Once before, during Plio-Pleistocene glaciations, harsher climatic conditions in Europe as compared to North America led to a more depauperate tree flora. Here we hypothesize that this climate driven species loss has also reduced functional diversity in Europe as compared to North America. We used variation in 26 traits for 154 North American and 66 European tree species and grid-based co-occurrences derived from distribution maps to compare functional diversity patterns of the two continents. First, we identified similar regions with respect to contemporary climate in the temperate zone of North America and Europe. Second, we compared the functional diversity of both continents and for the climatically similar subregions using the functional dispersion-index (FDis) and the functional richness index (FRic). Third, we accounted in these comparisons for grid-scale differences in species richness, and, fourth, investigated the associated trait spaces using dimensionality reduction. For gymnosperms we find similar functional diversity on both continents, whereas for angiosperms functional diversity is significantly greater in Europe than in North America. These results are consistent across different scales, for climatically similar regions and considering species richness patterns. We decomposed these differences in trait space occupation into differences in functional diversity vs. differences in functional identity. We show that climate-driven species loss on a continental scale might be decoupled from or at least not linearly related to changes in functional diversity. This might be important when analyzing the effects of climate-driven biodiversity change on ecosystem functioning.

Univ., Diss.--Berlin, 2004. / Literaturverz. S. 379 - 391.