Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1994. / Spine title: CNM and MD outcomes for pain control in labor.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1993.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1994. / Spine title: CNM and MD outcomes for pain control in labor.

Bakgrund: Vårdrelationen tycks ha stor betydelse för patientens välbefinnande och många faktorer kan påverka utvecklingen av relationen i en positiv riktning. Relationen ses främst som ett medel för att uppnå omvårdnadsmålen, men kan även utgöra ett mål i sig. Tidigare forskning fokuserar på när och hur vårdrelationen innebär ett vårdande för patienten. Studier som har ett helhetsperspektiv och en generell utgångspunkt i patienters preferenser avseende hur sjuksköterskan kan utveckla en god vårdrelation är få. För att kunna utveckla goda vård- relationer till sina patienter behöver sjuksköterskor förstå de faktorer som patienter upplever som betydelsefulla i den goda vårdrelationen. Syfte: Att beskriva faktorer som ur ett patientperspektiv har betydelse för en god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska. Metod: För att få fördjupad kunskap om de faktorer patienter finner betydelsefulla för att en god vårdrelation ska utvecklas genomfördes en litteraturstudie av vårdvetenskapliga artiklar om patienters erfarenheter av vårdrelationen. Resultat: Studien resulterade i sex teman som beskriver patienternas förväntningar på sjuk- sköterskans kunskaper, egenskaper och handlingar inom ramen för den goda vårdrelationen. Patienterna värdesätter fysisk närvaro vid omvårdnaden, ett medmänskligt och respektfullt bemötande, att sjuksköterskan är professionell och förtroendeingivande, har ett personcent- rerat engagemang samt kommunikationsförmåga. Av sjätte temat framgår att patienten, och inte bara sjuksköterskan, lägger ner stora ansträngningar på att en vårdrelation ska utvecklas. Diskussion: Patienter vill bli sedda och respekterade som unika individer, med sina behov och förutsättningar. De vill möta en sjuksköterska som är intresserad och engagerad, inte bara i patienten som person, utan även i sin profession och utvecklingen av den, för att uppnå patientens främsta mål – nämligen förbättrad hälsa. Patienterna vill uppleva symmetri i engagemanget för relationen och utifrån detta gemensamt arbeta mot ökat välbefinnande. Resultatet har många beröringspunkter med Travelbees teori om mellanmänskliga relationer.

Bakgrund: Den växande kulturella mångfalden i Sverige har lett till nya utmaningar för samhället och inte minst för sjukvården. Kultur är universellt för alla människor och speglas bland annat av faktorer som religion, värderingar, språk, miljö och kön. Den kulturella bakgrunden influerar våra uppfattningar av hälsa och sjukdom och hur vi ger uttryck för smärta och obehag. Det finns likheter och olikheter som leder till att vårdande kan förstås på olika sätt och kräver därför kulturellt kompetenta vårdgivare. Syfte: Syftet är att belysa hur vårdtagare med olika kulturella bakgrunder och vårdpersonal upplever transkulturella möten inom den svenska sjukvården. Metod: Litteraturöversikt där tolv kvalitativa studiers resultat har syntetiserats och sammanställts. Sex artiklar utgår från ett vårdtagarperspektiv och sex från ett vårdpersonalperspektiv. Gemensamt för studierna är att de belyser upplevelser av transkulturella möten i svensk sjukvård. Resultat: Tre teman framkom med två subteman vardera. Det första temat är ”Utmaningar relaterat till kommunikation”, med två subteman, ”Språket som hinder” och ”Användning av tolk”. Det andra temat är ”Utmaningar relaterat till kulturella olikheter”, med två subteman, ”Olikheter i synen på vård och vårdande” och ”Uppfattningar om könsskillnader”. Det tredje temat är ”Fördomar och kränkande bemötande”, med två subteman, ”Fördomar och misstro” och ”Upplevelser och tankar om kränkande bemötande”. Diskussion: Resultatet i denna studie ger en bild av att transkulturella möten i vården inte är helt okomplicerade. Det saknas verktyg att närma sig varandra i transkulturella möten och det handlar om att hitta nya vägar att kommunicera, både verbalt men också icke-verbalt. Vårdpersonal upplever känslor av frustration och osäkerhet när de vårdar människor med andra kulturella bakgrunder än den egna. Dessa känslor kan ses som exempel på ett etnocentriskt förhållningssätt. För att vårdpersonal ska kunna utveckla kulturell kompetens krävs utbildning och reflektion om transkulturell omvårdnad. / Background: The increasing cultural diversity in Sweden has led to new challenges for the society and the health care services. Culture is universal for all humans and is reflected by factors such as religion, values, language, environment and gender. The cultural background influence our perceptions about health and sickness and how we express pain and discomfort. There are similarities and differences which leads to different understandings about caring hence the importance of cultural competence among health care staff. Aim: To illuminate clients and health care staff´s experiences of transcultural meetings in the context of Swedish health care. Methods: A litterature overview. The results of twelve qualitative studys have been synthesized and summarized. Six articles are from a clients perspective and the other six from a health care staff perspective. All of the studys have in common that they illuminate experiences of transcultural meetings in Swedish health care. Results: Three themes emerged with two subthemes each. The first theme is ”Challenges related to communication” with two subthemes, ”Language as a barrier” and ”The use of interpreter”. The second theme is ”Challenges related to cultural differences” with two subthemes, ”Different views of care and caring” and ”Perceptions about gender-differences”. The third theme is ”Prejudices and offensive treatment” with two subthemes, ”Prejudices and disbeliefs” and ”Perceptions and thoughts about offensive treatments”. Discussion: The result in this study provides a picture that transcultural meetings are not entirely uncomplicated. There are lack of tools to approach one another in transcultural meetings and it is a matter of finding new ways to communicate, both verbally and non-verbally. Health care staff experience feelings of frustration and insecurity when they care for people with different cultural backgrounds than their own. These feelings can be understood as examples of an ethnocentric approach. In order to develope cultural competence the health care staff needs education and reflection of transcultural care.

Nurses are often the first members of the health care team with whom patients interact. The initial impression of the nurses’ receptiveness to the patients’ needs influences the patients’ views of their overall care. Researchers have suggested that understanding communication between individuals can provide the human link, or social element, to the successful implementation and use of electronic health records, including documentation (Lanham, Leykum, & McDaniel, 2012). Zadvinskis, Chipps, and Yen (2014) identified that the helpful features of bedside documentation systems were offset by the mismatch between the system and nurse’s workflow. The purpose of this micro-ethnography study was to explore the culture of nurse-patient interaction associated with electronic documentation at the bedside. Data were collected through passive participant observation, audio-taping of the nurse-patient interactions, and informal and semi-structured interviews with the nurses. A total of twenty-six observations were conducted on three nursing units at an urban healthcare facility in New England. These three units were occupied by similar patient populations and all patients required cardiac monitoring. Three themes consistently emerged from qualitative data analysis: the nurses paused during verbal communication, the nurses played a game of tag between the patient and the computer, and the nurses performed automatic or machine-like actions. The participants described these themes in the informal and semi-structured interviews. The nurses’ actions were observed during passive participant observation, and the audio-taped interactions supported these themes. Understanding the adaptation of caregiving necessitated by bedside electronic documentation will have a positive impact on developing systems that interface seamlessly with the nurses’ workflow and encourage patients’ active participation in their care.

O termo humanização tem sido freqüente na prática assistencial, na formação dos profissionais da saúde e nas políticas públicas. Entretanto, não percebemos o apoio do conceito do termo humanização (quando ele existe) em uma teoria ou filosofia, o que dificulta a discussão da temática da humanização em nível científico. Partimos, neste trabalho, do seguinte conceito de humanização: encontro de subjetividades no e pelo ato de cuidar. Considerando que há uma necessidade urgente em tratar a humanização cientificamente, os objetivos desta pesquisa foram: eleger um referencial filosófico que possa sustentar a teoria e a prática do cuidado humanizado; refletir sobre o conceito de humanização proposto neste estudo à luz do referencial teórico escolhido; definir categorias filosóficas que subjazem as relações de cuidado de enfermagem; construir uma articulação entre o recorte filosófico escolhido e os saberes da enfermagem. O referencial escolhido foi a filosofia de Emmanuel Lévinas. Esta escolha baseou-se na finalidade da enfermagem, na complexidade que envolve o saber e o fazer desta profissão e, também, na necessidade de incluir um referencial apropriado sobre humanização na formação do profissional enfermeiro. O método utilizado para a leitura das obras foi a hermenêutica. Após a leitura destas obras elegemos as categorias que subjazem as relações de cuidado entre um eu enfermeiro e um outro, discorremos sobre elas e, por fim, articulamos estes conteúdos filosóficos com os saberes da enfermagem. Em seguida, consolidamos a fundamentação da humanização ancorando-a em uma realidade factual do profissional enfermeiro. As leituras nos mostraram que a relação que o eu estabelece com o mundo é fundamental para que se perceba como um ser separado que pode buscar aquilo que lhe falta. Entretanto, ao se deparar com outrem, este apresenta-se como rosto que traz o rastro do infinito, o qual impede a sua objetivação. Dessa forma, o outro apresenta-se em posição de altura relativamente ao eu enfermeiro, o que produz uma assimetria na relação eu-outro e desperta um desejo no eu. Este desejo não parte de uma necessidade do desejante, mas é despertado pelo desejado. A relação entre estes seres transcendentes se dá através da linguagem, a qual permite que o eu e o outro permaneçam separados e em relação. Nesta relação evidencia-se a separação do tempo do eu enfermeiro com o tempo do outro. E, como no mundo o eu está diante de vários outros, é necessário que ele responda a cada um deles com justiça. É nesta resposta que o eu torna-se uma subjetividade que é responsabilidade até a substituição. Esta responsabilidade infinita do eu, põe em questão a sua liberdade. Dessa forma, a relação humanizada com base na filosofia de Lévinas pressupõe uma assimétrica na qual a responsabilidade do eu é sempre voltada para o outro, a sua liberdade é livre apenas para ser para o outro. Portanto, o conceito de cuidado humanizado aqui proposto deve conter esta assimetria. Assim, substituímos o conceito inicialmente formulado por relação eu-outro no e pelo ato de cuidar. / The term humanization has been frequent in the assistance practice, in the graduation of the health professionals and public politics. However we don´t perceive the support of the humanization concept (when it exists) in a theory or philosophy what makes even more difficult the discussion of the humanization themes in a scientific level. In this research, we part from the humanization concept: a meeting of the subjectivities in and by the act of the care. Considering that is a urgent necessity in threatening humanization scientifically, the goals of this research were: elect one philosophic reference that can support the theory and practice of the humanizated care; a reflection about the humanization concept proposed in this study as a light of the referential theory choose; define philosophic categories that can support the relations of the nurse care; construct a articulation between a philosophic cutting out that has been choose and the nurse knows. The referential choose was an Emmanuel Lévinas philosophy. This choice was based in the nursing finality and the complexity that involves the knows and makes of this profession and the necessity to include a referential appropriated in humanization used in the graduation of the nurse professional. The method used in the reading of these works was the hermeneutics. After the reading of these researches we elected the categories to support the relations of the care between a I-nurse and a I- other we discuss about them and in the end we articulated about these philosophical contents with the knows of the nursing. After that we consolidated the fundament of the humanization anchoring in a factual reality of the nurse professional. The readings showed us that the relation that the I establish with the world is very important to show how a not complete human can search what it is losing. However when meets with another human this presents as a face that brings the trail of the infinity that impossibility the objective of all. This way the other shows in an I-nurse high position that produce a asymmetry in the relation I-other and awakens a desire in the I. This desire don´t go from a necessity of the desiring but is awakened by the desired person. The relation between this humans transcendence happens using the language that permits that the I and the other can stay related separated. In this relation it is evident the separation between the time of the I-nurse and the other. And because in the world the I is distant from the others it is necessary that it responds to each one with justice. It is in this response that the I turns into a subjectivity that is responsible until the substitution. This infinity responsibility of the I put in question it owns liberty. In this way the humanizated relation based in the Levinas´s philosophy presupposes one asymmetrical in which the responsibility of the I is always related to the other and its liberty is free only if is for the other. So the concept of the humanizated care proposed in this research should contain this asymmetrical way. So we substitute the initial formulated concept for relation I-other in and by the care act.

No description available.

Bakgrund Att leva med de psykiska sjukdomarna schizofreni eller bipolärt syndrom innebär stora utmaningar i det dagliga livet, då det sociala livet är inskränkt och stigmatiserade uppfattningar leder till en känsla av diskriminering och ytterligare utanförskap för denna patientgrupp. Symtomen behandlas i första hand farmakologiskt, men det räcker inte med enbart läkemedel för att personen ska uppnå god psykisk hälsa. Alla individer har rätt till adekvat och personcentrerad omvårdnad för att öka välbefinnandet och livskvaliteten, vilket i sin tur påverkar det psykiska måendet. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnad kan främja den psykiska hälsan hos personer med schizofreni eller bipolärt syndrom. Metod Det utfördes en icke-systematisk litteraturöversikt, där totalt 16 vetenskapliga originalartiklar utgör grunden till resultatet. Sökning av relevant litteratur har gjorts i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Genom tydliga inklusions- och exklusionskriterier har artiklarna granskats och valts ut för resultatet. Med hjälp av tematisk analys av artiklarnas innehåll har följande sex kategorier utarbetats: den terapeutiska alliansen, copingstrategier för ökad livskvalitet, ökad självkänsla, stigmatisering av patienter med schizofreni och bipolärt syndrom, samarbete mellan olika vårdgivare samt hälso- och sjukvårdens kunskap i ämnet. Resultat Resultatet tyder på att byggandet av en terapeutisk allians mellan sjuksköterskan och patienten är grunden till personcentrerad vård. Personer med schizofreni eller bipolärt syndrom måste hitta strategier för att hantera sina sjukdomsepisoder med stöd från sjuksköterskan. Detta leder till ökat välmående och främjar den psykiska hälsan. Individanpassad omvårdnad baseras på utbildning och kunskap, samt ett samarbete mellan olika vårdgivare. Slutsats                                                                                             Som legitimerad sjuksköterska är det viktigt att inneha kunskap om bemötande av personer med schizofreni eller bipolärt syndrom för att kunna ge adekvat omvårdnad och stödja utsatta patientgrupper till god hälsa och ökad livskvalitet. Detta innefattar att främja empowerment hos patientgruppen för att ge möjlighet till önskvärd egenvård. / Background Living with the mental illnesses schizophrenia or bipolar disorder involves major challenges in daily life, as social life is restricted, and stigmatized perceptions lead to feelings of discrimination and further exclusion for this patient group. The symptoms are primarily treated pharmacologically, but medication alone is not enough for each person to achieve satisfactory mental health. All individuals have the right to adequate and person-centered care to increase well-being and quality of life, which affects the mental state. Aim The purpose of the study was to describe how nursing care can promote mental health for individuals with schizophrenia or bipolar disorder. Method A non-systematic literature review was accomplished, where a total of 16 Scientific original articles form the basis for the result. Searches of relevant literature were performed in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Through precise inclusion and exclusion criteria, the articles have been carefully reviewed and selected for the result. Using a thematic analysis for the content of the articles, the following six categories were developed: the therapeutic alliance, coping strategies for increased quality of life, increased self-esteem, stigmatization of patients with schizophrenia and bipolar disorder, collaborative care and health care knowledge within the subject. Results The results indicate that the establishing of a therapeutic alliance between the nurse and the patient is the basis for person-centered care. People with schizophrenia or bipolar disorder need to find strategies for managing their episodes of illness with the support of the nurse. This leads to increased well-being and promotes mental health. Individualized nursing is based on education and knowledge, as well as a collaboration between different care providers. Conclusions As a licensed nurse, it is important to possess knowledge about treating individuals with schizophrenia or bipolar disorder, in order to provide adequate care and support vulnerable patient groups to good health and increased quality of life. This includes promoting the empowerment of the patient group to provide the opportunity for desirable self-care.

Bakgrund: Sjuksköterskans roll i vården runt patienten är att vara omvårdnadsexpert. Vårdrelationen mellan patienten och sjuksköterskan är en viktig del av omvårdnaden. I sitt arbete har sjuksköterskan lagar och regler, riktlinjer och styrdokument att förhålla sig till. Omvårdnadsteorier föreslår olika system för hur en god omvårdnad ska bedrivas. Syfte: Att utforska vilka faktorer som påverkar patienters upplevelser av omvårdnad. Metod: Allmän litteraturöversikt. Uppsatsen är baserad på fyra kvalitativa och sex kvantitativa artiklar hämtade från Cinahl Complete, PsycINFO och PubMed. Artiklarna är kvalitetsgranskade och sammanställda efter resultatens likheter och olikheter. Resultat: Resultatet är presenterat i tre huvudkategorier, Demografiska faktorer, Kommunikation och Kompetens. En patient som får tydlig information, blir behandlad som en människa och som bemöts med vänlighet och respekt känner sig trygg och väl omhändertagen. En sjuksköterska som är kunnig och fingerfärdig och kan använda sig av sina personliga resurser för att få en god relation med patienten utstrålar professionalitet och självsäkerhet och har möjlighet att ge god omvårdnad till patienten Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån patientupplevelsen, ramen för sjuksköterskeprofessionen och Joyce Travelbees teori om omvårdnadens mellanmänskliga aspekter / Background: The role of the nurse in caring for the patient is to be the nursing expert. The nurse-patient relation is an important part of nursing care. In her work the nurse has laws and regulations, guidelines and control documents to relate to. Nursing theories suggests different systems to carry out good nursing care. Aim: To explore which factors that affect the patient experience of nursing. Method: Literature review. The essay is based on four qualitative and six quantitative articles retrieved from Cinahl Complete, PsycINFO and PubMed. The articles were quality-reviewed and compiled based on their similarities and differences. Results: The result is presented in three main categories, Demographic factors, Communication and Competence. A patient who gets proper information, is treated like a human-being and with kindness and respect, feels safe and well taken care of. A nurse who is well educated and dexterous and who can use his or hers personal resources to get a good relation with the patient, emits professionality and self-confidence and has a possibility to give good nursing to the patient. Discussion: The result was discussed based on the patient experience, the scope of the profession of the nurse and Joyce Travelbee’s nursing theory