Obesity is today one of the largest and fastest growing public health problems in large parts of the world and it is classified as a chronic disease in an increasing number of countries. For those who suffer from obesity, there is a great risk of getting other related physical and mental sequelae and the risk of dying prematurely increases significantly. The disease is complex and is caused and perpetuated by many interacting factors such as biological, psychological, and contextual nature. CBT, or elements of CBT, is today used as an important and evidence-based part of combined lifestyle treatment to provide support in the implementation of behavioral changes. It is of extra interest to find out what effect the treatment can have since the need in society is vast and CBT is a relatively resource-intensive treatment. The purpose of this systematic review is to investigate the effect of CBT on weight loss. Out of 98 potentially relevant studies, nine were found to meet all the inclusion criteria.  The results show that CBT in combination with a calorie restriction results in weight loss at the end of treatment. However, weight loss is not always that big and follow-up measurements show that weight gain is common. The results are in line with research on combined lifestyle treatment. More research is needed, especially on interventions to maintain weight loss.

Bakgrund: Obesitas är kopplat till ökad dödlighet och sänkt livskvalitet. De största hälsovinsterna för patienterna med obesitas har setts från obesitaskirurgin och det rekommenderas vid BMI ≥ 35 eller vid BMI 30–35 och samtidigt har allvarlig obesitasrelaterad sjukdom. I Sverige överviktsopererades cirka 5000 patienter under 2022 och ungefär hälften av patienterna med obesitasrelaterade sjukdomar kunde avsluta sin medicinska behandling fem år efter operation.Syfte: Syftet var att beskriva hur personer upplever sin livskvalitet efter överviktsoperation.Metod: En deskriptiv litteraturstudie med systematisk sökning och induktiv ansats genomfördes. 14 vetenskapliga artiklar söktes fram från databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Artiklarna sammanställdes genom en integrerad analys.Resultat: Majoriteten upplevde förbättrad livskvalitet postoperativt. Största förbättringen var inom fysisk livskvalitet. I vissa fall kunde livskvaliteten minska och var då mest påtaglig inom psykisk livskvalitet. Generellt tenderade livskvaliteten att öka kraftigt det första året postoperativt för att sedan minska och långsiktigt var den måttligt förbättrad jämfört med preoperativt.Slutsats: Livskvaliteten förändrades efter överviktsoperationen, för majoriteten var det till det bättre. Bieffekter och utmaningar postoperativt kunde sänka delar av livskvaliteten. Behovet av överviktsoperationer ökar och för att sjuksköterskan ska kunna stödja individerna bättre behövs förbättringsområden fastställas och långtidsuppföljningar utföras.

Syftet var att beskriva och jämföra olika hjälpmedels användbarhet för att skapa och upprätthålla fri luftväg genom tracheal intubation hos patienter med obesitas i samband med anestesi. Metoden var en litteraturstudie där artiklar systematiskt sökts fram och kvalitetsgranskats. De var publicerade mellan 2005-2012 i databaserna PubMed, Cinahl, Medline, Scopus samt sökmotorn Google Scholar och har även sökts fram genom manuella sökningar i de funna studiernas referenslista. Resultatet baseras på 21 kvantitativa studier och visar att video- och optiklaryngoskop är det dominerande hjälpmedlet idag för att kunna genomföra tracheal intubation på patienter med obesitas. Utöver video- och optiklaryngoskop finns även larynxmasker, flexibelt fiberendoskop och vanliga laryngoskop. Användbarhet av de olika hjälpmedlen avgörs utifrån faktorer som intubationstid, antalet intubationsförsök, Cormack-Lehane klassificering, skador vid användandet och anestesipersonalens upplevelse av intubation med det olika hjälpmedlen. Slutsatsen är att video- och optiklaryngoskop har bäst användbarhet hos patienter med obesitas. Det tar kort tid att intubera, har totalt sett stort antal lyckade intubationer, bra Cromack-Lehane klassificering och orsakar få skador vid användandet jämfört med de övriga hjälpmedlen.

Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress. Resultat: Preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar inte utfallet av symtom på ångest och depression sex månader postoperativt. Viktnedgång predicerar inte utfallet av symtom på ångest postoperativt, däremot kan viktnedgång predicera utfallet av symtom på depression sex månader efter operation. Ingen signifikant skillnad fanns mellan pre- och postoperativa symtom på ångest eller depression. Slutsats: I en grupp patienter där symtom på ångest och depression inte varit högt förekommande preoperativt kan det vara svårt att upptäcka förändringar i hur dessa patienter mår. Fler studier behövs för att kunna ge ett utökat professionellt stöd till denna patientgrupp. / Background: People with obesity have a high prevalence of depression, anxiety, stress and binge eating/emotional eating behaviours. Aim: To analyze if and how anxiety and depression measured with the Hospital and Anxiety Depression Scale change in a group of patients who have gone through Gastric Bypass surgery. Of interest was also to study if weight loss and preoperative symptoms in stress, binge- eating and emotional eating behaviours could predict anxiety and depression postoperatively. Method: 30 patients whom all gone through Gastric Bypass surgery in Uppsala University Hospital were included in the study. All patients had answered screening questionnaires about physically wellbeing, eating disorders and stress before surgery and six months postoperatively. Results: Preoperative symptoms of stress, binge eating and emotional eating disorders do not predict anxiety and depression postoperatively. Weight loss does not predict symptoms of anxiety postoperatively, but could predict symptoms of depression six months after Gastric Bypass surgery. There was no statistically significant difference between pre- and postoperative symptoms of anxiety and depression. Conclusion: Changes in wellbeing following Gastric Bypass surgery are difficult to identify in a group of patients where the occurrence of symptoms of anxiety and depression is low preoperatively. Further research is needed to find and develop professional support to this group of patients.

Bakgrund: Obesitas har ökat med nästan 50 procent sedan 1980 och idag lever uppskattningsvis 500 miljoner vuxna människor med obesitas. Enligt forskning i västvärlden råder negativa uppfattningar om människor med obesitas vilket kan leda till diskriminering och stigmatisering. I vården behöver patienter med obesitas ofta mer omvårdnad än normalviktiga samt utrustning som är anpassad för deras storlek. Syfte: Att beskriva vilka erfarenheter sjukvårdspersonal har av att vårda patienter med obesitas. Metod: En litteraturstudie av 11 studier med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Fyra teman framkom i resultatet. Ansvar, Kunskap om obesitasbehandling, Attityder och Omvårdnad. Samtlig sjukvårdspersonal är överens om att obesitas ska behandlas och att de har ett ansvar att hjälpa patienterna. Mer kunskap gav sjukvårdspersonalen mer självförtroende att ge viktminskningsråd. De blir frustrerade och mindre optimistiska att hjälpa till när patienterna misslyckas med att gå ner i vikt. Familjen ansågs som ett viktigt stöd för att patienter ska lyckas med sin viktminskning. Slutsats: Sjukvårdspersonal värderade kunskap om att behandla obesitas högt och mer kunskap ledde till färre negativa attityder mot patienter med obesitas. Klinisk betydelse: Att beskriva hur sjukvårdspersonal ser på patienter med obesitas och vilka erfarenheter de har av vården med dem, kan medvetandegöra attityder, vilket kan leda till ett bättre bemötande. Färre negativa attityder kan ge en bättre atmosfär i vården. / Background: Obesity has increased by nearly 50 percent since 1980 and today there is an estimated 500 million adults living with obesity. According to research in the western society, people hold negative perceptions about obesity which can lead to discrimination and stigmatization. In health care, patients with obesity often need more care than normal-weight patients and special health care equipment is needed to equip larger sizes. Aim: The aim of this study was to describe health care professionals’ experiences of caring patients with obesity. Method: A literature review of 11 studies of qualitative and quantitative approach. Results: Four themes emerged from the results. Responsibility, Knowledge in treatment of obesity, Attitudes and Nursing. All health care professional agreed that obesity should be treated and that they have a responsibility to help the patients. More knowledge gave health care professionals better confidence when giving advice in reducing weight. Frustration also was experienced by health care professionals when patients failed to lose weight. The family was seen as an important support for patients to succeed with their weight loss. Conclusion: Health care professional highly valued knowledge about treating obesity. Increased knowledge leads to less negative attitudes towards patients with obesity. Clinical significance: To describe health care professionals’ attitudes towards patients with obesity and their experiences of care, may lead to higher awareness of their own attitudes, which can result in better treatment. Less negative attitudes might provide a better atmosphere in care.

Bakgrund World Health Organization anser att övervikt och obesitas (fetma) globalt sett är ett av mänsklighetens största hälsoproblem. Vid en mätning som presenterades av Statens beredning för medicinsk utvärdering år 2002 klassades cirka en halv miljon av den svenska vuxna befolkningen som obesa och nära 2,5 miljoner som överviktiga. Orsakerna till obesitas kan vara genetisk predisposition, livsstil och miljö, psykologiska faktorer eller läkemedel.Det finns en rad följdsjukdomar till övervikt och obesitas som till exempel typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Även risken för att drabbas av cancer ökar, liksom artros och infertilitet. Utöver de fysiska besvären kan obesa personer även uppleva psykiska besvär som till exempel depression och ångest.Behandlingen av obesitas omfattar bland annat kostförändringar, fysisk aktivitet, farmaka och kirurgi och när det gäller kirurgi är gastric bypass ett vanligt förekommande ingrepp. Gastric bypass har en positiv effekt på bland annat vikt, typ 2-diabetes, obesitasrelaterade hjärt-kärlsjukdomar samt hälsorelaterad livskvalitet. Syfte Syftet är att beskriva personers upplevda psykiska hälsa efter genomförd gastric bypass operation. Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes då syftet med studien var att, utifrån den intervjuades perspektiv, söka förstå dennes subjektivt upplevda psykiska hälsa. Studien genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer där en utarbetad intervjuguide kopplad till studiens syfte låg till grund. Totalt genomfördes sju intervjuer. Resultat Informanterna beskrev hur den psykiska hälsan hade påverkats i varierande omfattning efter operationen. Några informanter uttryckte att de upplevde sin psykiska hälsa som bättre i jämförelse med innan operationen. För vissa informanter var den psykiska hälsan opåverkad av operationen, men de hade heller inte tidigare upplevt någon större psykisk påverkan av att vara överviktiga. En del informanter upplevde att de borde vara glada efter operationen eftersom de hade gått ner i vikt, men att de trots detta inte upplevde sin psykiska hälsa som god. Slutsats Gastric bypass kan upplevas som ett drastiskt ingrepp för att behandla obesitas och kan förutom fysiska effekter även innebära en påverkan på den psykiska hälsan postoperativt. Graden av påverkan på den psykiska hälsan är individuell och får följaktligen olika konsekvenser för individernas dagliga liv.

Bakgrund Obesitas är ett globalt folkhälsoproblem som finns i hela samhället och som har ökat markant de senaste 50 åren. Personer med obesitas är stigmatiserade i samhället och inom vården vilket ofta leder till särbehandling och ojämlik vård. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans attityder i mötet med patienter med obesitas. Metod En litteraturöversikt som har analyserats och sammanställts. Tio artiklar har använts, sju kvantitativa och tre kvalitativa. Artiklarna är hämtade från Cinahl Complete och PubMed. Fribergs analysmodell användes för analys av artiklarna. Resultat I resultatet framkom tre teman med underteman. Detta svarade på huruvida sjuksköterskor hade attityder i mötet med patienter med obesitas. Det förekom både negativa och positiva attityder. Sammanfattning Sammanfattningsvis visar litteraturöversikten att sjuksköterskor har attityder i mötet med patienter med obesitas. Attityderna uppkommer bland annat av egna erfarenheter, upplevelser och fördomar. Resultatet visar även att det finns stora brister inom vårdmiljön och att det många gånger påverkar attityderna. Många sjuksköterskor påtalar även bristen av adekvat kunskap och tidsbrist med patienterna. / Background Obesity is a global public health problem that exists throughout the society and has increased significantly in the last 50 years. People with obesity are stigmatized in society and in healthcare, which often leads to special treatment and unequal care. Aim The aim of this study was to describe nurses attitudes when meeting patientes with obesity. Method A literature review that has been analyzed and compiled. Ten articles have been used, seven quantitative and three qualitative. The articles are taken from Cinahl Complete and PubMed. Friberg's analysis model was used to analyze the articles. Results In the result, three themes emerged with sub-themes. This answered to whether nurses had attitudes when meeting patients with obesity. There were both negative and positive attitudes. Summary In summary, the literature review shows that nurses have attitudes when meeting patients with obesity. The attitudes arise, among other things, from one's own knowledge, experiences and prejudices. The results also show that there are major shortcomings within the care environment and that this often affects attitudes. Many nurses also complain about the lack of adequate knowledge and lack of time with the patients.

Obesitas är ett vanligt förekommande och globalt växande folkhälsoproblem och behovet av obesitasbehandling bland ungdomar ökar. Obesitasbehandlingen idag visar bristande och försämrade resultat samtidigt som ungdomar med obesitas upplever minskad livskvalitet. Syftet med studien är att belysa ungdomars erfarenheter av att vara patient vid en obesitasklinik då det saknas forskning kring detta. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta ungdomar och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datan. Studien är godkänd av Etikprövningsmyndigheten och följer forskningens fyra etiska principer. Resultatet visar att väga sig upplevs som ett ångestfyllt moment för ungdomarna innan och under besöken till kliniken. Relationen mellan ungdomarna och deras sjuksköterska lyfts som något viktigt och deras största källa till motivation. Ungdomarna upplever att sjuksköterskan bemöter dem med ett holistiskt synsätt och uppmuntrar dem till en hållbar livsstil där viktnedgång inte är i fokus. Studiens resultat påvisar brister i behandlingen som bör elimineras för att undvika vårdlidande hos ungdomar samt för att skapa möjlighet till en hållbar motivation.

Fetma är ett aktuellt folkhälsoproblem som ökar kraftigt. Omkring 500 000 människor i Sverige är drabbade av fetma och 2,5 miljoner anses vara överviktiga. Fetma leder till ökad risk för ett flertal hälsoproblem t.ex. diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och cancer, som i sin tur leder till förtida död. Fetma kan också leda till psykisk lidande. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva hur fetma påverkar människors livskvalitet. Dessutom vill vi beskriva hur människor med fetma upplever bemötande inom vården. Materialet till litteraturstudien återfanns i tre olika databaser över medicinsk forskning samt manuell sökning. Resultatet är baserad på tio vetenskapliga artiklar som är kritiskt granskade enligt Polit et al (2001). Resultatet visar sambandet mellan obesitas och lägre livskvalitet, samt obesitas och dåligt bemötande inom sjukvården.

No description available.