Edvard Grieg (1843-1907) är en viktig nationallromantisk kompositör inom norskmusikhistoria. Den här studien belyser Edvard Griegs Violin Sonata No. 2, Op. 13. Syftet äratt nå en fördjupad förståelse för Edvard Grieg som en nationalromantisk kompositör. I minatvå frågeställningar undersöker jag vad som specifikt karakteriserar Griegs musik som”norsk" i form av hans influenser av norsk folkmusik och hans upplevelser av norsk natur.Med hjälp av instudering och interpretation, litteraturstudier samt experiment har studienssyfte uppfyllts. Resultatet av min egen musikanalys visar på flera exempel där Grieg harinspirerats av norsk folkmusik (halling och springar). Jag belyser även hans strävan attefterlikna den norska hardingfelan i violinstämmans utformning. Dessa resultat bekräftas ilitteraturstudien. Resultat gällande musikelement i sonaten som gestaltar norsk natur tyckerjag mig själv finna stöd för i min egen analys, men jag inser att jag har svårt att frigöra migfrån mina egna upplevelser från den norska naturen och dess kopplingar till Griegs musik.Litteraturstudiens resultat visar på liknande tolkningar, t ex att sonaten har en prägel av sorgoch melankoli, vilket kan tolkas som en reflektion över den norska naturens ödsliga och kargalandskap. I experimentet där 9 deltagare får lyssna på sonaten och välja bland 9 naturtypersom de tycker passar bäst till stycket. Resultatet visar på att ingen väljer den bild som visarnorsk natur (Hardangervidda) men att flera deltagare (5 av 9) väljer naturtyper som kan varaförknippat med ett nordiskt land. I diskussionen ställs frågor om hur det kommer sig attGriegs musik definierar ”ett norskt tonspråk”. Är detta på riktigt eller är det ett resultat avmänniskors konstruktioner med syftet att skapa en nationell identitet i ett politiskt landskapdär Norge strävar efter nationell självständighet från grannländernas flera hundraårigaockupation? / <p>F. Schubert Violinsonat no 4 i A-dur, op. 162, D 574. E. Grieg första satsen ur violinsonat no 2 i G-dur, op 13. E. Ysaye sonat no 3 i d-moll, Ballade, op. 27. (Medverkande Erik Lanninger, piano)</p>

Detta examensarbete innefattar en reflektion inför min examenskonsert och vernissage med musik och konst inspirerad av den Jämtländska fjällvärlden där jag växte upp. Min avsikt var att skapa en hyllning till den plats jag håller närmst om hjärtat, samt att genom olika medel göra ett försök att skildra den.  Mitt stilanalysarbete kretsar kring folksångerskan Kirsten Bråten Berg och hennes framförande av den norska visgenren Nystev. Syftet med arbetet har varit att försöka beskriva Kirsten Bråten Bergs sångsätt och uttryck, och därtill kartlägga nystevens struktur och gestaltning.  Studien har som avsikt att väcka intresse hos den som visar nyfikenhet för den skandinaviska folkmusik- och vokaltraditionen. Min förhoppning är att vederbörande ska få ta del av verktyg, inspiration och material gällande ämnet, och att detta ska leda till ett vidare utforskande av genren. / <p><strong>Program examenskonsert:</strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Årstider</strong></p><p>S. Hultqvist Kott</p><p></p><p><strong>Gamlestev</strong></p><p>Trad. efter Kirsten Bråten Berg</p><p></p><p><strong>Tiden flyr när vill du börja / Erotokritos</strong></p><p>Trad. efter Anders Hoas / trad. Grekland</p><p></p><p><strong>O sommartid så skön och kär</strong></p><p>Trad. efter Dansar Edvard Jonsson</p><p></p><p><strong>Kalhygge</strong></p><p>S. Hultqvist Kott</p><p></p><p><strong>Improvisation ur Gryning över Kalahari</strong></p><p>Författare Lasse Berg</p><p></p><p><strong>Sven Svane / Gåtegangar</strong></p><p>Trad. efter K. Bråten Berg / A. Myrin &amp; G. Nergaard</p><p></p><p><strong>Seint var det om kvelden</strong></p><p>Trad. efter Paul Sveinall</p><p></p><p><strong>På dig jag hoppas</strong></p><p>Trad. efter Gustav Jönsson</p><p></p><p><strong>I norr</strong></p><p>S. Hultqvist Kott</p><p></p><p><strong>Jämtländsk vaggvisa</strong></p><p><em>A. Edwall</em></p><p><em></em></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>Sofia Hultqvist Kott — sång, shrutibox</p><p>Susanne Rosenberg — sång</p><p>Óskar Guðnason — sång</p><p>Siri Flensburg — sång</p><p>Jim Base — elgitarr</p><p>Albin Myrin — klarinett</p><p>Leif Ottosson — dragspel</p><p>Olov Lindroth — tramporgel</p><p>Christian Mohr Levisen — kretensisk lyra</p><p>Gard Nergaard — hardingfela, altfiol, pedal steel </p><p></p><p><strong>Video och ljudupptagning: </strong></p><p>Alexander Wallin</p>

No description available.