Syftet är att med hjälp av en litteraturöversikt öka kunskapen kring hur våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation påverkas av mäns våld. Metoden som använts till uppsatsen är en litteraturöversikt där 20 vetenskapliga artiklar valts ut efter relevans sett till uppsatsens syfte. Materialet har sedan noggrant kategoriserats med hjälp av en tematisk analys. De teman som återfinns i uppsatsen är begränsningar i kvinnors livssituation, social hälsa, psykisk hälsa, fysisk hälsa samt vårdbesök relaterat till hälsa och livssituation. Resultatet indikerar att mäns våld mot kvinnor medför förödande konsekvenser på kvinnors hälsa. Konsekvenser på den psykiska hälsan som redovisas i resultatet är bland annat, posttraumatiskt stressyndrom, ångest, depression samt ett flertal andra återkommande känslor. Vidare påverkas den sociala hälsan negativt då kvinnor som utsätts för partnervåld ofta isoleras på grund av männens kontroll, vilket leder till ett minskat socialt nätverk. Direkta skador och nedsättningar på kroppen är fysiska effekter av våld som visat sig vara vanligt förekommande. Det finns för våldsutsatta kvinnor ett stort behov av vård men det kan också vara en svår process för många att gå igenom. Normaliseringsprocessen är en teori som förklarar kvinnors förändrade verklighetsbilder. Vi har nått ökad kunskap kring kvinnors våldsutsatthet med hjälp av normaliseringsprocessen och den insamlade empirin. I analysen tydliggörs hur kvinnor går från att erhålla egen kontroll över sina liv, till att förlora den på grund av männens makt. / The aim is to use a literature review to increase knowledge about how the health and life situation of women exposed to violence are affected by men's violence. The method used for the essay is a literature review where 20 scientific articles have been selected according to relevance in terms of the purpose of the essay, the material has then been carefully categorized by using a thematic analysis. The themes found in the essay are limitations in women’s life situation, social health, mental health, physical health and care visits related to health and life situation. The results indicate that men’s violence against women has devastating consequences for women’s health. Consequences on the mental health that are shown in the results are for instance post-traumatic stress disorder, anxiety, depression and several other recurring emotions. Furthermore, social health is negatively affected as women who are exposed to partner violence are often isolated due to men’s control, which leads to a reduced social network. Direct injuries and impairments to the body are physical effects of violence that have been shown to be common. There is a great need of care for abused women, but it can also be a difficult process for many to go through. The normalization process is a theory that explains women’s changing images of reality. We have achieved increased knowledge about women’s exposure to violence with help of the normalization process and the collected empirical evidence. The analysis clarifies how women go from having their own control over their lives, to losing it due to men’s power.

The purpose of this study is to gain a better understanding of women who have been abused by their partners. The study also examines how violence takes shape in a relationship. Based on a qualitative text analysis of three autobiographies and one novel, we have obtained the material for this study. The three selected autobiographies are; "I have not told you everything" by Jessie Andersson, "The nightmare" by Maria Dahlén and "It would be a pleasure to kill you" by Magdalena Graaf and the novel "Hidden" by Liza Marklund. To gain a better understanding of this topic, we have used the following theories; the process of normalization of violence, gender and masculinity. The analysis of the study is divided into two chapters. In the first chapter we are going to analyze the "Women's experiences as subjects to violence in relationships", where similarities in the four books are revealed, as well as the women’s experiences. The second chapter highlights "The underlying reasons why abuse exists in these relationships". This chapter shows what the gender roles of a man and a woman are, as told in the relationships described in the books. The results of this study show that women first become exposed to psychological violence which later also becomes physical. Women, who live in these conditions, adapt to the men’s behavior and feel shame, guilt, fear and powerlessness about their lives. Furthermore we discuss the society’s influential role towards women who are abused. The society and the social workers, should have an understanding of this problem, in order to help the women and understand why they stay in abusive relationships. / Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för kvinnor som levt i våldsutsatta relationer. Studien undersöker även hur våldet tar sin form i ett förhållande. Utifrån en kvalitativ textanalys av tre självbiografier och en roman får vi fram studiens textmaterial. De tre utvalda självbiografierna är; "Jag har inte berättat allt" av Jessie Andersson, "Nattmaran" av Maria Dahlén och "Det ska bli ett sant nöje att döda dig" av Magdalena Graaf samt romanen "Gömda" av Liza Marklund. För att få förståelse kring ämnet har vi använt oss av teorierna; Våldets normaliseringsprocess, genus och maskulinitet. Studiens analys är indelad i två kapitel. I det första kapitlet analyserar vi "Kvinnors upplevelser i ett våldsutsatt förhållande" där likheter i de fyra böckerna framkommer samt kvinnornas upplevelser. Det andra kapitlet belyser "De bakomliggande faktorerna till den våldsutsatta relationens existens" visar på att könsroller angående vad som är "man" och "kvinna" existerar i relationerna i de fyra böckerna. Resultatet för denna studie visar att kvinnor först blir utsatta för psykiskt våld och som sedan även övergår till fysiskt. Kvinnorna som lever i dessa förhållanden anpassar sig efter männen och känner skam, skuld, rädsla och maktlöshet över sin livssituation. Vidare redovisas samhällets påverkande roll gentemot kvinnor som blir misshandlade. Samhället och de professionella socialarbetare bör ha kunskaper om denna problematik för att kunna hjälpa kvinnan samt förstå varför hon stannar kvar i förhållandet.

The fiction book series After for young adult has had a big impact and spread among young people, this was also made possible based on the book series being filmed. The book's descriptions have been debated based on the book's content, the discussion has been based on whether the book portrays a young relationship as a destructive or a fantastic love story. The purpose of this study is to examine the fiction book series After with a focus on domestic violence. In order to achieve the purpose of the study, a qualitative thematic analysis has been applied, to examine the content of the book series and investigate the existence of domestic violence. To interpret and understand the study material, the normalization process has been used. The results show that various forms of violence are described in the books, psychological violence is most common but also other forms such as material, economic, physical and sexual violence occur. Response from the social network and the victim is made visible in the results. The results also indicated that violence and control can be made possible by digital platforms, and it is a prominent form in young relationships. The study highlights the importance of having a discussion with young people about the depictions of violence presented in the media and fiction books. / Den skönlitterära bokserien After har haft stort genomslag och spridning hos unga, detta möjliggjordes även utifrån att bokserien filmatiserades. Bokens skildringar har varit omdiskuterade utifrån bokens innehåll, diskussionen har grundats i om boken porträtterar en ung relation som destruktiv eller en fantastisk kärlekshistoria. Syftet med denna studie är att undersöka den skönlitterära bokserien After med fokus på våld i nära relationer. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ tematisk analys tillämpats, för att granska bokseriens innehåll och undersöka förekomsten av våld. För att tolka och förstå studiens material har normaliseringsprocessen använts. Resultatet visar att olika former av våld skildras i böckerna, psykiskt våld är mest förekommande men även andra former som materiellt, ekonomiskt, fysiskt och sexuellt våld förekommer. Respons från det sociala nätverket och från den utsatte synliggörs i resultatet. Resultatet indikerade även att våld och kontroll kan möjliggöras och effektiviseras av digitala plattformar, då det är en framträdande form av våld i unga nära relationer. Studienlyfter vikten av att föra en diskussion med ungdomar kring de våldsskildringar som presenteras i media och skönlitterära böcker.

The aim of this study is to analyze how eight women, through autobiographies, describe their experiences of leaving a relationship with a violent male partner. Furthermore, the purpose was also to illustrate factors that kept women from leaving the relationship and factors that encouraged them to leave. The study is mainly based on a gender perspective. In order to create a deeper understanding for the process of women leaving violent men,we included two theories in the study. The two theories are Eva Lundgren’s (2004) theory of The Normalization Process of Violence and Holmberg och Enander’s (2010) theory of the Process of Leaving Violent Men. The result shows that mens violence against women in intimate partner relationships. The result shows that women from the autobiographies tended to get used to the violence coming from their men and considered it to be a part of the relationship. Furthermore, result shows that men’s control and power over women go hand in hand, which leads to women adapting to the violent relation.

Denna kvalitativa studie syftar att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur tre kvinnor tagit sig ur nära relationer till våldsutövande män. Vidare undersöks de möjligheter och hinder som återfinns i processen samt hur uppbrottet kan förstås i relation till samhällets genusordning. Empirin består av tre våldsutsatta kvinnors självbiografier och har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens teoretiska verktyg utgörs av Lundgrens (2004) teori om normaliseringsprocessen, Holmberg och Enanders (2011) teori om uppbrottsprocessen samt Hirdmans (2003) teori om genussystemet. Resultatet visar att kvinnors uppbrottsprocess präglas av ett starkt emotionellt band samt mannens växling mellan värme och våld. Dessa faktorer samt mannens makt- och kontrollstrategier bidrar till maktobalansen i relationen. För att återfå kontroll har kvinnorna olika anpassnings- och motståndsstrategier. Trots att detta i de flesta fall leder till gränsförskjutning och normalisering av våldet, påvisar det att kvinnorna inte är "passiva offer" som stereotypen av den våldsutsatta kvnnan lyder. Denna kvalitativa studie visar mäns våld mot kvinnor kopplat till genusperspektiv. Dock har vi funnit att detta perspektiv inte visar hur kvinnor inte är underordnade i alla lägen samt att dem på en individuell nivå utövar motstånd mot makt och förtryck. / This qualitative study aims to examine three women's processes of leaving relationships to violent men from a gender perspective. Furthermore, this study examines the possibilities and obstacles that may arise during the process, as well as how leaving a violent relationship can be understood in regard to society's gender system. The data consists of three autobiographies of women who are victims of domestic violence and analyzed using thematic analysis. The study's theoretical tools are provided by Lundgren's (2004) theory of the normalization process, Holmberg and Enander's (2011) theory of the leaving process and Hirdman's (2003) theory of the gender system. The results show that the leaving process features a strong emotional bond and the man's transition from love to violence. It is these factors that along with the man's power and control strategies that together contribute to the imbalance of power in the relationship. To regain control, women have different strategies of adaption and resistance. Although in most cases this leads to a shift of boundries and a normalization of the violence, it shows that women are not "passive victims" like the stereotypical abused woman. This qualitative study shows men's violence against women in relation to gender perspective. However, we have found that the theory does not provide a perspective that shows how women are not always subordinated and that on an individual level exert resistance against power and oppression.