Background: In Sweden there are approximately 130 000 to 150 000 people suffering from dementia and according to research this number may double by the year 2050. Dementia is a chronic disorder meaning it is irreversible and those suffering from dementia will deteriorate with time, therefore patients often need specialist care. Knowledge and experience within the field of the various dementia disorders is necessary to provide effective care and ensure quality of life for these patients. According to patients, and relatives of those suffering, the quality of care depends on the relationship between the nurse and patient, and whether nurses have specialist training in dementia care and person centred care (PCC). Aim: The aim of this literature study is to describe nurses' experience of caring for people with dementia. Method: A literature study with descriptive design was conducted based on twelve scientific articles from three different databases: PubMed, Cinahl and PsycINFO. Main results: Through thematic analysing of the twelve chosen scientific articles three main headings emerged along with eight subheadings describing nurses experiences of caring for people with dementia. Theme number one described the importance of individual care in terms of examination, communication, activities and environmental factors. Theme number two focused on relationships that according to the nurses affected the quality of care they provided for the patients. The third theme described nurses' experiences of how resources such as further education as well as better organisation of work and staffing affected their quality of care for patients suffering from dementia. Conclusion: The literature study shows that nurses within dementia care need further education and practical experience to deliver good quality PCC. To make this possible well organised staffing and work structuring from a higher level of management is necessary to create a secure and caring environment where both nurses and patients are satisfied. / Bakgrund: I Sverige finns det mellan 130 000 till 150 000 personer som lider av en demenssjukdom och enligt rapporter kan detta antal komma att fördubblas till år 2050. Demenssjukdomar är kroniska och innebär att tillståndet hos patienten försämras med tiden. Detta innebär att dessa patienter kräver en allt mer anpassad och specialiserad omvårdnad där kunskap och erfarenheter kring demenssjukdom spelar en vital roll för patienternas välmående och livskvalité. Vårdkvalitén enligt patienter och anhöriga avgörs beroende på relationen mellan sjuksköterska och patient samt sjuksköterskornas utbildning och kunskap gällande personcentrerad vård (PCV). Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnaden av människor med demenssjukdom. Metod: En beskrivande litteraturstudie där tolv artiklar från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO står för litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: En tematisk analys av de tolv utvalda artiklarna resulterade i tre huvudteman samt åtta underteman där sjuksköterskors upplevelser kring omvårdnaden av människor med demenssjukdom beskrevs. Det första temat fokuserade på individanpassning av vård i form av undersökning, kommunikation, aktiviteter och miljö. Tema nummer två fokuserade på relationer som enligt sjuksköterskorna påverkade kvalitén av omvårdanden av patienterna. Det sista och tredje temat beskrev hur sjuksköterskors erfarenheter av varierande resurser i form av utbildning och organisation av deras arbete och personal påverkade deras omvårdnad för patienter med demenssjukdom. Slutsats: Resultatet av litteraturstudien visar att sjuksköterskor inom demenssjukvården behöver ytterligare specialistutbildning samt praktisk erfarenhet för att möjliggöra god kvalitativ vård i form av PCV. Detta kräver att organisationen kring omvårdnadsarbetet förbättras och stöds på en organisatorisk nivå som resulterar i en trygg och säker arbets- och omvårdnadsmiljö där både sjuksköterskor och patienter trivs.

Bakgrund: Att hantera dödsfall är en central uppgift i yrket som legitimerad sjuksköterska. Sjuksköterskor kommer i sitt yrke möta både förväntade och oväntade dödsfall och det krävs att sjuksköterskor utvecklar yrkeskompetens för att kunna hantera de emotionella upplevelserna i samband med dödsfall. Sjuksköterskeutbildningen bör förbereda sjuksköterskor inför att möta döende och avlidna personer och vilka uppgifter sjuksköterskor har kring dödsfall, dock uttrycks en brist i utbildningen.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med dödsfall inom slutenvården.Metod: Litteraturöversikten är baserad på 16 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som är publicerade mellan 2010 och 2020 och hämtade från databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor påverkas av dödsfall både personligt och yrkesmässigt, det beskrivs även att stöd efter dessa upplevelser är viktigt för att hantera upplevda känslor. Vidare visar resultatet att sjuksköterskor inte alltid är förberedda på vilket ansvar de har vid dödsfall i förhållande till anhöriga. Skillnader framkommer i upplevelser av förväntade och oväntade dödfall, där sjuksköterskor upplever oväntade dödsfall som svårare att hantera.Slutsats: Sjuksköterskor påverkas både personligt och yrkesmässigt och de flesta sjuksköterskor känner någon form av sorg när en patient avlider. Anhörigas reaktioner kan påverka hur sjuksköterskan upplever dödsfallet. Att få stöd är en viktig del i att hantera dessa situationer. Upplevelser av dödsfall beskrivs även som utvecklande för sjuksköterskor. / Background: Dealing with death is a central task in the profession as a registered nurse. In their profession, nurses will face both expected and unexpected deaths, and it is required that nurses develop professional competence in order to be able to handle the emotional experiences in connections with deaths. The nursing education should prepare nurses to meet dying and deceased people and what information nurses have about deaths, however, a shortcoming is expressed in the education.Aim: The aim of this literature overview was to describe nurses' experiences in connection with deaths in inpatient care.Method: The literature review is based on 16 scientific articles both qualitative and quantitative that were published between 2010 and 2020 and retrieved from the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed.Results: The results show that nurses are affected by deaths both personally and professionally, it is also described that support after these experiences is important for dealing with perceived emotions. Furthermore, the results show that nurses are not always prepared for the responsibility they have in the event of death in relation to relatives. Differences emerge in experiences of expected and unexpected deaths, where nurses experience unexpected deaths as more difficult to deal with.Conclusion: Nurses are affected both personally and professionally and most nurses feel some form of grief when a patient die. Relatives' reactions can affect how the nurse experiences the death. Getting support is an important part of dealing with these situations. Experiences of death are also described as developing for nurses.

Sammanfattning   Titel: Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet.    Bakgrund: Palliativ vård handlar om att lindra ett lidande, främja patientens livskvalitet samt att beakta patientens behov vid ett obotligt sjukdomstillstånd. Många patienter som vårdas inom palliativ vård önskar att få somna in i sitt eget hem. Sjuksköterskan behöver då ha kunskap, kompetens och erfarenhet för att vårda patienten på bästa sätt.    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter som erhåller palliativ vård i hemmet.   Metod: En kvalitativ litteraturöversikt som baserades på elva vårdvetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var CINAHL och PsycINFO samt en manuell sökning. Analysen gjordes enligt Fribergs analysstruktur. Från analysen framträdde två huvudteman och sex subteman.   Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman: Att samarbeta i team, Att möta utmaningar vid palliativ vård i hemmet. Vidare presenterades sex subteman: Att samarbeta interprofessionellt, Att samarbeta med patienter, Att samarbeta med närstående, Att anpassa vården i hemmiljön och att känna osäkerhet, Att uppleva att personcentrerad vård inte prioriteras.   Slutsats: God kommunikation och samarbete underlättar en säker och personcentrerad vård. Sjuksköterskans arbetsmiljö brister på flera plan, vilket ger risk för skador och stressrelaterade symtom. Hierarkin påverkar vården negativt och leder i många fall till avsaknad av personcentrering.   Nyckelord: Hemsjukvård, Palliativ vård, Sjuksköterskor, erfarenhet. / Summary   Titel: Nurses´experiences of palliative care in home health care.     Background: Palliative care is about alleviating suffering, promoting the patient's quality of life, and considering the patient's needs in the event of an incurable disease. Many patients who are cared for in palliative care wish to die in their own home. The nurse needs to have knowledge, competence, and experience to care for the patient in the best way possible.   Aim: To describe nurses experiences of caring for adult patients who are receiving palliative care in their home.   Method:  A qualitative literature review based on eleven nursing scientific articles. The databases used were CINAHL, PsycINFO and a manual search. The analysis was performed according to Friberg's analysis structure. From the analysis, two main themes and six sub-themes emerged.   Results: The results were presented in two main themes: Collaborating in teams and Meeting challenges in palliative care at home. Furthermore, six sub-themes were presented: Collaborating interprofessionally, collaborating with patients, collaborating with relatives, Adapting care in the home environment, Feeling insecure and To experience that person-centered care is not a priority   Conclusion: Good communication and cooperation facilitates safe and person-centered care. The nurse's work environment is inadequate on several levels, which gives rise to the risk of injuries and stress-related symptoms. The hierarchy has a negative effect on care and in many cases leads to a lack of person-centered care.   Keywords: Home health care, Nurses’ experience, palliative care

Bakgrund Akutmottagningen är en central punkt i hälso- och sjukvården och där sker en ständig samverkan med andra vårdenheter så som ambulansen. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården behöver kompetens som innefattar avancerade kliniska färdigheter, förmåga att skapa ett helhetsgrepp i en akut situation och medicinska kunskaper. Enligt tidigare studier framkommer anhörigas behov av information, kommunikation och bemötande inom akutsjukvården. Sjuksköterskan bör eftersträva ett partnerskap med övriga professioner samt patient och anhöriga inom akutsjukvården. Syfte Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av när anhöriga är delaktiga i det akuta omhändertagandet prehospitalt och på akutmottagning. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. I litteraturstudien har kvalitativa orginalstudier inkluderats Resultat Från analysen identifieras två tydliga huvudkategorier; sjuksköterskors positiva och negativa upplevelser av delaktiga anhöriga i det akuta omhändertagandet. Orealistiska förväntningar, kommunikationshinder, exkludering av anhöriga, tidskrävande, en potentiell ojämlik omvårdnad, informationsutbyte och tidssparande, integrerat partnerskap, närvaro av anhöriga skapar en bättre omvårdnad och det känslomässiga utbytet var underkategorier som identifierades. Sjuksköterskor såg det som positivt när anhöriga deltog och kunde förmedla information kring patienten, samtidigt fanns negativa upplevelser kring att anhöriga förmedlade irrelevant information. Slutsats Sjuksköterskors upplevelser av delaktiga anhöriga skiljer sig åt. Både fördelar och nackdelar med anhörigas närvaro beroende på hur den akuta situationen ser ut framkom. Upplevelserna är individuella och skulle kunna bero på olika personlighetstyper hos sjuksköterskor / Background The emergency department is a central point in the health care system and there is a constant collaboration with other units such as the ambulance. Nurses working in emergency care need skills that include advanced clinical skills, the ability to create a holistic approach to an emergency situation and medical knowledge. According to previous studies, relatives need for information, communication and treatment in emergency care emerge. The nurse should strive for a partnership with other professions as well as the patient and relatives in the emergency care. Aim The aim of the literature study is to describe nurses’ experiences of when relatives areinvolved in the acute care prehospitalt and in the emergency department.MethodThe degree project has been carried out as a structured literature study whit elements ofthe methodology used in systematic reviews. Qualitative original studies have beenincluded in the literature study.ResultsFrom the analysis two clear main categories were identified; nurses` positive and negativeexperiences of participating relatives in the emergency care.: Unrealistic expectations,communication barriers, exclusion of relatives, time consuming, a potentially unequalcare, information exchange and time saving, integrated partnership, presence of relatives creates better care and the exchange were subcategories that were identified. Nurses saw it as positive when relatives participated and were able to convey information about the patient, at the same time there were negative experience about relatives conveying irrelevant information. Conclusions Nurses´ experiences of participating relatives differ. Both advantages and disadvantages of the presence of relatives depending on what the emergency situation looks like emerged. The experiences are individual and could depend on different personality types of nurses.

Bakgrund: Patientdelaktighet är en viktig aspekt inom hälso- och sjukvården. Det är sjuksköterskors ansvar att göra patienterna delaktiga i sin egen vård och behandling. Forskning lyfter vikten av att göra patienten delaktig i vården och hur delaktigheten främjas. Samtidigt lyfts hindrande faktorer som gör att patientdelaktigheten inte alltid fungerar i verkligheten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens delaktighet; utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod:En allmän kvalitativ litteraturstudie med strukturerad informationssökning utfördes. Resultat: I resultatet redovisas en sammanställning av tio kvalitativa artiklar och ur analysen framkom fyra teman: Ömsesidig relation och engagemang, delad makt och kompetens, tid och förmåga och andra hindrande och främjande faktorer. För att patientdelaktighet ska fungera krävs det ömsesidig respekt och en god relation mellan sjuksköterska och patient. Något som visade sig påverka patientmedverkan var tidsbristen hos sjuksköterskorna men även den fysiska eller kognitiva förmågan hos patienten. Konklusion: Patientdelaktighet förespråkar en jämställd relation mellan sjuksköterskor och patienter. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns bidragande faktorer som utgjorde hinder till patientdelaktighet. Patienters brist på kunskap gällande hälsan hade negativ effekt eller hindrade patientensmedverkan. Något som upplevdes otillfredsställande var den begränsade tiden som sjuksköterskorna hade att ägna till patienterna då andra arbetsuppgifter också krävde tid. / Backgroud: Patient participation is an important aspect in healthcare. It is the nurses' responsibility to involve patients in their own care and treatment. Research raises the importance of involving the patient in care and how participation is prometed. At the same time, hindering factors are raised that mean that  patientparticipation does not always work in reality.Aim: The aim of the study was to describe the patient's participation; from the nurse's perspective. Method: A general qualitative literature review with structured information retrieval was performed. Results: The results present a compilation of ten qualitative articles and the analysis revealed four themes: mutual relationship and engament, shared power and competence, time and ability and other hindering and promoting factors. For patient participation to work, mutual respect and a good relationship between nurse and patient are required. Something that affect patient participation was the lack of time among the nurses but also the physical or cognitive ability of the patient. Conclusion: Patient participation advocates an equal relationship between nurses and patients. The nurses experienced that there were contributing factors that constituted obstacles to patient participation. Patients' lack of knowledge about health had a negative effect or hindered patient participation. Something that was unsatisfying was the limited time that the nurses had to devote to the patients as other tasks also required time.

Background: As a nurse, when caring for children with cancer, you need to offer the best care for the child and in the meantime focus on family centered care in order to meet the thoughts and wishes the family carries. Caring for children with cancer might contain many obstacles and difficulties. Communication, education and to understand one's role as a nurse is important when caring for these children. Aim: To identify nursing experience when caring for children with cancer. Method: A literature overview has been done and ten studies were gathered through the databases PubMed and Cinahl. The analysis of these studies created four categories with associated subcategories. Results: It came through those nurses faced difficulties in pediatric care in different situations. These situations created categories which were: Ethical issues, Education, Cooperation with the family and Nurses emotions and support. Conclusion: Factors found in this study were nurses' experience of lacking the necessary preparation, the need of emotional support and the importance of working close to the families. It is found that nurses felt unprepared for their work and dealing with tough situations. The relationship between the nurse and the patient's family is important to provide high quality care. Nurses expressed the need for support from colleagues and family members in order to grow as a nurse and as a person.

Bakgrund: Inom intensivvården vårdas akut och kritiskt sjuka patienter av  specialistsjuksköterskor inom intensivvård. Intensivvårdspatienter drabbas i stor utsträckning av delirium vilket är förknippat med ökad dödlighet och förlängd sjukhusvistelse. CAM-ICU är ett validerat bedömningsinstrument som identifierar om patienten drabbats av delirium. CAM-ICU beskrivs både som ett användarvänligt och ett svårhanterat bedömningsinstrument. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att använda bedömningsinstrumentet CAM- ICU hos intensivvårdspatienter. Metod: Kvalitativ intervjustudie med tio intensivvårdssjuksköterskor från ett sjukhus i mellersta Sverige. Analys av data enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Att tillämpa bedömningsinstrumentet CAM-ICU, Bedömningsinstrumentet CAM-ICU användbarhet och Organisatoriska förutsättningar. Bedömningsinstrumentet CAM-ICU ledde till ökad medvetenhet om delirium hos intensivvårdssjuksköterskorna. CAM-ICU upplevdes registrera hypoaktiva delirium. Men användes i största del vid kliniska tecken på delirium. CAM-ICU flödesschema upplevdes enkel att följa men frågorna i instrumentet upplevdes ibland besvärliga att ställa. Stöd från ledning, påminnelser från kollegor och läkare upplevdes saknades efter identifierat delirium med CAM-ICU. Slutsats: Det ansågs vara ett trovärdigt verktyg som fångade upp hypoaktiva delirium. Upplevdes även som svåranvänd relaterat till frågorna i  bedömningsinstrumentet. Klinisk blick, teamarbetet, miljö och rutiner hade en viktig funktion för att intensivvårdspatienten ska få en bedömning med CAM-ICU. / Background: Within intensive care, acutely and critically ill patients will be taken  cared by intensive care nurses. Critically ill intensive care patients affected from intensive care delirium to a large extent and is associated with increased mortality and prolonged hospital stay. CAM-ICU is a validated instrument that assesses the mental state and whether the patient has delirium. CAM-ICU describes as a user friendly and difficult to handle. Purpose: Describe intensive care nurse's experiences of using the assessment instrument CAM-ICU in intensive care patients. Method: Qualitative interview study with ten intensive care nurses from a hospital in central Sweden. Analys of data according to qualitive content analyse. Results: Three categories were found in the results: To applicate assessment instrument CAM-ICU, the assessment instrument CAM-ICU ease of use and organizational conditions. CAM-ICU was found to register hypoactive delirium. But was mostly used for clinical signs of delirium. The CAM-ICU flowchart was perceived as easy to follow, but the questions in the instrument were sometimes perceived as difficult to ask. Support from management, reminders from colleagues and doctors were perceived to be lacking after delirium was identified with the CAM-ICU. Conclusion: It’s considered a good tool that captures hypoactive states of delirium. CAM-ICU where perceived as difficult to use in relation to the questions in the assessment instrument. The clinical view, teamwork, environment and routines had an important function for the intensive care patient to receive an assessment with CAM- ICU.

Background: Caring for patients with dementia at the end of life can be challenging because of the complex nature of the disease. In the later stages of dementia, the patient loses many cognitive functions like communicative skills which leads to difficulties in understanding the patients’ symptoms and needs. Due to these communicative challenges, pain management can be a challenge for the nurse to manage as well. Nurses have the primary responsibility in the care of these patients which is why it is valuable to understand the nurses’ experience of caring for patients with dementia in palliative care. Aim: To describe nurses experience of caring for patients with dementia in palliative care. Method: The study was a literature study with a qualitative approach. Nine scientific articles were chosen from the databases Cinahl and PubMed. The articles were analyzed using Friberg’s five step analysis model. Results: Four major themes were identified during the analysis: Challenging to read and inter-pret non- verbal communication; Challenging to relieve suffering; Relatives both an asset and a challenge and The structure of the organization affected the possibility of good care. Conclusion: The nurses experienced challenges in understanding the patients’ needs because of the patients’ lack of verbal communication, which is why the nurses used their observational skills to read the patients’ non-verbal signs. The nurses felt that there was a need for more training and education for the health care professionals in general to be able to provide a good care to the patients. The relatives of the patients were an asset in understanding the person behind the disease.

Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste dödsorsakerna och sjukdomen orsakar därav ett stort behov av palliativ vård. Då många obotligt sjuka patienter med cancer utrycker en önskan om att få spendera den sista tiden i livet hemma, råder det ett stort behov av sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvård. Syfte: Att belysa sjuksköterskor inom hemsjukvårdens erfarenheter av att vårda patienter med cancer som erhåller palliativ vård i hemmet. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes genom att tio vetenskapliga artiklar bearbetades i syfte att beskriva det aktuella kunskapsläget. Resultat: Två kategorier framkom ur resultatet: Erfarenheter av patienter och familjers behov av tillit, kunskap och stöd vid palliativ hemsjukvård och Erfarenheter av kunskapsbrist och teamsamverkan vid palliativ hemsjukvård. Enligt sjuksköterskorna framkom det att patienter och familjer hade en bristande tillit, förståelse och kunskap inom palliativ hemsjukvård. Stöd och kommunikation var avgörande faktorer för att uppnå en effektiv och god vård. Sjuksköterskorna ansåg dessutom att det fanns en avsaknad av kunskap kring palliativ omvårdnad och ett bristande samarbete mellan hälso- och sjukvårdsprofessioner samt inom sjuksköterskeprofessionen. Konklusion: Att vårda patienter i livets slut är komplext och ställer höga krav på sjuksköterskors kompetens. För att möta patienters önskan krävs det ytterligare kunskap, utbildning samt forskning kring palliativ hemsjukvård. / Background: Today, cancer is considered one of the most common causes of death, and the decease creates a great need of palliative care. Since many terminally ill patients with cancer express a wish to spend their final part of life in their homes, there is a need for nurses working with palliative home care. Aim: To explore experiences of nurses working within homecare, caring for patients with cancer receiving palliative care at home. Method: A general literature study was conducted by processing ten scientific articles to depict the current state of knowledge in the field. Results: Two categories were formed from the result: Experiences of patients and families' need for trust, knowledge and support in palliative home care and experiences of lacking knowledge and teamwork during palliative home care. According to the nurses, it emerged that patients and families lacked trust, understanding and knowledge in palliative home care. Support and communication were deciding factors in achieving efficient and satisfactory care. Additionally, nurses considered there needed to be more knowledge of palliative care and more cooperation between different healthcare professions, and the nurse profession. Conclusion: To care for patients during their last time of life is complex and puts high expectations on the competence of nurses. To meet the wish of patients, more knowledge, education and research is needed around palliative home care.

BakgrundSjuksköterskans primära ansvar är omvårdnad. I takt med att den äldre befolkningen ökar i antal ställs större krav på akutmottagningar som förväntas ombesörja vården av dessa äldre människor. Detta ställer stora krav på sjuksköterskan som ska bedriva akutsjukvård och parallellt tillgodose äldre patienters omvårdnadsbehov. SyfteSyftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av äldre patienter på akutmottagningen. MetodDetta examensarbete har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag avliknande metodik som används vid systematiska översikter. Databaserna som användesvar CINAHL och Pubmed. Litteraturöversikten är baserad på tio artiklar där fem är kvalitativa, två är kvantitativa och tre är mixad metod. ResultatI resultatet av denna litteraturöversikt framträder två huvudkategorier; sjuksköterskans utmaningar och komplexiteten av att vårda äldre patienter som presenteras med tillhörande underkategorier. SlutsatsAkutmottagningar bedriver akutsjukvård där tidsbrist, resursbrist och hög arbetsbelastning är ett faktum. Sjuksköterskorna står inför stora utmaningar när äldres mest grundläggande omvårdnadsbehov måste prioriteras bort för att vårda de mest akut sjuka och skadade patienterna. De äldre patienterna beskrivs som komplexa där kognitiv nedsättning och samsjuklighet medför svårigheter för sjuksköterskorna att vårda denna patientgrupp. Dessutom är inte akutmottagningens miljö anpassad för den äldres patientens behov. / BackgroundNurse´s primary responsibility is nursing care. As the elderly population increases in number, the demands become greater on the emergency department that provide care for elderly people. This places great demands on the nurse who must provide emergency medical care and at the same time meet the nursing needs of elderly patients. AimThe aim of this study was to describe nurses´ experiences of caring for elderly patients in the emergency department. MethodThis essay has been carried out as a structured literature review with elements of similar methodology used in systematic reviews. The databases that were used were CINAHL and PubMed. This literature review is based on ten articles where five are qualitative, two are quantitative and three are mixed methods. ResultsThe results of this literature review show three main categories: Nurse´s challenges, the complexity and the environment of the emergency department which was presented with associated subcategories. ConclusionsEmergency departments provide emergency medical care where lack of time, resources and high work is a fact. Nurses are faced with great challenges when the most basic nursing needs of the elderly patients must be prioritized away to care for the most acutely ill and injured patients. The elderly patients are described as complex, where cognitive impairment and comorbidity make it difficult for the nurses to care for this patient group. In addition, the environment of the emergency department is not adapted to the needs of the elderly patients.