Sammanfattning ”Arbetsmarknadsåtgärders påverkan på anställning – En jämförande studie utifrån universitetslärares syn på arbetsmarknadsåtgärder” Datum          2014-06-03 Nivå              Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution    Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens     Högskola Författare    Mikael Andersson              Marcus Fredriksson                       28september 1990              17april 1991                       Dennis Johansson                       11oktober 1992 Titel              Arbetsmarknadsåtgärders påverkan på anställning                       – En jämförande studie utifrån universitetslärares syn på                   arbetsmarknadsåtgärder Handledare  Kent Trosander Nyckelord    Nyanställning, arbetsmarknadsåtgärder, anställningskostnader,         kostnader för anställda, efterfrågan på personal Syfte          Studien syftar till att jämföra ämnesområdena företagsekonomi och nationalekonomi ur universitetslärares perspektiv vid en tillämpning på företags motiv till anställning efter sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga. Fråge-        Hur anser universitetslärare i företagsekonomi och nationalekonomi att ställning        sänkningen av arbetsgivaravgifter för personer under 26 år påverkar                       företag? Metod          Studien tillämpar en kvalitativ metodansats och samlar in primärdata                      via semistrukturerade intervjuer med akademiker inom företagsekonomi och nationalekonomi. Resultat       I den teoretiska referensramen insamlades data om vad som leder till att företag efterfrågar nyanställningar. Sedan ställdes dessa mot empiriska insamlingar från respondenter inom ämnena företagsekonomi och nationalekonomi. Studien visar att det finns grundläggande brytningar i hur lärarna inom de olika disciplinerna ser på hur arbetsmarknadsåtgärder påverkar företagens vilja till att anställa ny personal. Företagsekonomin ser mer internt och till det enskilda företagets vilja att utvecklas. Där nationalekonomin ser större och en mer övergripande effekt på hela samhället och fokus ligger mer till generell syn på kostnader som något negativt för företagen.

Att påbörja en ny anställning kan upplevas som en utmaning där känslor som glädje och förväntan kan förekomma, men även osäkerhet och stress. Det finns flera faktorer som påverkar upplevelsen för den nyanställde eftersom organisationer arbetar olika med introduktionsprogram vilket i sin tur har en påverkan på den nyanställdes möjlighet till organisatorisk socialisation. Eftersom alla nyanställda går igenom en period av att skapa förståelse för de normer som råder inom organisationen och dess kultur, vilket bland annat sker vid organisatorisk socialisation, var syftet med studien att genom semistrukturerade intervjuer, att finna exempel på hur denna socialisation kan upplevas för nyanställda inom den privata sektorn. Genom semi-strukturerade intervjuer har materialet bearbetats tematiskt och analyserats utifrån organisatorisk socialisation och The Uncertainty Reduction Theory. Av resultatet framgick det att de nyanställda som intervjuades i denna studie har haft ett behov av både en tydlig och strukturerad introduktionsplan på arbetsplatsen men även att tillgången till en inkluderande arbetsgemenskap där sociala interaktioner med arbetsledare, kollegor och andra medarbetare är betydande vid nyanställning. Studien visar att nyanställda inom den privata sektorn har olika upplevelser kring organisationens sätt att tillgodose nyanställdas behov inför de roller som skulle tas och de arbetsuppgifter som skulle hanteras. De upplevde att det fanns andra faktorer som exempelvis sociala möten, relationer och gemenskap som gynnande för att komma in i organisationen och vara delaktig i arbetet. Respondenterna upplevde att med en tydlig planering i kombination med en arbetsledare i organisationen som fanns tillgänglig under den första perioden vid nyanställningen, skapades en trygghet och säkerhet som i sin tur minskade graden av den initiala osäkerheten. Slutligen presenterade resultaten värdet av den sociala gemenskapen i form av sociala integration på arbetsplatsen där rolltydligheten uppnåddes genom organisatorisk socialisation. / Starting a new job can be experienced as a challenging since emotions such as joy and anticipation can occur, but also insecurity and stress. There are several factors that affect the experience for the newly hired employee because organizations work differently with introductory programs, which in turn has an impact on the new employee's opportunity for organizational socialization. Since all new employees go through a period of creating an understanding of the norms that prevail within the organization and its culture, which includes organizational socialization, the purpose of the study was to, through semi-structured interviews, examine how socialization is experienced for new employees within the private sector. Through semi-structured interviews, the material has been processed thematically and analyzed based on organizational socialization and The Uncertainty Reduction Theory. The results showed that new employees have a need for both a clear and structured introduction plan in the workplace but also access to an inclusive work community where social interactions with supervisors, colleagues and other employees are significant in new hires. The study shows that new employees in the private sector have different experiences about the organization's way of meeting the needs of new employees before the roles that would be taken and the tasks that would be handled. They felt that other factors such as social meetings, relationships, and community beneficial to get into the organization and be involved in the work. The respondents experienced that with a clear planning in combination with a supervisor in the organization who was available during the first period of the new employment, a security and safety was created which in turn reduced the degree of initial uncertainty. Finally, the results presented the value of the social community in the form of social integration in the workplace where role clarity was achieved through organizational socialization.

The Employment Protection Act (1982:80) provides provisions regarding priority of re-employment. A few cases where these provisions have been subject to examination, have been discussed thoroughly in SOU 2014:55. In these cases the Labour Court has identified the question whether the provisions regarding priority of re-employment can be subject to circumvention in an illegal manner. The Labour Court has stated that it would be incompatible with the sense of justice if the provisions could be circumvented to the detriment of employees entitled to priority of re-employment. However, the Labour Court stated that certain conditions have to be imposed for the assessment. After analysis of the conditions, it is established that they are deemed to cause major difficulties for employees, why it is held that the purpose and the function of the conditions are not achieved. The purpose of the essay is therefore to investigate whether the application of the conditions imposed by the Labour Court, need to undergo modifications to meet the underlying purpose of the creation of the conditions. By reason of the difficulty with the conditions, the essay provides three different amendments in which two of the amendments are ascertained to not contribute to such an improvement that they should actually be applied. The third amendment implies that the burden of proof to some degree is reversed from the employee to the employer, whereby the difficulties following the second condition are limited. To preserve the balance between the interests of both parties the standard of proof is modified for the employer. Except from the fact that the underlying purpose of the provisions can be met with this modification, the amendment also ensures that the procedural premises conform to what generally is considered valid. Additionally, the rules regain their effectiveness and predictability. / I LAS finns bestämmelser om arbetstagares företrädesrätt till återanställning. Ett antal rättsfall där dessa företrädesrättsregler varit föremål för prövning har i SOU 2014:55 diskuterats närmare. I dessa rättsfall har ifrågasatts om företrädesrättsreglerna kan kringgås av arbetsgivare på ett sätt som kan anses lagstridigt. Arbetsdomstolen har i dessa rättsfall slagit fast att det onekligen skulle vara oförenligt med rättskänslan om företrädesrättsreglerna kan kringgås till skada för företrädesberättigade arbetstagare. Arbetsdomstolen har emellertid fastställt att det måste uppställas bestämda krav för att sådant kringgående ska vara för handen, varför ett antal förutsättningar uppställts. Efter analyser av dessa förutsättningar konstateras att de ger upphov till stora svårigheter för arbetstagare, varför det i uppsatsen konstateras att förutsättningarnas syfte och funktion inte uppfylls. Det huvudsakligen syftet med uppsatsen är därför att undersöka huruvida rättstillämpningen på området behöver genomgå förändring för att uppnå det bakomliggande syftet till förutsättningarnas uppkomst. I uppsatsen utarbetas med anledning av problematiken med gällande förutsättningar tre olika förslag till ändring av gällande rättsläge. Två av dessa konstateras emellertid inte ge upphov till sådan förbättring att de bör tillämpas. Det tredje ändringsförslaget innebär emellertid att viss bevisbörda flyttas från arbetstagaren till arbetsgivaren, varigenom svårigheterna med den andra förutsättningen begränsas. För att i största mån upprätthålla balansen mellan båda parters intressen justeras också beviskraven för arbetsgivare, vilket utöver att syftet med reglerna uppnås också resulterar i att de processrättsliga utgångspunkterna överensstämmer med vad som generellt torde vara gällande. Därutöver återfår också reglerna deras effektivitet och förutsebarhet.

Introduktionsprocesser är en viktig del i många verksamheter och speciellt inom restaurangbranschen där nyanställda snabbt ska kunna arbeta självständigt. Restaurangbranschen är också en av de branscherna med högst personalomsättning, vilket kan vara ett problem. Med en genomtänkt och förbättrad introduktion vid nyanställning kan organisationer få sina anställda förstå de mål, visioner och strategier som organisationen satt upp. Detta kan då leda till att personal stannar längre på arbetsplatsen. Målsättningen med denna studie har varit att kartlägga och jämföra hur introduktionen ser ut för nyanställda inom restaurang A och B och vilka åtgärder som kan göras för att förbättra introduktionen med hjälp av etablerade teorier och modeller inom informationslogistik. För att besvara studiens forskningsfrågor har ett deduktivt angreppssätt använts där vi som undersökare gått från empiri till teori. Den data som samlats in kommer från intervjuer och enkätundersökningar som var metodvalen för undersökningen. Två stycken restaurangers introduktionsprocesser för nyanställda kartlades för att se hur de arbetar med introduktionen för nyanställda. Undersökningen gjordes med de ansvariga för respektive introduktion och de personer som varit anställda två år eller kortare. Med hjälp av de intervjuer och enkätundersökning som genomfördes med ansvariga restaurangchefer och anställda inom restaurang A och B kunde en kartläggning av nuläget presenteras. De diskussioner som förts från resultatet av studien har visat att ansvariga för introduktionerna saknar dokumentation för hur processen ska gå till. Introduktion har därför kunnat bli skiftande beroende på hur och när den genomförts. En etablerad introduktionsprocess bör införas, för att varje nyanställd ska få samma förutsättningar att kunna utföra sitt arbete enligt restaurangernas mål, visioner och strategier. De slutsatser som studien presenterar visar på förbättringsförslag genom den empiri som samlats in har kopplats ihop med teori, modeller och tidigare forskning. Dessa förbättringar har skapat introduktionsplan med etablerade processer. / Introduction processes are an important part of many activities, especially in the catering industry, where new employees can quickly work independently. The catering is also one of the sectors with the highest turnover, which could be a problem. With a well thought out and improved introduction for new employees, companies can get their employees to understand the goals, visions and strategies that the company had set up. This can then lead to staff staying longer at work. The aim of this study was to identify and compare how the introduction looks for new employees in the restaurant A and B and the measures that can be done to improve the introduction using the established theories and models in information logistics. To answer the thesis research questions, have a deductive approach been used where we as investigators passed from empiricism to theory. The data collected from interviews and surveys were elections approach for the investigation. Two restaurant's introduction process for new employees was surveyed to see how they work with the introduction of new employees. The survey was conducted with those responsible for each introduction and the people who have been employed for two years or less. With the help of interviews and surveys we conducted with responsible restaurant managers and employees of the restaurant, A and B could be an overview of the current situation presented. The discussions of the results of the study have shown that responsible for the introductions have no documentation of how the process should be conducted. Introduction has therefore been able to be varied depending on how and when it is completed. An established introduction process should be introduced to each new employee should have the same opportunities to carry out their work according to the restaurant's goals, visions and strategies. The conclusions of the thesis present the shows of improvement proposals by the empirical evidence gathered has been linked with the theory, models and previous research. These improvements have created introductory plan with established processes.