No description available.

Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar utsätts regelbundet för stress. Det medför psykiska och fysiska besvär för sjuksköterskor och försämrad omvårdnad för patienten. Studien avser att utifrån vetenskaplig litteratur sammanställa de faktorer som leder till stress för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar och hur vården påverkas av stressade sjuksköteskor. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer på akutmottagningen som upplevdes bidra till stress för sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning och hur stressen påverkar sjuksköterskors möjligheter att erbjuda en god vård för patienter på akutmottagningen. Metod Studien har genomförts som en litteraturstudie. I studien användes 15 artiklar som bestod av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet hämtades i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Resultatet visar att det finns flera olika faktorer som bidrar till stress för sjuksköterskor på akutmottagningen. Stressande faktorer visade sig utifrån studierna i resultatet vara; hög arbetsbelastning och låg bemanning, avsaknad av tid för reflektion för sjuksköterskan, att vårda barn i stressade situationer, hot och våld på akutmottagningen, kommunikation samt smärta och lidande. Hur vården påverkas av sjuksköterskors stress på akutmottagningen var utifrån studierna att patientsäkerheten blev försämrad och att vårdrelationen påverkades. Slutsats Författarna drar slutsatsen att stress påverkar sjuksköteskors arbetsuppgifter på akutmottagningen. Patienters möjlighet till patientsäker och god vård på akutmottagningen påverkas negativt av stressade sjuksköterskor. För att komma till rätta med sjuksköterskebristen på akutmottagningar så är det av betydelse för sjukhusledningen att arbeta preventivt mot stressade sjuksköterskor. / Nurses working in emergency rooms are exposed to stress on a regular basis. This may affect them with physical and psychological problems which consecutively can be seen as one of the reasons of a lowered quality within patient's care. This thesis, based on scientific literature, shall collect facts that lead nurses into stress as well as its consequences within caretaking. Purpose The purpose of this study was to describe the factors in the emergency department experienced contribute to stress for nurses working in an emergency department and how stress affects nurses' ability to provide quality care for patients in the emergency department. Method The study was conducted as a literature review. The study used 15 articles that consisted of both qualitative and quantitative approach. The material was downloaded from the databases CINAHL and PubMed. Results The results show that there are several factors which contribute to a high(er) stress level for nurses working in emergency rooms. The thesis shows that stress factors such as: high work intensity, understaffing , too little time for the nurses to reflect their on work, caretaking of children in stress filled times, threats and violence in the emergency area, insufficient communication as well as pain and suffering in general. Based on the studies, it could be concluded that this stress, influencing the nurses, is also causing effects on the actual caretaking by the means of a substandard patient safety and an affected nurse-patient-relation. Conclusion The authors conclude that stress affects the nurse's work in the emergency department. Patient’s opportunity for patient safety and good care in the emergency department is adversely affected by stressed nurses. In order to deal with the nursing shortage in emergency departments, it is important for the hospital management to prevent stress among nurses

Bakgrund: Postoperativ smärta är ofta underbehandlad. Det finns flera orsaker till varför det är viktigt med en god smärtlindring efter operation. Dels lindring av den akuta smärtan men även för att förebygga komplikationer och långvarig smärta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans bedömning av och omvårdnadsåtgärder vid postoperativ smärta hos vuxna patienter. Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 artiklar, publicerade mellan år 2010-2016. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. Resultat: Sjuksköterskans förhållningssätt samt tid för att skapa en relation med patienten, är en förutsättning för korrekt smärtbedömning. Förutom administrering av analgetika finns det omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta som sjuksköterskan kan använda sig av, till exempel lägesändringar eller att ge information. Slutsats: Det finns flera faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning, varav patientens delaktighet och sjuksköterskans förhållningssätt är viktiga komponenter. Även omvårdnadsåtgärder kan lindra smärta. / Background: Postoperative pain is often undertreated. There are several reasons why it is important with good pain relief after surgery. Ease of the acute pain but also to prevent complications and long lasting pain. Aim: To describe the nurse´s assessment and nursing care of postoperative pain in adults. Methods: Literature review based on 16 articles, published between 2010- 2016. The articles were found in the databases PubMed, CINAHL and Web of Science. Results: The nurse´s attitude and time for creating a relationship with the patient, is a prerequisite for correct pain assessment. Apart from administration of analgesics, there is nursing care that can relieve pain, which the nurse can use, for example change position or give information. Conclusion: There are many factors that influence the nurse´s pain assessment, where the patient´s participation and the nurse´s attitude are important components. Also nursing care can ease pain.

Bakgrund: Depression är ett av nutidens vanligaste folkhälsoproblem och kommer att bli: desto vanligare i framtiden. Personer som lider av depression söker sig vanligtvis till den allmänna sjukvården innan de remitteras till specialpsykiatrisk vård. Den vårdpersonal som i första hand bemöter dessa patienter är sjuksköterskan, vilkas ansvar medför stora krav på kunskap patientbemötande samt god kännedom om hur det är att leva med depression. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelser av att leva med depression Metod: Litteraturöversikten baseras på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar Resultat: Det identifierades tre huvudteman (som benämns perioder) med åtta underteman gällande upplevelser av depression. Dessa tre perioder är: Individens upplevelse i början av sjukdomsperioden, Upplevelsen i mitten av sjukdomsperioden, och Upplevelse i slutet av sjukdomsperioden Under den första perioden hade patienterna bristande insikt om sina upplevelser och vad dessa kan beror på. Den andra perioden karakteriseras av fler känsloupplevelser såsom smärta och lidande samt känslor av skuld och skam. Den tredje perioden visar stigmatiseringens påverkan, som kan beror på fördomar och uteslutande attityder från omgivningen. Diskussion: Diskussionen utgår från Husserls livsvärldsteori med fokus på sjuksköterskans omvårdnad. / Background: Depression is one of the most common health problems and is increasing. People suffering from depression typically consult primary health care before being referred to specialized psychiatric care. In these cases, the initial patient-healthcare contact is between patient and nurse. This entails significant responsibility on behalf of nurses to treat patients with competence and understanding. Nurses must possess extensive knowledge of what it is like to suffer from depression. Aim: The aim was to describe patients who live with depression and their experiences with the depression Method: The literature review is based on ten scientific articles of qualitative design Results: Three main themes, here in referred to as periods, were identified on the basis of the results. These themes consist of eight subthemes. The three main periods are the individual's experience during the early stages of illness; the experience in the middle of a period of illness; and the experience at the end of the period of illness. During the first period, the patients were ignorant of the nature of their experiences. In the second period they had further emotional experiences, such as pain and suffering and feelings of guilt and shame. The third period involves the effects of stigmatization, which arose due to prejudice and exclusion by others Discussion: The discussion was based on Husserl's life-world theory with a focus on nursing care.

Introduktion: Patientens upplevelser från intensivvårdsavdelningen kan ge upphov till stress som orsakas av flera faktorer. Detta kan påverka patienten lång tid efter utskrivningen. Det är därför viktigt att veta vilka omvårdnadsåtgärder på intensivvårdsavdelningen som stödjer patientens återhämtning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av preventiva omvårdnadsåtgärder på intensivvårdsavdelningen som kan vara stödjande för patientens återhämtning. Metod: En kvalitativ metod valdes och datainsamling skedde i form av nio intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor, med erfarenhet av uppföljningsarbete, på tre olika sjukhus. Analys av insamlat material, skedde med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Huvudresultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier som beskriver områden för preventiva omvårdnadsåtgärder: Skapa meningsfullhet, Förklara omvärlden, Skapa trygghet och Förbered framtiden. Konklusion: Studiens resultat visar att kunskap om patientens historia kan användas som grund för att knyta an till patientens vardagsliv. Struktur, förklaringar och råd från personalen har uppfattats stödja patientens omvärldsuppfattning på IVA. Trygghet och närhet från personal och anhöriga anses viktigt för patienten. Framförallt har stöd till patientens inre resurser och anpassande av miljön genom nedtrappad övervakning, uppfattats kunna bidra till att patienten återfår sin självständighet och bättre kan hantera framtiden. / Introduction: A patient´s experiences during intensive care can lead to stress that is caused by several factors. This can affect the patient long after discharge. Therefore, it is essential to know which nursing interventions in the intensive care unit, that best support the patient's recovery. Aim: The aim of this study was to describe the intensive care nurses' perceptions of preventive care measures in the intensive care that can be supporting for the patient's recovery. Method: A qualitative method was chosen and the data collection was done by interviewing nine intensive care nurses with experience in monitoring work at three different hospitals. The collected material was analyzed in accordance with Graneheim and Lundman´s qualitative content analysis. Main Results: The results revealed four main categories in which preventive care measures are especially useful: Creating meaning, Explaining the environment, Creating safety and Preparing for the Future. Conclusion: By gaining knowledge about what is relevant to each particular patient it is possible to adapt care measures based on this. It seems that structure, detailed explanations and advice provided by the staff will help the patient to better assess his/her situation. Being close to staff and family is comforting for the patient. It is a great importance to help the patient regain independence in order to manage the future. It was perceived that this can be done by gradually decreasing the use of technology and supporting the patient´s inner strengths.

Bakgrund: Svensk och internationell forskning berörande transpersoners hälsa och livssituation visar att diskriminerande behandling av transpersoner sträcker sig över så gott som alla samhällsinstitutioner. Diskriminering av transpersoner i hälso- och sjukvård är ett allvarligt problem som resulterat i en misstro till och ett undvikande av att söka hälso- och sjukvård bland transpersoner. I denna studie har problemet utforskats från perspektivet av sjuksköterskor i kontexten av somatisk akutsjukvård där sjuksköterskan kan vara den första kontakten mellan patienten och sjukvården. Trots att vårdtiderna kan vara korta, kan sjuksköterskans bemötande av patienten på akutmottagningen ha en stor påverkan på patientens fortsatta förtroende för sjukvården. Syfte: Avsikten var att identifiera förbättringsområden i omvårdnad av transpersoner genom att utforska sjuksköterskors upplevda möjligheter och begränsningar i vården av patienter med transidentitet på somatiska akutmottagningar. Metod: I arbetet användes en kvalitativ ansats med fokusgrupper. Studiedeltagarna innefattade tjugotvå sjuksköterskor från fem olika somatiska akutmottagningar i Mellansverige. Materialet bearbetades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Resultaten visar att sjuksköterskorna upplever sig vårda patienter med ett likvärdigt förhållningssätt, utan att påverkas av sina personliga åsikter. Sjuksköterskorna upplevde en avsaknad av kunskap gällande vården av transpersoner. Sjuksköterskorna identifierade brister i vården, såsom möjlighet till mer personcentrerade inställningar på sjuksköterskornas arbetsinstrument och hjälpmedel. Slutsats: Personcentrerad omvårdnad identifierades som ett område för förbättring i sjuksköterskornas arbete för att stärka transpersoners position inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor kan genom att representera professionen i organisationer som rör hbtq-frågor stärka relationen mellan hbtq-personer och sjukvården. / Background: Swedish and international research regarding the general health and living situation of transgender persons demonstrates experiences of discrimination from several community institutions. Discrimination of transgender persons in health care is a serious issue that has been shown to result in loss of faith and an avoidance of seeking medical attendance. This paper examines the issue from the perspective of registered nurses in a context of somatic emergency medical care, where nurses may be the first contact between the patient and the health care system. Despite the relatively fast treatment patients receive in emergency medical care, the treatment by a registered nurse can have a big impact on patients’ future perception of the health care system. Aim: The purpose of the study was to identify areas of improvement in the care of transgender persons by exploring registered nurses experiences of challenges and possibilities in the care of patients who identify as trans, in emergency medical care units. Method: The study held a qualitative approach with focus groups as a method. Study participants included twenty-two registered nurses emerging from five separate emergency wards in central Sweden. Data was processed and analyzed with content analysis with an inductive approach. Results: The content analysis resulted in three main categories and six subcategories. The results demonstrated that participating nurses perceived their treatment was given in a ‘natural’ manner, not affected by their personal attitudes. Nurses experienced a lack of knowledge regarding the care of transgender persons and believed education and a more inclusive work environment to be factors having a big impact on the relationship between a nurse and a transgender patient. Conclusion: Person-centered care was identified as a possible area for improvement in the registered nurses work with the aim to strengthen the position of transgender patients in healthcare. By representing the profession of registered nurses in organizations concerning lgbt-issues, the relationship between lgbt-persons and healthcare can be improved.

Bakgrund: Trycksår uppstår som en komplikation av vård, behandling och sjukdom varvid dessa kan uppkomma redan efter 60 minuter. Förekomsten av trycksår år 2016 ligger på 13,4 % i medelvärde över hela Sverige, vilket i jämförelse med 2015 enbart är en sänkning med 0,2%. Syfte: Att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta i sitt arbete för att förebygga trycksår samt att redovisa vilken urvalsmetod som använts i de valda artiklarna. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design som grundades på tretton artiklar av kvantitativ ansats från databaserna Cinahl och Pubmed. Huvudresultat: Resultatet av ovanstående litteraturstudie medförde fyra olika teman:1) Riskbedömning: Genom att göra en riskbedömning på patienterna inom 24 timmar efter inläggning kunde en minskad trycksårsprevalens ses. 2) Lägesändringar: Lägesändringar på patienterna varannan timme visade att uppkomsten av trycksår minskar. Vidare har det visats att positioner liggande i 30 grader är den metod som ger bäst utgång. 3) Tryckavlastning: En användning av olika tryckavlastande medel har påvisat att trycksår reducerats hos patienterna. Den bästa metoden sett utifrån skillnader på kontroll och interventionsgrupper för tryckavlastning som framkommit i föreliggande studie är användning av silicone border. 4) Samling av preventiva omvårdnadsåtgärder: En användning av olika protokoll med flertalet omvårdnadsåtgärder för att minska uppkomsten av trycksår har visat sig ge mycket god effekt. Metodologisk aspekt: 11 av artiklarna hade en tydlig redogörelse för urvalsmetoden, varav resterande två artiklar saknade beskrivning om hur urvalet hade genomförts. Slutsats: Genom föreliggande litteraturstudie har det framkommit att ovanstående teman kan användas av sjuksköterskan i det dagliga arbetet för att minska riskerna för trycksår hos sina patienter. / Background: Pressure sores occur as a complication of care, treatment and disease where these can occur already after 60 minutes. The incidence of pressure ulcers in 2016 at 13.4% averaged over the whole of Sweden, as compared to 2015 is a reduction of only 0.2%. Aim: To describe the nursing care nurse can take in their work to prevent pressure sores and to report the selection method used in the selected articles. Method: Literature study with descriptive design that was based on thirteen articles from the databases CINAHL and Pubmed. Findings: The result of the above literature led four different themes: 1) Risk Assessment: By making a risk assessment of patients within 24 hours of hospitalization the risk of pressure sores was reduced. 2) Location Changes: Location Changes to the patients every two hours showed that the incidence of pressure ulcers decreased. Further, it has been shown that positions lying at 30 degrees is the method that provides the best output. 3) Pressure relief: Use of different pressure relieving agents have shown to reduce pressure sores in patients. The best method seen from differences in the control and intervention groups for pressure relief in this study is the use of a silicon border. 4) Collection of preventive care measures: The use of different protocols with several different care methods to reduce the occurrence of pressure sores have shown the best effect. Methodological aspect: 11 of the articles had a clear description of the sampling method, with the remaining two items missing description of how the selection had been made. Conclusion: The present literature review has shown that the above themes can be used by nurses in their daily work to reduce the risk of pressure ulcers in patients.

Bakgrund: En transperson är en person som inte identifierar sig med sitt juridiska kön utan mer som det motsatta könet, som både man och kvinna eller inget kön alls. Processen att genomgå en könsbekräftande behandling är såväl social som medicinsk och juridisk. Sjuksköterskan bör sträva efter att behandla samtliga patienter på ett jämlikt sätt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta transpersoner samt att genomföra en metodologisk granskning av de inkluderade artiklarna. Metod: Detta är en litteraturstudie med beskrivande design, vars resultat har sin grund i åtta kvalitativa och en kvantitativ artikel. Dessa hämtades från databaserna Cinahl och Medline via PubMed. I granskningen av artiklarna framkom två teman och fem underrubriker. Den metodologiska aspekten är undersökningsgrupp. Huvudresultat: Sjuksköterskorna hade bristande kunskaper om transpersoner och därför skapades osäkerhet att bemöta och vårda dessa. Flertalet sjuksköterskor kände rädsla att diskriminera trots att intentionen var att möta dessa personer med respekt och värdighet. Antalet sjuksköterskor som deltog i studierna i de inkuderade artiklarna var 400. Studierna var utförda i USA, Kanada och Australien. Slutsats: Otillräcklig kunskap och rädsla för att göra fel påverkar sjuksköterskan i vårdandet av transpersoner. Mer forskning behövs för att öka förståelsen hos vårdpersonal för att ge bättre förutsättningar till jämlik vård av transpersoner samt för att ge bättre stöd till de som genomgår könsbekräftande behandling. / Background: A transgender person is a person who does not identify themselves as the gender assigned at birth but more as the opposite gender, as both man and woman or as neither of them. The process undergoing sex reassignment is social as well as medical and legal. The nurse should strive to treat all patients equally. Aim: The purpose of this study was to describe nurses experience in meeting transgender persons and to conduct a methodological review of the included articles. Method: This is a literature review with a descriptive design in which the result is based on eight qualitative and one quantitative article. These were collected from the databases Cinahl and Medline through PubMed. In the research of the articles there emerged two themes with five subheadings. The methodological aspect is study group. Results: The nurses expressed low knowledge about transgender people and therefore was uncertain how to meet and nurse them. Most nurses felt fear of discriminating despite the intention to treat these people with respect and dignity. The number of nurses who participated in the studies of the included articles was 400. The studies were performed in the United States, Canada and Australia. Conclusion: Inadequate knowledge and fear of making mistakes affect the nurse in the care of transgender persons. More research is needed to increase understanding for all health care professional and to provide better conditions for equal treatment of transgender persons and to provide better support for those undergoing gender sex reassignment treatment.

Bakgrund: Regional anestesi innebär att patienten är vaken men bedövad under det kirurgiska ingreppet. Detta blir allt vanligare då metoden innebär flertalet fördelar, både medicinsk och ur ett patientperspektiv. Det är anestesisjuksköterskans uppgift att se till att patienten känner sig trygg under det kirurgiska ingreppet. Tidigare forskning visar på att sjuksköterskan under regional anestesi bör vara närvarande, engagerad och hela tiden ha kontakt med patienten. Genom att aktivt lyssna och kommunicera samt ge god information uppnås en bra kontakt.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patientens perioperativa upplevelse vid regional anestesi.   Metod: För denna studie valdes en kvalitativ inriktning med deskriptiv ansats. Ett lämplighetsurval gjordes på en ortopedavdelning med patienter som genomgått en operation i regional anestesi. Tio patienter inkluderades i studien. Semistrukturerade intervjuer med delvis öppna frågor användes. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Analysen resulterade i fyra teman samt sex kategorier. Dessa teman var; Att uppleva negativa känslor, Preoperativa tankar, Perioperativ kommunikation samt professionellt bemötande. Kategorierna bestod av upplevelse av smärta och obehag, känslan av nervositet och övergivenhet, förväntningar, önskemål och delaktighet, information, känsla av säkerhet och trygghet samt att få ett bra bemötande.   Slutsats: Denna studie, i enlighet med tidigare forskning visar på att patienter i högre grad upplevde trygghet vid regional anestesi när anestesisjuksköterskan informerar och hela tiden är närvarande hos patienten. Är anestesisjuksköterskan frånvarande minskar patientens känsla av trygghet och den regionala anestesin kan bli en negativ upplevelse. / Background: Regional anesthesia is becoming more common in surgical procedures, as the method involves several benefits, both from the patient's perspective and from a medical perspective. It is the task of the nurse anesthesia to ensure that the patient feels safe. Previous research shows that the nurse anesthesia should be present, committed and constantly in contact with the patient. By actively listening and communicating as well as providing valuable information, a good contact is achieved. If the nurse anesthetist is successful in this, the experience of regional anesthesia can be a good one.   Aim: The aim of this study was to investigate the patient's perioperative experience in regional anesthesia.   Methods: A qualitative study with a descriptive approach. An aptitude selection was conducted in an orthopedic department with patients undergoing surgery in regional anesthesia. Ten patients were included in the study. Semi-structured interviews with partially open questions were used. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis.   Results: The analysis resulted in four themes as well as six categories. These themes were; To experience negative feelings, Preoperative thoughts, Perioperative communication as well as Professional treatment. The categories consisted of experience of pain and discomfort, feeling of nervousness and abandonment, expectations, wishes and participation, information, a sense of safety and security, and to get a good treatment.   Conclusions: Previous research shows, as does this study, that a nurse anesthesia who informs and is constantly present at the operation room will make the patient feel safer. If the nurse anesthesia is absenting the patient's sense of safety decreases and regional anesthesia can be a negative experience.

Bakgrund: Omvårdnad ska bedrivas på individnivå med fokus på fysisk miljö, socialt stöd och de förmågor patienten själv har. Ambulanspersonal ska kunna upprätthålla en god omvårdnad, både fysik och psykisk, oavsett förutsättningar och arbetsmiljö. Sjuksköterskan har ett ansvar för att en säker och en hälsofrämjande miljö upprätthålls. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva omvårdnaden inom ambulanssjukvården under olika delar av dygnet. Metod: Denna studie är av kvalitativ design, och sammanlagt elva semistrukturerade intervjuer har genomförts med grundutbildade sjuksköterskor samt sjuksköterskor med specialistutbildning mot ambulanssjukvård verksamma inom den prehospitala vården. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera det insamlade materialet. Huvudresultat: Omvårdnad inom ambulanssjukvården påverkas både positivt och negativt beroende på tiden av dygnet den utförs. Två teman framkom, vilka var Utföra god omvårdnad och Utföra bristande omvårdnad. Utifrån det första temat framkom det att omvårdnad under dagtid samt i början av arbetspass ansågs vara god, medan det utifrån det andra temat framkom att omvårdnaden under nattetid och i slutet av arbetspassen ansågs kunna bli bristfällig. Slutsats: Under vissa delar av dygnet utför ambulanspersonal bristande omvårdnad, som i sin tur kan leda till risker kring patientsäkerheten. Det är av stor vikt att ambulanspersonal ger en god omvårdnad dygnet runt. Detta för att kunna upprätthålla en god patientsäkerhet samt minimera potentiella risker för patienten. / Background: Nursing care should be conducted on an individual level with a focus on physical environment, social support and the patients own abilities. Ambulance staff should be able to give good care, both physical and mental, regardless preconditions and environment. The prehospital care is performed 24 hours a day. The nurse has a responsibility for ensuring that a health-promoting environment is maintained. Aim: The aim of this study was to describe the ambulance care during different parts of the day. Method: This study has a qualitative approach. A total of eleven semi-structured interviews have been carried out with registered nurses and specialist nurses specializing in ambulance care active within the prehospital care. A qualitative content analysis has been used to analyze the collected material. Main result: The ambulance care was affected both positive and negative due to the time of the day it was performed. Two themes emerged from the result. The first was Perform good care and the second was Perform insufficient care. The first theme included that the ambulance care that was performed during day time and in the beginning of the shift was considered positive, while the second theme included ambulance care that was performed during night time and in the end of the shift was considered negative. Conclusion: During some parts of the day, ambulance staff perform inadequate care, which in turn can lead to patient safety risks. It is important that the ambulance staff provides good nursing 24 hours a day. This in order to maintain good patient safety and minimize potential risks to the patient.