Purpose and Research question: The purpose of this study is to increase the general knowledge of the process of introducing new leaders and to identify suggestions for what can be a good introduction work. • In what way does management's view of leadership affect the design and process of the introduction of new leaders and their leadership within LÖG? Methodology: We have applied a qualitative method because our goal was to create a deeper degree of understanding for the subject. The study was initiated with an explorative approach, where our curiosity and personal interest for leadership led us to find an unexploited field of research within leadership. An abductive character has arisen since an interplay between induction and deduction occurred. The empirical data have primarily been collected from semi structured interviews and secondarily from different forms of documentation that we have collected from the respondents. Conclusion: The management ́s view on leadership has a great effect on the design and work of the introduction of new leaders and their leadership within LÖG. The study has revealed that the view of leadership the management holds, has effected the view on leadership that the participants of LÖG have developed. Results show that characteristics from the process of introduction can be directly connected to the view of leadership the management presented. From both the characteristics from LÖG and from the needs we have identified among the respondents whom are new in their role as a leader, we have compiled aspects that makes a good introductory work of new leaders. Those aspects are exemplified by the importance of a mix between both theoretical and practical learning. As well certain management tools and the access of a mentorship.

OPERA  Kan en Opera som byggnad gestalta olika sorters skådespel om upplevelser i det byggdas helhet? Det är en fråga som legat som inspiration i det här projektet.  Platsens stora skala, saknad av växtlighet och det råa utomhusklimat, tillsammans med programmets kvadratmeterytor, har resulterat i ett projekt som handlat om ett artificiellt landskap. De två operadelarna gestaltas i två berg som ligger och vilar längst ut på piren. De två bergen är en komposition som tillsammans strävar efter helhet där byggnaden vill berätta vilka delar som helheten består av. Mellan bergen finns en stig som leder upp till entrén. Olika moment för besökaren framåt i byggnaden som avslutas med en artificiell skogsdunge och sen kommer havet där en av Stockholms öar, Lidingö träder fram på andra sidan vattnet.  När besökaren kommit hit vare sig man ska gå på opera eller om man kanske bara ska ta en kaffe i caféet, som allt utgår ifrån. Besökaren har en förberedande känslostämning, kanske nyfikenhet och förväntan, en förväntan om en upplevelse och om någon slags upprymdhet.  De olika  momenten i entrésituationen ska öka förväntan och samtidigt ta hand om det praktiska. I den artificiella skogsdungen innan vattnet är publiken skådespelare i den verkliga världen. Här sker mötet av de som ska uppleva upplevelsen som kommer i nästa moment inom tid.  I föreställningarnas pauser kan publiken komma ut på balkongerna för att kasta blickar på verklighetens skådespel i den artificiella skogsdungen och för att delta själva i verklighetens skådespeleri.  Tanken med byggnaden är att den ska vara en del av ett landskap för operabesökare, för boende, för restaurangäster, för flanerare m fl. Olika delar av operan ska kunna användas så många timmar om dygnet som möjligt för att utnyttja byggnadens kapacitet och ha som mål att hela tiden fylla på med händelser som gör delar av byggnadens program rörligt. Den artificiella skogsdungen (foajén) kan delas av och ge plats för t ex utställningar. Platsen kan också användas för lunchkonserter, morgonsång, fester, workshops, m.m.

Projektet utgår ifrån vad Stockholms Stads formulerat kring utvecklingen av Slakthusområdet. Tillägget jag ritat på är ett centrum för lärande som är tänkt att verka som ett kompliment till de omkringliggande gymnasieskolorna. Tillägget ska vara en samlande plats för eleverna och samtidigt berika den nya stadsdel som växer fram. Slakthusområdet tillhör Johanneshov i Stockholms kommun och breder ut sig över närmare 300 000 m² och innefattar drygt 3000 arbetsplatser. I samband med  att Stockholm växer och fler människor som behöver en bostad har Stockholms Stad planerat för en ny stadsdel i Slakthusområdet.  Med dessa grundförutsättnigarna har jag gestaltat Biblioteket Mellan. Byggnaden fungera som en plats för kunskap och umgänge och ska komplettera den nya stadsdelen som växer fram.  Centralt i projektet har varit att försöka återinföra biblioteket som en viktig del i stadsrummet och folkbildningen. Med projektet vill jag ta mig an problematiken med det minskade intresset för biblioteken. Siffror visar på att besökarantalet stadigt sjunkit i flera år samtidigt som E-böcker och digital utlåning ökat med närmare 300 % mellan åren 2009-12.  (Källa Biblioteksstatiskik.blogg.kb.se)  Biblioteket konkurrerar i dagsläget med caféer och andra mer offentliga miljöer om besökarna. Mycket av den tryckta informationen som vi finner på biblioteken går att få tag på sittandes hemma eller på favoritcaféet. Biblioteket som studiemiljö och informationsbank kan i dag inte förlita sig helt på tryckt media utan måste istället fokusera på att bredda utbudet och erbjuda en större variation av studieytor. Det är inte längre tillräckligt med en organiserad tryckt informationsbank. Biblioteket måste kunna erbjuda Wi-fi uppkoppling, tillgång till digitala verktyg, servering, ljud och video, skrivare, konferens- och seminarierum och tysta utrymmen för att locka besökare. Dagens användare kräver en mer trådlöst rumsorganisation med fler öppna ytor som kan transformeras för specifik användning. Färre stationära kontorsplatser och istället erbjuda ett mer mobilt gränssnitt där besökaren kan tillåtas arbeta vart hen vill. Därtill en större variation av rum där hänsyn tagits till flexibilitet och förändring över tid. Frågor som jag försökt besvara under projektets gång har varit: >>Hur vi ska möta de nya behoven på studiemiljöer och samtidigt behålla flexibiliteten över tid? >> Hur ska vi kunna bryta trenden och återge biblioteket dess status som en betydande del i stadsrummet? Jag vill med tillägget skapa mervärde åt besökaren och gestalt en miljö som inspirerar och kan konkurrera mot den kommersiella kraften. Detta för att bevara biblioteket som kulturarv och kunskapssymbol samt formulera en ny strategi för att återintegrera biblioteket med staden. / The project is based around what the City of Stockholm formulated for the development of the area Slakthusområdet. The supplement that we would design is a center for learning that also serves as a compliment to the nearby high schools and invite the people living in the surrounding area to enriching the new neighborhood.  The area of Slakthusområdet belongs to Johanneshov in the municipality of Stockholm and spreads over 300,000 m² which includes more than 3000 workplaces. When the city is gettig bigger and more people settle down here the municipality of Stockholmhas planned for a new neighborhood in the Slakthus area.  With this background I have designed the Library Between. Vital to the project has been to trying to reintroduce the library as an important part of the city and to educate it´s people. With this project, I wanted to address the problem with the reduced interest of the libraries. The latest statistics show that the number of visitors have declined for several years while e-books and digital lending increased by up to 300 % between 2009-12.  (Source Biblioteksstatiskik.blogg.kb.se)  The library competes now a days with cafés and other more public environments for the visitors. A lot of the printed information that we can find at the librarie is available at home or at your favorite café. The library can not rely on printed informaton any more. They have to focus on a wider service and offer a variety of study areas. There is no longer enough with an organized printed information, the library must be able to offer Wi-Fi connection, and digital tools, café, audio and video, printers, conference and seminar rooms and quiet spaces to attract visitors. The new users require wireless organization of room with more open spaces that can be transformed for specific use. Fewer stationary office spaces and instead offer a more mobile interface where visitors can be allowed to work wherever they want. In addition, a greater variety of rooms that can change over time. Questions that I tried to answer during this project have been: >> How to meet the new needs of study environments while maintaining flexibility over time? >> How can we change the trend and give back the library its status in urban space? I want to added value to the visitor and created an environment that inspires and can compete against the commercial power. This to preserve the library as as heritage and symbol of knowledge and to formulate a new strategy to reintegration the library with the city.

<p>I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid. I den här uppsatsen vill jag försöka ge en glimt av hur man i den dåtida grekisk-romerska kulturen kan ha sett på sexualiteten i dess kroppsliga och sociala uttrycksformer och funktioner. Detta för att lyfta fram vikten av att placera antika texter som till exempel de skrivna av Paulus i sin rätta kontext, innan vi tolkar in dem i vår tids kontext. Det är så lätt att vi i vår iver att hävda vad som är rätt och fel glömmer texternas ursprungsmiljö och på så sätt enligt min mening tolkar dem på ett ofullkomligt sätt. Jag menar att det är viktigt att se texten i sin ursprungsmiljö för att kunna förstå till vilka den riktar sig och med vilket syfte och på så sätt nå en bredare tolkning.</p><p>Jag vill med denna uppsats göra ett försök att placera in Paulus kritik mot homoerotiska relationer i Romarbrevet 1:26-27 samt 1 Korintierbrevet 6:9-10 i sin tids kontext. Frågan blir då vilka traditioner som var rådande i den hellenistisk-romerska miljön? Hur beskrev man kroppens funktion med fokus på den sexuella funktionen? Hur uppfattade man sexuella relationer mellan två personer av samma kön? Betraktades sexuella relationer mellan kvinnor på ett särskilt sätt? Hur bedömde den grekiska alternativt den romerska traditionen sexuella relationer, vilka ansågs naturliga och vilka ansågs onaturliga?</p><p>Hur kan man tolka de ovan nämnda bibelcitaten?</p>

Svensk fotboll bygger för framtiden. I Sveriges tre största städer byggs det fotbollsarenor för närmare 2,5 miljarder kronor. Den största arenan byggs i Solna och blir den nya nationalarenan för Svensk fotboll. Göteborg river Gamla Ullevi och bereder plats för en ny fräsch arena för storklubbarna. I Malmö har Malmö FF öppnat plånboken och bygger en ny arena. Nya arenor skapar nya möjligheter för Svensk fotboll. Men det är inte bara arenorna i sig som skapar möjligheter utan flera faktorer (interna &amp; externa) runt om påverkar den aktuella utvecklingen. De politiska, ekonomiska, sociala och teknologiska faktorerna påverkar de möjligheter fotbollen kan ta till sig genom den expansion och förändring som sker. Det är därför viktigt att belysa hur dessa faktorer samverkar och få reda på hur faktorerna förhåller sig till varandra och ut mot fotbollens intressenter, det vill säga publik, kommun, förening och näringsliv. Vägen mot en attraktivare, mer underhållande och säkrare fotboll har tagit sin början och det är nu upp till arenaägare och lag att locka till sig befintliga och nya kundgrupper. Målet med uppsatsen är att analysera hur de interna och externa faktorerna påverkar den utvecklingen som sker och hur man kan gå tillväga för att öka mervärdet kring fotbollen. / Swedish soccer is building for the future. In the three biggest cities in Sweden new soccer stadiums are being built. Approximately 2, 5 billion Swedish crowns are being invested for this cause. In Solna, Stockholm, the new national stadium will be built and it will be the new home for the Swedish national team. In Gothenburg Gamla Ullevi is demolished and makes way for a new central soccer stadium for the leading city clubs. And in Malmö, the club Malmö FF has begun digging and they are waiting for their new stadium to be finished in 2009. The goal with this thesis is to analyze the internal and external factors and se how they affect each other and stadium development. New stadiums create new opportunities for Swedish soccer. The new infrastructure gives soccer a whole new spectrum of possibilities. The new stadiums are off course an important element but other factors play their part, such as the following internal and external factors. These political, economical, social and technological issues have affects on future development and power of sway resulting in new ways of attracting people. Interactions between these factors are therefore essential when investigating correlations between local authorities, spectators, clubs and local businesses. Working for an attractive, more entertaining and safer soccer experience has begun.

<p>Svensk fotboll bygger för framtiden. I Sveriges tre största städer byggs det fotbollsarenor för närmare 2,5 miljarder kronor. Den största arenan byggs i Solna och blir den nya nationalarenan för Svensk fotboll. Göteborg river Gamla Ullevi och bereder plats för en ny fräsch arena för storklubbarna. I Malmö har Malmö FF öppnat plånboken och bygger en ny arena.</p><p>Nya arenor skapar nya möjligheter för Svensk fotboll. Men det är inte bara arenorna i sig som skapar möjligheter utan flera faktorer (interna & externa) runt om påverkar den aktuella utvecklingen. De politiska, ekonomiska, sociala och teknologiska faktorerna påverkar de</p><p>möjligheter fotbollen kan ta till sig genom den expansion och förändring som sker. Det är därför viktigt att belysa hur dessa faktorer samverkar och få reda på hur faktorerna förhåller sig till</p><p>varandra och ut mot fotbollens intressenter, det vill säga publik, kommun, förening och näringsliv. Vägen mot en attraktivare, mer underhållande och säkrare fotboll har tagit sin början och det är nu upp till arenaägare och lag att locka till sig befintliga och nya kundgrupper.</p><p>Målet med uppsatsen är att analysera hur de interna och externa faktorerna påverkar den utvecklingen som sker och hur man kan gå tillväga för att öka mervärdet kring fotbollen.</p> / <p>Swedish soccer is building for the future. In the three biggest cities in Sweden new soccer stadiums are being built. Approximately 2, 5 billion Swedish crowns are being invested for this cause. In Solna, Stockholm, the new national stadium will be built and it will be the new home for the Swedish national team. In Gothenburg Gamla Ullevi is demolished and makes way for a new central soccer stadium for the leading city clubs. And in Malmö, the club Malmö FF has</p><p>begun digging and they are waiting for their new stadium to be finished in 2009.</p><p>The goal with this thesis is to analyze the internal and external factors and se how they affect each other and stadium development.</p><p>New stadiums create new opportunities for Swedish soccer. The new infrastructure gives soccer a whole new spectrum of possibilities. The new stadiums are off course an important element</p><p>but other factors play their part, such as the following internal and external factors. These political, economical, social and technological issues have affects on future development and power of sway resulting in new ways of attracting people. Interactions between these factors are therefore essential when investigating correlations between local authorities, spectators, clubs and local businesses. Working for an attractive, more entertaining and safer soccer experience has begun.</p>

I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid. I den här uppsatsen vill jag försöka ge en glimt av hur man i den dåtida grekisk-romerska kulturen kan ha sett på sexualiteten i dess kroppsliga och sociala uttrycksformer och funktioner. Detta för att lyfta fram vikten av att placera antika texter som till exempel de skrivna av Paulus i sin rätta kontext, innan vi tolkar in dem i vår tids kontext. Det är så lätt att vi i vår iver att hävda vad som är rätt och fel glömmer texternas ursprungsmiljö och på så sätt enligt min mening tolkar dem på ett ofullkomligt sätt. Jag menar att det är viktigt att se texten i sin ursprungsmiljö för att kunna förstå till vilka den riktar sig och med vilket syfte och på så sätt nå en bredare tolkning. Jag vill med denna uppsats göra ett försök att placera in Paulus kritik mot homoerotiska relationer i Romarbrevet 1:26-27 samt 1 Korintierbrevet 6:9-10 i sin tids kontext. Frågan blir då vilka traditioner som var rådande i den hellenistisk-romerska miljön? Hur beskrev man kroppens funktion med fokus på den sexuella funktionen? Hur uppfattade man sexuella relationer mellan två personer av samma kön? Betraktades sexuella relationer mellan kvinnor på ett särskilt sätt? Hur bedömde den grekiska alternativt den romerska traditionen sexuella relationer, vilka ansågs naturliga och vilka ansågs onaturliga? Hur kan man tolka de ovan nämnda bibelcitaten?

Den sista måltiden är vad måltiden i passionsberättelsen, innan Jesus tillfångatas, brukar kallas. Måltiden är antagligen den mest kända i Nya testamentet, konstaterar Thomas Kazen i sin artikel i boken The Eucharist - Its Origins and Contexts. Omständigheterna och historiciteten kring måltiden är ifrågasatta och Kazen menar att det är troligt att de första kristustroende han ha firat en måltid likt den som i Nya testamentet beskrivs som Jesus sista. Om det var Jesus sista måltid är inte lika självklart. För denna uppsats är beskrivningen sista inte vad som är intressant, det intressanta är att undersöka de fyra versioner av denna måltid som återges i Nya testamentet samt att pröva dessas historicitet. Narrativen är av hög stilnivå och är anpassade till en liturgisk miljö. I dessa fyra versioner finns två spår, dels Markus och Matteus och dels Lukas och Paulus i 1 Korintierbrevet.

Samhällsrestriktionerna till följd av Covid-19-pandemin har tvingat många kontorsarbetare att arbeta hemifrån i större utsträckning än någonsin tidigare. “Det nya normala” (DNN) som begrepp har länge diskuterats inom forskningen och handlar till stor del om att många kontorsmedarbetare får möjlighet att arbeta hemifrån. Arbetstiderna blir mer flexibla och många organisationer anpassar sig till teknologisk utveckling som möjliggör nya arbetssätt. Vi har valt att undersöka vad DNN innebär för svenska kontorsmedarbetare under och efter Covid-19-pandemin. För att utföra en undersökning har vi genomfört intervjuer på tre organisationer där vi undersökt hur kontorsmedarbetare har upplevt hemarbete. Vi har undersökt hur problematik kring samverkan, prestation, utformning av hemmakontor och gränsdragningsproblematik påverkar upplevelsen av hemarbete och hur det påverkar den arbetsrelaterade stressen. Beteendena och upplevelserna analyseras genom att beskriva hur medarbetare rör sig mellan fälten i Karasek och Theorells (1990) kontroll, krav och stödmodell (KKS-modellen). Resultaten som framkom i undersökningen visar att risken att hamna i ett spänt fält vid en omställning är hög, men att medarbetare därefter kan röra sig mot ett avspänt och passivt till ett aktivt fält med hjälp av olika former av stöd och råd, vilket ger hög kontroll. Nya arbetssätt har utformats i hemarbetet och medarbetarna uttrycker en önskan om ett flexibelt arbetssätt även efter Covid-19-pandemin. Vidareuppstår spekulationer om att ett valfritt hemarbete fortsättningsvis kan komma att vara DNN. / The societal restrictions posed by the Covid-19 pandemic have forced many office workers to work from home to a greater extent than ever before. “The new normal” as a concept has long been discussed in research and is largely about many office employees being given the opportunity to work from home. Working hours are becoming more flexible and many organizations are adapting to technological developments that enable new ways of working. We have chosen to investigate what the new normal means for Swedish officeworkers during and after the Covid-19 pandemic. We have conducted a study by interviewing office workers in three different organizations. We investigated how office workers have experienced working from home and investigated how problems - around collaboration, performance, home office design and border issues - affect the experience of working from home and how it affects work-related stress. The behaviors and experiences are analyzed by describing how employees move between the fields in Karasek and Theorell (1990) control, requirements, and support model (KKS model). The results that emerged in the survey show that the risk of ending up in a tense field during a change is high, but that employees can then move towards a relaxed and passive to an active field with the help of various forms of support and advice, which provides high control. New ways of working have formed during the past year and the employees express a desire for flexible ways of working even after the Covid-19 pandemic. Furthermore, there is speculation that working from home could be optional in the future as the new normal progresses.

The aim of this study has been to explain the breakthrough of the green party, Miljøpartiet de Grønne, in the 2013 parliament elections in Norway. This is carried out by an in-depth case study of the party. By using an agency-centered perspective, the assumption is that the party can influence their own ability to achieve entry into parliament. Therefore this study focuses on the party’s actions, specifically the strategies used by the party. I have studied the party’s strategies in three different areas: resources, policies and relations with other parties. This has been carried out by analyzing a large amount of different texts using both qualitative and quantitative methods. My findings show that the party was most successful with their resource and policy strategies. They succeeded in recruiting members and building up the organization of the party, increase the party’s media space and challenge the other parties in environmental policies.