Bakgrund Beroende ska ses som en sjukdom och kräver därmed vård anpassad till dess specifika behov. Patienter med substansberoende upplever stigmatisering och har negativa erfarenheter av vården, samtidigt som bemötandet från vårdpersonal är en viktig del i behandlingen för dessa patienter. Omvårdnadsbegreppet tillit är det här arbetets teoretiska utgångspunkt. Tillit är en förutsättning för att god omvårdnad ska kunna ges. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av mötet med patienter med substansberoende. Metod Metoden för detta arbete var en litteraturöversikt. Databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO användes för att söka fram artiklar. Femton vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och sammanställdes i en matris. En integrerad analysmetod användes för att analysera och presentera datan i resultatet. Resultat Fem kategorier identifierades. Dessa var Sjuksköterskans arbets- och förhållningssätt, Attityder och fördomar, Brist på kunskap, Känslan av att inte få veta hela sanningen och Upplevda känslor i patientmötet. Sjuksköterskor upplevde en brist på kunskap gällande substansberoende patienter och även frustration, rädsla och oro i patientmötet. Sjuksköterskorna kände att patienterna inte berättade allt om sin smärta eller substansbruk, och hade mestadels negativa attityder och fördomar mot patienterna. De hade även olika tillvägagångssätt i bemötandet gentemot patienterna. Slutsats Det fanns stora brister i kunskap hos sjuksköterskor angående substansberoende patienter samt stora brister i tilliten dem emellan. Bristen på tillit bidrar till att patienters förtroende för sjuksköterskor minskar. En kompetenshöjning skulle kunna vara en lösning på en del av sjuksköterskornas upplevda problem

Bakgrund Våld i nära relationer är en av de mest förekommande formerna av våld som kvinnor utsätts för runtom i världen. En orsak som försvårar arbetet är att den utsatta och gärningsmannen har en känslomässig relation till varandra. Hälso- och sjukvården bär på ett ansvar vid mötet med dessa kvinnor och sjuksköterskan spelar en nyckelroll i att främja en trygg och professionell relation med patienten. I dagsläget är utbildning inom området för hälso- och sjukvårdspersonal knapp, vilket kan orsaka onödigt lidande för patienten. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal i samband med mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Metod Som metod för den här litteraturöversikten valdes en icke-systematisk design, vilken genomfördes och baserades på 17 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och mixad design. Inkluderade artiklar eftersöktes i databaserna PubMed och CINAHL, med relevanta sökord för föreliggande syfte. Dessa kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet sorterades in i teman och subteman. Resultat Resultatet redovisades genom två huvudteman: Det icke-vårdande mötet – upplevelse av en bristfällig vårdrelation samt Det vårdande mötet – upplevelse av en givande vårdrelation. De subteman som identifierades under Det icke-vårdande mötet var: Oro inför avslöjandet och dess konsekvenser, Skuld och skam, Otrygghet, nonchalans och att inte bli tagen på allvar, Brist på empati samt Bristfällig information och uppföljning. De subteman som identifierades under Det vårdande mötet var: Trygghet, empati och att vara sedd, Att få frågor om våld samt Delaktighet och stöd. Slutsats Det framkom att kvinnor utsatta för våld i nära relationer har många gemensamma upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Återkommande var Oro inför avslöjandet och dess konsekvenser, Skuld och skam samt Bristfällig information och uppföljning, Trygghet, empati och att vara sedd, Att få frågor om våld och Delaktighet och stöd. Resultatet tyder på att det finns en bristande kunskap i ämnet hos hälso- och sjukvårdspersonal samt att det är av vikt att stärka medvetenhet gällande bemötande av denna patientgrupp. / Background Intimate partner violence is one of the most common forms of violence affecting women around the world. The problem with intimate partner violence is that the perpetrator and the victim have an emotional relationship with each other. The health care professionals have a great responsibility in the meeting with these women and the nurse has an important role in establishing a safe environment for the patient. Today, the supply of education in the field for health care professionals is low. Subsequently, this can lead to unnecessary suffering for the patient. Aim The aim of this literature review was to illustrate abused women’s experiences of the encounter with health care professionals. Method A non-systematic literature review was conducted based on 17 scientific articles of both qualitative and mixed study design. These articles were obtained from the databases,PubMed and CINAHL, using appropriate keywords. Selected articles were reviewed in agreement with Sophiahemmet University’s assessment basis for classification and quality review Aft,er the quality examination of the chosen articles, an integrated data analysis was performed, and the result subsequently grouped into two main themes with sub themes. Results Two main themes were identified: The non-caring encounter – experience of a deficientcare relationship and The caring encounter – experience of a rewarding care relationship. The sub themes that were identified were: Anxiety about the disclosure and its consequences, Guilt and shame, Insecurity, nonchalance, and a feeling of not being taken seriously, Lack of empathy and Lack of information and follow-up. Furthermore, the subthemes regarding the second theme were Security, empathy and feeling of being seen, To receive questions about violence and Participation and support. Conclusions Women exposed to intimate partner violence had many experiences in common when meeting with health care professionals. Anxiety about the disclosure of the violence and its consequences, Guilt and shame, and Lack of information were mentioned. Furthermore Security, To receive questions about violence, and Participation and support were illustrated. The results indicate that there is lack of knowledge in the field among healthcare professionals and that it is important to strengthen awareness regarding treatment of this patient group.

Bakgrund År 2018 utfördes 754 310 kirurgiska ingrepp på personer över 20 år, inom slutenvården i Sverige. För många patienter är kirurgiska ingrepp sammankopplat med en känsla av oro. Studier har visat att 60–80 procent av kirurgiska patienter är oroliga. Att som sjuksköterska lindra patientens oro inför ett kirurgiskt ingrepp samt skapa delaktighet kräver tid, kunskap och engagemang. Syfte Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner som kan ge patienten ökad delaktighet preoperativt. Metod En litteraturöversikt där sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Arton vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades med hjälp av integrerad analys samt kvalitetsgranskades och sorterades i teman efter vad de kom fram till. Resultat Resultaten i de inkluderade vetenskapliga artiklarna visade på vikten av tydlig och individanpassad information samt individanpassat bemötande av sjuksköterskorna preoperativt för att skapa delaktighet samt minska oron. De patienter som erhöll adekvat och tydlig information och där sjuksköterskan anammat personcentrerad omvårdnad genom individanpassat bemötande och kommunikation hjälpte patienterna att känna sig väl förberedda inför det kirurgiska ingreppet. Slutsats Individanpassat bemötande och individanpassad information till patienterna preoperativt är de omvårdnadsinterventioner som, resultatet i denna litteraturöversikt, visar på som mest effektiva ur patientens perspektiv. Att som sjuksköterska skapa en relation med patienten utifrån patientberättelsen och där identifiera patientens omvårdnadsbehov gällande grad och innehåll av information inför det kirurgiska ingreppet kan vara nyckeln till ökad delaktighet. / Background In 2018, 754 310 surgical procedures were performed on patients over 20 years old in the inpatient care in Sweden. For many patients, surgical procedures are associated with a feeling of anxiety. Studies have shown that 60-80 per cent of surgical patients suffer from anxiety. As a nurse, relieving the patients ́ anxiety prior to a surgical procedure and increasing patient participation requires time, knowledge and commitment. Aim The aim was to highlight nursing interventions that may encourage increased patient participation in preoperative care. Method A literature review where searches for scientific articles were made in PubMed and CINAHL. Eighteen scientific articles were selected and reviewed using an integrated analysis, examination of quality and then sorted by themes according to their findings. Result The results of the included scientific articles showed the importance of clear information and a person-centred approach from the nurses preoperatively to create participation and reduce anxiety. Patients who held adequate and clear information as well as when the nurse had a person-centred approach in both treatment and communication, entailed that the patients felt well prepared for the surgical procedure. Conclusion A person-centred approach and clear information to patients preoperatively are the nursing interventions shown to be most effective from the patient's perspective. This is the result of this literature review. As a nurse, establishing a relationship with the patient based on the patient's story and identifying the patient's need for care regarding the degree and content of information given prior to the surgical procedure, may be the key to increased patient participation.

SAMMANFATTNING Bakgrund Det är ett globalt växande problem att sjuksköterskor utsätts för hot och våld inom hälso-och sjukvården. Konsekvenserna kan bli flerdimensionella. Både sjuksköterskor och patienter riskerar att drabbas av negativa effekter till följd av hot och våld inom hälso- och sjukvården. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur hot och våld inom hälso-och sjukvården kan påverka sjuksköterskors omvårdnadsarbete. Metod Metoden som tillämpades var en icke systematisk litteraturöversikt. Databassökningen utfördes i CINAHL, PubMed samt PsycInfo. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Dataanalysen genomfördes med inspiration från Whittemore och Knafls (2005) analysmodell. Resultat Resultatet baserades på åtta kvantitativa och åtta kvalitativa studier. Resultatet presenterades utifrån ett huvudtema med tillhörande subteman. Sjuksköterskor med tidigare erfarenhet av hot och våld kunde i mötet bli mer uppmärksamma på patienters beteende. Relationen mellan patienter och sjuksköterskor kunde påverkas negativt då känslor som misstro beskrevs i samband med att patienter haft ett oförutsägbart beteende. Till följd av hotet och våldet kunde sjuksköterskor distansera sig från patienter och endast ge den omvårdnad som var absolut nödvändig. Slutsats Sjuksköterskor som blivit utsatta för hot och våld kunde uppleva negativ stress, hotad värdighet samt nedsatt välbefinnande vilket i sin tur kunde ha negativ inverkan på omvårdnaden. Minskad patientsäkerhet samt kvalité på vården kunde uppkomma utifrån minskad arbetsmotivation och produktivitet hos sjuksköterskan, till följd av hotet och våldet. Detta kunde drabba både den hotfulla/våldsamma patienten och även patienter runt om. / ABSTRACT Background It is a growing global problem that nurses are exposed to threats and violence in health care. The consequences can be multidimensional. Nurses and patients are both at risk of negative effects as a result of threats and violence in health care. Aim The aim of this literature review was to describe how threats and violence in health care may affect the care nurses provide. Method The applied method was a non-systematic literature review. The database search was conducted in CINAHL, PubMed and PsycInfo. The included articles were quality examined in accordance with Sophiahemmet University´s matrix. The data analysis was performed with inspiration from Whittemore and Knafl's (2005) analysis model. Results The result was based on eight quantitative and eight qualitative studies. The result was presented based on the main theme with associated subthemes. Nurses with previous experience of threats and violence could become more aware of patients' behavior during the meeting. The relationship between patients and nurses could be adversely affected, i.e. feelings of distrust were described because of unpredictable patient behavior. As a result of threat and violence, nurses could distance themselves from patients and merely provide care that they were obligated to give. Conclusions Nurses exposed to threats and violence could experience negative stress, impaired self-dignity as well as well-being, which could negatively impact nursing care. Reduced patient safety and quality of care could occur due to reduced work motivation and productivity of the nurse, as a result of patient threats and violence. Such threats and violence could negatively affect the threatening/violent patient, however also other surrounding patients.

Bakgrund: Sex är en del av hälsan och välbefinnandet. Vid cancersjukdom påverkas sexlivet både fysiskt, psykosocialt och existentiellt, vilket vidare påverkar livskvaliteten. Forskning visar att patienter önskar tala om sex men upplever att sjuksköterskan inte lyfter ämnet. Syfte: Att utifrån sjuksköterskans perspektiv undersöka vad som hindrar respektive skapar möjlighet för sjuksköterskan att samtala om sex och samliv vid cancersjukdom. Metod: Allmän litteraturöversikt med innehållsanalys valdes som metod där både artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Resultat: 15 artiklar svarade mot arbetets syfte. Identifierade faktorer som påverkade om sjuksköterskan samtalade om sex med patienten kunde delas in i två teman - Faktorer i Organisationen samt Faktorer hos Sjuksköterskan. Arbetsmiljö och rutiner påverkade utifrån arbetsbelastning, informationsmaterial samt stöd från kollegor och kunde avgöra om samtal genomfördes. Sjuksköterskans bekvämlighet att samtala om sex påverkades av hens ålder, år i arbetet, utbildningsnivå samt relation till patienten. Sjuksköterskans egna antaganden om patientens behov och önskemål påverkade om samtal om sex initierades. Antaganden var baserade på patientens karaktärsdrag, åsikter om att ämnet var privat och pinsamt samt att det inte var ett prioriterat problem för patienten. Slutsats: Stöd från kollegor, god arbetsmiljö, rutiner samt teoretisk- och praktisk utbildning med utgångspunkt i patientberättelsen ökar möjligheten för sjuksköterskan att genomföra samtal om sex samtidigt som det möjliggör för etablering av en vårdande relation. Med en holistisk människosyn och användning av samtalsstöd som Ex-PLISSIT skulle sjuksköterskan kunna känna sig bekväm att samtala om sex med patienter med cancersjukdom. / Background: Sex is part of one’s health. The sexlife is usually affected during cancer and cancer treatment, both physically, psychosocially and existentially, and can affect the quality of life. Research shows that patients with cancer wish to talk about sex but feel that the topic is not sufficiently raised by the nurses. Aim: To investigate, from the nurse's perspective, what barriers and facilitators there are for having discussions with patients about their sexlife during cancer and cancertreatment. Method: A literature review with thematic analysis of both qualitative and quantitative research articles was conducted. Results: Fifteen articles were included. Elements that affected the nurse’s initiative for discussing sex were divided into two themes: Elements within the Organization and the Nurse themself. Workload, routines, information material and support from colleagues influenced the nurse in engaging conversations about sex. The nurse’s age, years of service, level of education and relation to the patient affected their sense of comfort talking about sex. The nurse made own assumptions about the patient’s needs based on the patient's attributes and assumed that the patient had other priorities, would feel embarrassed or that the subject was tabu. Conclusion: Support from colleagues, a satisfying working environment, routines, education and practice creates opportunities for the nurse to talk about sex with the patient and is essential for a good nurse-patient relation. Having a holistic perspective and using the Ex-PLISSIT model the nurse could feel more comfortable talking about sex with cancer patients.

Bakgrund Varje år insjuknar 25 000-30 000 personer i Sverige med stroke. Stroke är ett samlingsbegrepp för hjärninfarkt och hjärnblödning som leder till syrebrist eller direkt skada i hjärnan. Hjärnskadorna kan leda till bestående eller övergående funktionsnedsättningar i varierande grad. Patienterna tas om hand av multidisciplinära team där sjuksköterskan ingår i alla leden i vårdkedjan. Sjuksköterskan utför omvårdnad för att stödja patienterna i deras återhämtning, vilket kan bidra till att förbättra prognosen för dessa patienter. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke. Metod Studiedesignen var en icke-systematisk litteraturöversikt. Studien baserades på 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Vidare gjordes en kvalitetsgranskning av de 15 vetenskapliga artiklarnas kvalitet och trovärdighet. Slutligen användes en integrerad översiktsmetod som dataanalysmetod för att färdigställa resultatet. Resultat Litteraturöversikten sammanfattade sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke. Betydelsefulla aspekter och förhållningssätt som identifierades var att känna ett yrkesansvar, arbeta i multidisciplinära team, arbeta utifrån personcentrerad vård och sjuksköterskans relation med patientens närstående. Förbättringsområden inom strokevård var enligt sjuksköterskorna mer strokeutbildning, bättre samarbete i det multidisciplinära stroketeamet och med patientens närstående. Återkommande problem var tidsbrist och underbemanning. Slutsats Genom att studera och sammanfatta sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke kan betydelsefulla aspekter, förhållningssätt och förbättringsområden inom strokevården förstås. / Background Every year 25,000-30,000 people in Sweden take ill with stroke. Stroke is a collective term for cerebral infarction and cerebral hemorrhage that leads to a lack of oxygen or direct damage in the brain. Brain damage can lead to permanent or transient disabilities of varying degrees. Patients are cared for by multidisciplinary teams where the nurse is part of all stages of the care. The nurse performs nursing care to support patients in their recovery and can help improve prognosis for these patients. Aim The purpose of the literature review was to describe the nurse's experiences in caring for patients taken ill with stroke. Method The design of the study was a non-systematic literature review. The study was based on 15 articles of both qualitative and quantitative design. The article searches were made in the databases PubMed and CINAHL. Furthermore, a quality review was made of the quality and credibility of the 15 articles. Finally, an integrated overview was used as a data analysis method to complete the result. Results The literature review summarized the nurse's experiences of caring for stroke patients. Identified significant aspects and attitudes were as follows, to feel a professional responsibility, to work in multidisciplinary teams, to practice person-centered care, and the nurses' relationship with the patient's relatives. According to the nurses, areas for improvement in stroke care were more stroke training, and better collaboration in multidisciplinary stroke teams and with the patient's relatives. Recurring problems were lack of time and understaffing. Conclusions By studying and summarizing the nurse's experiences in caring for patients taken ill with stroke significant aspects, attitudes and areas for improvement in stroke care can be understood.

Kommunikationen mellan två personer består av både verbala- och icke-verbala beteenden. Den icke-verbala kommunikationen kan förstärka (kongruent) eller vara motsägelsefull med den verbala kommunikationen. I vissa situationer har den icke-verbala kommunikationen en extra stor betydelse och ibland kan den vara en bättre väg att nå fram till en person, än med verbala uttryck. Syftet med denna litteraturstudie var att synliggöra den icke-verbala kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt belysa dess betydelse. Frågeställningarna som användes var följande: vad har den icke-verbala kommunikationen för betydelse i mötet mellan sjuksköterskan och patienten och hur kan sjuksköterskan använda kunskapen om den icke-verbala kommunikationen? Teoretisk referensram för arbetet var Hilde Eide och Tomas Eides syn på omvårdnadsinriktad kommunikation. Metoden var en litteraturstudie som bygger på 9 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att empati, aktivt lyssnande och icke-verbal kommunikation är viktiga komponenter i sjuksköterskans patientkontakt. Vidare fann studien att empati är ett centralt begrepp i både icke-verbal och verbal kommunikation. Förståelse och kunskap hos sjuksköterskan gör att det knyts ett känslomässigt band mellan sjuksköterskan och patienten vilket utgör grunden för ett bra omvårdnadsarbete. / Communication between two people consists of both verbal- and nonverbal behaviour. The nonverbal communication can strenghten or contradict the verbal communication. In some situations nonverbal communication is much more important and sometimes, it can be a better way to reach a person, than verbal communication. The aim of this study was to reveal the nonverbal communication between nurse and patient and also show its importance. The questions the study answered were: What significance does nonverbal communication have in the nurse – patient relationship and how does the nurse use this knowledge? The theoretical frame of reference for the work was Hilde Eide’s och Tomas Eide’s view of nursing communication. The method was a litterature review which was based on nine scientific articles. The results indicated that empathy, active listening and nonverbal communication are important components in the nurse – patient relationship. The study also found that empathy is a central part of both nonverbal and verbal communication. Understanding and knowledge form an emotional bond between nurse and patient and they create a solid foundation for good health care.

Bakgrund: I världen finns en stor språklig diversitet som leder till språkbarriärer inom hälso- och sjukvården med negativa konsekvenser för patienter. För att kunna främja hälsa och skapa en vårdande relation behöver sjuksköterskor ha kunskap om patienters upplevelser av språkbarriärer för att utforma den goda omvårdnad de har rätt till. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av språkbarriärer inom omvårdnad. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes med efterföljande databearbetning. Totalt inkluderades nio kvalitativa och två kvantitativa artiklar i litteraturstudien. Resultat: Patienters upplevelser av språkbarriärer i omvårdnaden resulterade i kategorierna: upplevelser av att överbrygga språkbarriärer, sjuksköterskans förhållningssätt påverkade välbefinnandet samt omvårdnaden påverkades. Konklusion: Patienter hade olika erfarenheter av att överbrygga språkbarriärer. Tolk kunde förbättra kommunikationen, men delar av kommunikationen kunde försvinna. Patienter upplevde även brist på tolkar, att närstående fick tolka samt alternativ kommunikation. Sjuksköterskans förhållningssätt genom bemötande och vilja till att kommunicera påverkade patienternas välbefinnande. Patienterna hade olika uppfattningar kring hur omvårdnadskvaliteten påverkades. En del patienter ansåg att kommunikationen försämrades och att det resulterade i svårigheter att uttryck behov och få information. Det fanns också en ovilja hos patienterna att kritisera samt försämra relationen till sjuksköterskan. / Background: There is a high linguistical diversity worldwide which can result in language barriers in health care with negative consequences for patients. To promote health and a caring relationship nurses must have a knowledge of patients’ experiences of language barriers to provide the care to which they are entitled. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of language barriers in nursing. Method: A general review of the literature with an inductive approach was conducted and data analysis was performed. In total nine qualitative and two quantitative articles were included in the study. Result: Patients’ experiences of language barriers in nursing resulted in following categories: experiences of bridging language barriers, nurses’ approach affected well-being and nursing was affected. Conclusion: Patients had different experiences of bridging language barriers. Interpreters could improve communication, but parts could be lost. Patients experienced a lack of interpreters, that relatives had to interpret, and alternative communication. Nurses’ approach through reception and willingness to communicate affected the patients’ well-being. Patients had different views on how nursing was affected. Some felt that communication deteriorated and that this resulted in difficulties expressing needs and receiving information. Patients were reluctant to criticize and deteriorate the relationship with the nurse.

Bakgrund Våld i nära relationer är ett av dagens stora samhällsproblem som hotar kvinnors psykiska och fysiska hälsa. Våldet karaktäriseras utifrån olika uttrycksformer där de vanligaste är fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Våld i nära relationer får allvarliga konsekvenser för såväl individen som samhället i stort vilket kan förstås med hjälp av olika perspektiv. Hur hälso- och sjukvårdspersonalen bemöter kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer samt den kunskap de besitter om ämnet är av stor betydelse. Syfte Syftet var att belysa hur kvinnor som utsätts för våld av en manlig partner upplever hälsooch sjukvårdspersonalens bemötande. Metod Denna studie är en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed användes för datainsamling. Genom sökordskombinationer i databaserna inkluderadeds 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design, en vetenskaplig artikel med kvantitativ design och en vetenskaplig artikel med mixad metod som design. Alla de inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument. En integrerad dataanalys genomfördes där tre kategorier identifierades. Resultat I denna icke-systematiska litteraturöversikt framkommer att om samt hur frågan om våld i nära relationer ställs av hälso- och sjukvårdspersonalen är av betydelse för hur kvinnorna upplever mötet med personalen. När upplevelserna har varit av negativ karaktär har personalen haft bristande engagemang samt uppfört sig stressat. Mötet har vidare genomsyrats av skuld och rädsla. När upplevelserna har varit av positiv karaktär har mötet mellan kvinnorna och personal genomsyrats av en god relation samt empati. Slutsats Ett gott bemötande karaktäriseras av lyhördhet, respekt och empati. När kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer upplever ett gott bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen känner de sig mer benägna att öppna upp sig om sin våldsutsatthet. Bemötandet är således viktigt för att minska konsekvenserna av denna typ av våld, men också för att ge adekvat stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor. / Background Domestic violence is one of today's major societal problems that threaten women's mental and physical health. This type of violence is characterized by different forms of expression, the most common of which are physical, psychological and sexual violence. Intimate partner violence has serious consequences for both the individual and society at large, which can be understood with the help of different perspectives. How healthcare professionals respond to women who have been victims of intimate partner violence and the knowledge they possess on the subject is of great importance. Aim The aim was to illustrate how women exposed to intimate partner violence experience the encounter with healthcare professionals. Method This study is a non-systematic literature review based on 16 scientific articles. The CINAHL and PubMed databases were used for data collection. Through keyword combinations in the databases, 14 scientific articles with qualitative design, a scientific article with quantitative design and a scientific article with mixed method design were included. All of the included articles were quality reviewed based on Sophiahemmet University's assessment instruments. An integrated data analysis was carried out in which three main categories were identified. Results This non-systematic literature review shows that whether and how the question of domestic violence is posed by health professionals is of importance for how women experience the encounter with staff. When the experiences have been of a negative nature, the staff has had a lack of commitment and behaved stressed. The meeting has also been imbued with guilt and fear. When the experiences have been of a positive nature, the meeting between the women and staff has been imbued with a good relationship and empathy. Conclusions A good encounter is characterized by responsiveness, respect and empathy. When women who have been victims of intimate partner violence experience good treatment from health care professionals, they feel more likely to open up about their exposure to violence. The response is thus important to reduce the prevalence and consequences of this type of violence, but also to provide adequate support and assistance to abused women.

Kronisk smärta är ett samhällsproblem med stor påverkan på människors liv och som innebär höga kostnader för vården. Tillståndet skapar frustration för både patienter och vårdpersonal på grund av att det saknas effektiv behandling och det är svårt att förklara smärtans uppkomst om ingen somatisk diagnos finns. Detta ledder till att patienterna blir misstrodda och nonchalerade eller sedda som fuskare som vill utnyttja välfärden. Många blir misstänkta för drogberoende och empati saknas i möten med vården. Som en konsekvens tappar patienterna tillit till vården och undviker till och med att söka vård överhuvudtaget. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av bemötande inom vården hos patienter med kronisk smärta. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades efter en noggrann och strukturerad litteratursökning. Ett nytt resultat tog form som indelades i tre huvudkategorier: kronisk smärta - en otillfredsställande diagnos, att bli misstrodd samt att bli lyssnad till och bekräftad. Resultatet diskuterades sedan i relation till annan forskning. Denna studie skulle på ett enkelt sätt kunna tillgodogöras av vårdpersonal och i en förlängning kunna bidra till ökad förståelse för vilka faktorer som underlättar en god vård för patienter med kronisk smärta.