No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Den högaktuella invandringen har gjort att skolan i dag präglas av det mångkulturella samhället. Tidigare forskning har visat att elever med utländsk bakgrund presterar sämre än elever med svensk bakgrund i skolan och att en anledning kan vara elevernas bristfälliga språkkunskaper. För att nyanlända elever ska få möjligheten att utveckla sina matematiska färdigheter behöver både lärare och skolverksamhetens pedagogiska resurser, kompetens och kunskap om hur dessa elever lär sig och vilket stöd de behöver för att ta till sig kunskap. Syfte:Syftet med denna studie var att undersöka hur nyanlända elever upplever matematikundervisningen samt belysa om vilka svårigheter som de kunde möta i ämnet. Metod: Denna kvalitativa intervjustudie har undersökt nyanländas upplevelser av matematikundervisningen. Totalt intervjuades 10 elever i årskurs 3, på tre olika skolor i Västra Götalandsregionen. Eleverna som intervjuades hade olika kulturella bakgrunder och annat modersmål än svenska. Deras tid i Sverige varierade mellan 1 – 3 år. Resultat: Resultatet visade på att de nyanlända eleverna upplevde att svårigheterna i matematikämnet grundade sig i förståelsen för textuppgifterna där det framkommer begrepp som de inte är bekanta med. En viktig faktor för inlärningprocessen som belystes i resultatet var bland annat betydelsen av stöttning på modersmålet från både familjen, kamraterna och modersmålsläraren och även interaktionen med dessa för att få förståelse för svenska språket. Vidare uttryckte de nyanlända eleverna betydelsen av att ha modersmålslärare som ett komplement till ordinarie klasslärare i undervisningen för att utveckla förståelse för innehållet i textuppgifter i matematikböckerna.

Denna underökning syftar till att ge en bild av hur samhällskunskapslärare i sin undervisning av nyanlända elever bemöter utmaningar och tar tillvara på elevers bakgrund, erfarenheter och kunskaper. Den teoretiska utgångspunkten har varit ett interkulturellt perspektiv på undervisning och lärande där tre interkulturella läroprocesser använts. Materialet för undersökningen har utgjorts av samtalsintervjuer med samhällskunskapslärare som undervisar nyanlända elever i samhällskunskap. Jag fann att samhällskunskapslärarna i stor utsträckning verbaliserar och visualiserar i samhällskunskapsundervisningen för nyanlända elever. Vidare fann jag utmaningar lärarna möter i form av stor tidsåtgången för undervisningen, olika värderingsmässiga tankesätt kopplat till att många elever kommer ifrån diktaturer, en annan kunskapssyn där faktakunskap värderas högre än analytisk förmåga samt språket kopplat till förståelse av samhällsvetenskapliga begrepp. Lärarna lyfte även fram vikten av att skapa relationer med eleverna vilket är nödvändigt för att nyanlända elever ska kunna ta till sig undervisningen. En avslutande slutsats är även behovet av fler samhällskunskapslärare med erfarenhet och kompetens att undervisa nyanlända elever.

Denna studie syftar till att granska hur sociala strukturer påverkar nyanlända elevers skolsituation. I huvudsak handlar det om hur etnicitet, ras och genus processas i skolans vardag. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med nyanlända elever och lärare samt observationer på plats i skolan. Resultatet visar att strukturer processas i skolan i form av föreställningar baserade på etnicitet, ras och genus som upprätthåller grupperingar och en rangordning mellan eleverna. Strukturer möter också de nyanlända eleverna i form av en tydlig norm om enspråkighet på bekostnad av att elevernas förstaspråk och tidigare kunskaper osynliggörs och undervärderas. Slutsatsen i denna uppsats är därför att strukturer återspeglas i skolans aktörers föreställningar och sätt att tala och agera och detta är något som utgör hinder för både elevens möjligheter att bli en fullvärdig medlem av den sociala gemenskapen men också för elevens möjligheter att få sina behov tillgodosedda för att nå målen med utbildningen.

Den här uppsatsen ställer frågan om språkutvecklingen hos nyanlända elever gynnas eller inte gynnas av att läsa engelska och moderna språk samtidigt som de är nybörjare i svenska. Frågan besvaras utifrån Skolverkets allmänna råd, Skolinspektionens granskningsrapporter, kursplanerna för engelska och moderna språk och forskning som stödjer kursplanerna. Forskningen visar att man kan lära sig flera språk samtidigt, men resultatet visar på flera hinder i skolan för att elevernas språkutveckling ska gynnas av undervisningen i engelska och moderna språk. För det första får de nyanlända eleverna vänta med att börja studera andra ämnen än svenska vilket ger dem en sen start i språkämnena engelska och moderna språk, vilket betyder att innehållsnivån är för hög för elever som är nybörjare. För det andra krävs det kunskaper i svenska för att kunna följa undervisningen i dessa ämnen, vilket ger de nyanlända eleverna en dubbel uppgift: att lära sig ett nytt språk på ett nytt språk. Ytterligare ett hinder för språkutvecklingen är de kulturella och pedagogiska skillnaderna mellan elevernas erfarenheter från tidigare skolgång och svensk skola vilket skapar dolda förväntningar, både från lärarna i svensk skola och från de nyanlända eleverna. Ett sista hinder som uppsatsen lyfter fram är att moderna språk är ett ämne som inte prioriteras så högt. Det har stora elevavhopp som inte analyseras vilket skapar antaganden om att eleverna måste ha en viss intelligens för att läsa språk.

Forskning och både nationella och internationella undersökningar har visat att Sveriges nyanlända elever får dåliga resultat i matematik. Om detta fortsätter finns risken att en stor grupp människor utesluts från samhället. Därför behöver de arbetssätt som karaktäriserar undervisning som främjar nyanländas matematiska förmåga belysas. Denna studie syftar till att ge råd till läraren för att lyckas med detta. För att finna dessa råd har en systematisk litteraturstudie gjorts. Genom analys av texter har tre huvudområden formats. Undervisning som främjar nyanlända elevers matematiska lärande har karaktäriserats som språkfokuserat med ett innehåll av visuella och praktiska material utförda av en lärare som innehar en integrerande och ansvarstagande karaktär. Resultatet av denna studie visar att en lärare som ser sina elever som individer och ser positivt på deras bidrag i klassrummet lyckas i sitt arbete mot att alla elever ska utvecklas så långt de kan. / <p>Matematikdidaktik</p>

This thesis purpose is to examine seven high school teachers perception in their ability to, in the field of physical education and health, to conduce a more equal health for their students and their perception to identify differences in health, particularly with focus on newcomers to Sweden. This study used qualitative interviews for data collection where seven teachers were interviewed. The theory material that was used as method was KASAM. The result of the survey concluded that some teachers had some difficulties in identifying what a disparity in health means between students, however all teachers were conscious of that a disparity in health exists, especially when the focus is on newcomers. All teachers had ideas about how one could work to prevent unequal health between students.

Syftet med studien är att analysera hur nyanlända elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lärare i förberedelseklass, och lärare som arbetar med svenska som andraspråk använder sig av i utbildningen av nyanlända elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lärare på tre skolor i två olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna låg fokus på vilka arbetssätt lärare använder sig av, gällande två viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen är relativt liten så ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men då likheterna är uppenbara så antyder det att samma arbetssätt förekommer på andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes på liknande sätt på alla undersökta skolor, det vill säga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartläggningen påbörjades omgående. Vidare individanpassas undervisningen för eleverna efter deras behov och förutsättningar. Eftersom de flesta nyanlända eleverna är kulturellt olika, så varierar också deras skolerfarenheter, vilket gör att undervisningsmetoderna skiljer sig beroende på hur elevgruppen ser ut. Svenskaundervisning och socialt samspel med andra svenska elever anses vara de två viktigaste faktorerna för de nyanlända elevernas integrationsprocess.