Abstrakt  Bakgrund: Obesitas är ett ökande folkhälsoproblem och omkring 650 miljoner människor lever med obesitas världen över. Sjukdomen innebär svårigheter både fysiskt och psykosocialt för de drabbade. Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha god kunskap om dessa personers erfarenheter för att kunna ge god omvårdnad och bidra till ökad hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att skildra erfarenheter av viktstigmatisering hos personer som lever med obesitas. Metod: Litteraturstudien baserades på nio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl och Pubmed. Analys genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och nio underteman. Huvudteman; ”att uppleva uttryck för viktstigmatisering”, ”att kämpa ensam” och ”att uppleva konsekvenser av viktstigmatisering”. Konklusion: Personer som lever med obesitas upplever viktstigmatisering i en rad olika kontext vilket kan resultera i negativa effekter både fysiskt och psykosocialt. Resultatet visade även att bariatrisk kirurgi som behandlingsmetod vid obesitas var omgärdat av stigmatisering. Kunskap saknas gällande viktstigmatisering, obesitas som sjukdom samt bariatrisk kirurgi som behandlingsmetod inom både vården och samhället. Personer som lever med obesitas förtjänar ett gott bemötande fritt från stigmatisering. / Abstract  Background: Obesity is a growing issue and around 650 million people are living with obesity worldwide. The disease comes with difficulties both physically and psychosocially for those affected. As a nurse, it it’s therefore important to have good knowledge of these people’s experiences in order to provide good care and contribute to increased health. Aim: The aim of this study was to describe people living with obesitas experiences of weight stigmatization.  Methods: This review was based on nine qualitative studies. Database searches were made in Cinahl and PubMed. Analysis was conducted with assistance of Fribergs five-step-model. Results: The analysis resulted in three main themes and nine subthemes. Themes as described: “to experience expressions of weight stigmatization”, “to fight alone” and “experiencing consequences of weight stigma”.  Conclusion: People living with obesity experience weight stigmatization in a variety of contexts which may result in negative effects both physically and psychosocially. The results also showed that bariatric surgery as treatment was surrounded by stigmatization. There is a lack of knowledge regarding weight stigmatization, obesity as a disease and bariatric surgery as method of treatment in both healthcare and society. People living with obesity deserves to be met with a respectful attitude, free from stigmatization.

Bakgrund: Att vara överviktig mamma och vilja amma kan ha många utmaningar. Överviktiga kvinnor över hela världen har ofta problematik med att få igång mjölkproduktionen. De har även svårt att positionera sitt barn för att de ska kunna ta ett bra tag av bröstvårtan på grund av de stora brösten. Detta är något som skapar både stress, ångest och oro hos kvinnorna på olika sätt. Att främja en hälsosam amning genom att lära sig att ge rätt stöd till överviktiga kvinnor är ett av distriktssköterskans arbetsområden. Syfte: Att beskriva överviktiga mödrars upplevelser av svårigheter vid amning och upplevelser av stöd under barnets första sex månader. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats och deskriptiv design. Resultat: Resultatet baserades på tio kvalitativa artiklar som resulterade i tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var Upplevelser av fysiska utmaningar vid amning, Upplevelser av psykiska utmaningar vid amning och Upplevelser av stöd vid amning. Slutsats: Överviktiga mammor upplevde fysiska och psykiska utmaningar i samband med amning samt behov av amningsstöd. Kvinnorna upplevde både oro och ångest vilket gjorde dem stressade att amma utanför hemmiljön eller i sällskap av andra oavsett om det var familj eller andra. Det sociala stödet kunde ge en positiv amningsstart och bidra till en fortsatt framgångsrik amning. Utbildning och kunskapsinhämtande kan även vara relevant för vårdpersonal inom mödra- och barnhälsovård för att ge dem verktyg att på ett professionellt och respektfullt sätt få kvinnorna att känna sig sedda och vara delaktiga i sin vård. / Background: Being an overweight mother and wanting to breastfeed presents many challenges. Overweight and obese women all over the world often have problems getting the milk production started and has difficulties positioning their newborn to make them get a good hold of the nipple because of the large breasts. This creates both stress, anxiety and worry in different ways. Promoting healthy breastfeeding by learning how to provide the right support to overweight women is one of the district nurse's areas of work.  Aim: To describe obese mothers' experiences of difficulties with breastfeeding and the experiences of support during the newborn child's first six months.  Method: General literature overview with a qualitative approach and descriptive design Results: The results were based on ten qualitative articles that revealed three main categories along with eight subcategories. The main categories were Experiences of physical challenges during breastfeeding, Experiences of psychological challenges during breastfeeding and Experiences of support during breastfeeding. Conclusion: Overweight and obese mothers experienced physical and psychological challenges associated with breastfeeding as well as the need for breastfeeding support. The women experienced both worry and anxiety, which made them stressed to breastfeed outside of the home environment or in the company of others, regardless of whether it was members of the family or others. The social support could provide a positive breastfeeding initiation and continued successful breastfeeding. Education and knowledge recess can also be relevant for health workers in maternal and child healthcare to give them the relevant tools when meeting with these women in a professional and respectful way to make them feel seen and involved in their care.

Bakgrund: Obesitas är ett medicinskt tillstånd med överdriven fettansamling i kroppen vilket ökar risken för hälsoproblem. Body Mass Index (BMI) används för att ställa diagnos. Orsakerna till obesitas inkluderar genetiska faktorer och beteendemönster. Negativa fördomar från sjukvårdspersonal kan hindra personer att söka vård. Syfte: Syftet var att undersöka individers erfarenheter av att leva med obesitas. Metod: Litteraturstudie används för att sammanställa kvalitativ forskning om individer med obesitas. Engelskspråkiga peer-reviewed artiklar mellan 2015 och 2023 fokuserade på erfarenheter av obesitas. 11 utvalda artiklar analyserades. Detta resulterade i övergripande insikter om livet med obesitas. Resultat: Det framkommer tre teman i resultatet: ”Beteendemässiga hinder och strategier i vardagen”, ”Att möta fördomar men att få personcentrerad vård” och ”Strävan efter inre harmoni”. Litteraturstudien visar på starka känslor av skam och utanförskap hos individer med obesitas på grund av samhällets stigmatisering. De möter negativt bemötande både i vardagen och inom vården vilket försämrar deras välbefinnande. Konklusion: Sjuksköterskor har en viktig funktion i att förebygga ohälsosamma matvanor genom stöd. Ett samarbete mellan yrkesgrupper är av betydelse för att stödja individer med obesitas. Negativa fördomar från sjukvårdspersonal kan negativt påverka individer med obesitas. Ett stöd från hälso- och sjukvården kan öka motivationen för livsstilsförändringar och självacceptans. / Background: Obesity is a medical condition characterized by excessive fat accumulation in the body, increasing the risk of health problems. Body Mass Index (BMI) is used for diagnosis. The causes of obesity include genetic factors and behavioral patterns. Negative biases from healthcare professionals can prevent individuals from seeking medical care. Aim: The purpose of the study was to investigate individuals experiences of living with obesity. Method: Literature review is used to compile qualitative research on individuals with obesity. English-language peer-reviewed articles between 2015 and 2023 focusing on experiences of obesity. 11 selected articles were analyzed, resulting in overarching insights into life with obesity. Findings: The result reveals three main themes: “Behavioral barriers and strategies in everyday life”, “Facing prejudices but receiving person-centered care” and “Striving for inner harmony”. The literature study reveals strong feelings of shame and exclusion among obese individuals due to societal stigmatization. They encounter negative treatment both in everyday life and within healthcare which worsens their well-being. Conclusion: Nurses play a crucial role in preventing unhealthy eating habits through support. A collaboration between professions is important to support individuals with obesity. Negative biases from healthcare professionals can adversely affect individuals with obesity. A support from healthcare providers can enhance motivation for lifestyle changes and self-acceptance

Bakgrund: Obesitas är en vanlig sjukdom som leder till allvarliga konsekvenser, både för personen och samhället. Sjukdomen kan drabba vem som helst men överrepresenteras i vissa grupper. Patienter som lider av obesitas upplever ofta bemötandet inom vården som hindrande och stigmatiserande, med brister i den personcentrerade vården. Sjuksköterskans ansvarsområde består av omvårdnad men personcentrerad vård, evidensbaserad vård, förbättringskunskap, säker vård, samverkan i team och informatik som kärnkompetenser. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta och stödja patienter som lider av obesitas. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes med Polit och Becks niostegsmodell. Denna studie använde sig utav en kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman. Resultat: Två kategorier hittades: ett behov av fler resurser och en utmanande arbetssituation. Utifrån dessa kategorier utvecklades även fyra subkategorier: kunskapens betydelse, ett stressfullt möte, att ha blandade känslor samt en känsla av rädsla och oro. Slutsats: Att möta individer som lider av obesitas kräver ökade resurser och kunskap. Vidare forskning behövs på organisatorisknivå med fokus på hälso- och sjukvårdens ansvar och hantering av patienter med obesitas inom olika vårdinrättningar. / Background: Obesity is a common disease that leads to serious consequences, both for the individual and society. The disease can affect anyone but is overrepresented in certain groups. Patients suffering from obesity often experience the treatment in health care as hindering and stigmatizing, with shortcomings in one of the nursing areas of responsibility, person-centered care. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of meeting and supporting patients suffering from obesity. Method: A general literature review with a qualitative approach was conducted with Polit and Beck's nine-step model and a qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. Results: Two categories were found: a need for more resources and a challenging work situation. Based on these categories, four subcategories were also developed: The importance of knowledge, a stressful meeting, having mixed feelings and a feeling of fear and anxiety. Conclusion: Meeting individuals suffering from obesity requires increased resources and knowledge. Further research is needed at the organizational level with a focus on the responsibility of health care and the management of patients with obesity in different health care facilities.

Bakgrund: Obesitas är en kronisk sjukdom. Ungefär 16% av världens vuxna befolkning var obesa 2022. Personer med obesitas har en ökad risk för att insjukna i olika följdsjukdomar. Syftet med behandling för obesitas är att minska ohälsa och främja livskvalitet. Behandling för obesitas i Sverige kan genomföras antingen genom kombinerad levnadsvanebehandling, läkemedels-behandling eller kirurgi. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med obesitas upplever mötet med vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Tolv kvalitativa studier som alla var publicerade i vetenskapliga tidskrifter utgjorde datamaterialet. Datan kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Totalt identifierades tre huvudkategorier: Betydelsen av vårdpersonals bemötande, Behovet av anpassat stöd från vårdpersonal och Att få olika förutsättningar i vården. Konklusion: Personer med obesitas önskar en förtroendefull relation med vårdpersonal. Sjuksköterskor bör arbeta personcentrerat och genom partnerskap kan en förtroendefull relation byggas med patient. / Background: Obesity is a chronic disease. About 16% of adults worldwide were obese in 2022. Being obese causes an increased risk of getting sick in various non- communicable diseases. The aim of all obesity-treatment is to reduce illness and promote quality of life. In Sweden there are three different alternatives for obesity-treatment: combined lifestyle-change treatment, drug treatment and surgery. Aim: the aim of this literature review was to illustrate how people with obesity experience the meeting with health care personnel. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach. Twelve qualitative studies, all published in scientific magazines, was quality assessed and analysed. Results: Three themes was identified: The importance of health personnel encounter, The need of customized support from health personnel and To get unequal conditions in health care. Conclusion: People with obesity wishes to have a trusting relationship with health personnel. Nurses should work person- centered and through a partnership with the patient a trusting relationship can be built.

Bakgrund: Antalet personer med obesitas ökar världen över och definieras genom ett Body Mass Index (BMI) över 30. Det ställer ökade krav på sjukvården att möta behovet av vård hos dessa patienter. Att bli sövd är förenat med risker, där ett högt BMI ökar risken vid generell anestesi. En förändrad anatomi och fysiologi hos patienter med obesitas utgör en ökad risk vid generell anestesi, vilket är någonting anestesisjuksköterskan måste vara förberedd på och kunna hantera. Syfte: Studiens syfte var att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenhet av generell anestesi av patienter med obesitas för att säkerställa säker vård. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Totalt fem anestesisjuksköterskor intervjuades individuellt på en operationsavdelning i Mellansverige under perioden december 2023 till januari 2024. Resultat: Anestesisjuksköterskans erfarenheter presenteras i tre kategorier; Skapa egna förutsättningar för säker vård, process av mental och praktisk förberedelse för att hantera olika situationer, samt organisatoriska förutsättningar för säker vård. Vidare framkom åtta subkategorier; Identifiera patientutmaningar, ta stöd i team, erfarenhet medför trygghet, preoperativa förberedelser och använda hjälpmedel, förutse och hantera peroperativa risker, planera och utföra omvårdnadsåtgärder inför väckning och postoperativ vård, planerat operationsprogram påverkar, samt tillgänglighet till resurser. Slutsats: Studien visar att stöd i team samt att vara erfaren medför trygghet och ger goda förutsättningar för att skapa säker vård. Organisatoriska förutsättningar såsom operationsprogram och tillgänglighet till resurser är förutsättningar som påverkar möjlighet att skapa säker vård. / Background: The prevalence of obesity is increasing worldwide, with a Body Mass Index (BMI) above 30 defining the condition. This places increased demands on healthcare providers to meet the care needs of these patients. Being put under anesthesia is associated with risks, with even a high BMI increasing the risk of general anesthesia. An altered anatomy and physiology in obese patients pose an increased risk during general anesthesia, which the nurse anesthetist must be prepared for and be able to handle. Aim: The aim of the study was to describe the nurse anesthetist's experience of general anesthesia in obese patients in order to ensure safe care. Method: A descriptive design with a qualitative approach was employed. A total of five nurse anesthetists were interviewed individually in a surgical ward in central Sweden during the period December 2023 to January 2024. Results: The nurse anesthetists' experiences are presented in three categories: creating one's own conditions for safe care, the process of mental and practical preparation to handle different situations, and organizational conditions for safe care. Furthermore, eight subcategories emerged: identifying patient challenges, taking support in teams, experience brings safety, preoperative preparation and use of aids, anticipating and managing peroperative risks, planning and performing nursing measures for wake-up and postoperative care, planned surgical program affects, and availability of resources. Conclusion: The study indicates that the provision of support within teams and the possession of experience affords security and facilitates the creation of safe care. Organizational conditions, such as the surgical program and the availability of resources, are conditions that affect the possibility to create safe care.

Förekomsten av övervikt och obesitas har ökat kraftigt de senaste årtiondena. Detta medför en risk för ohälsa. Barnsjuksköterskan utgör en viktig roll i att förhindra eller identifiera ohälsa hos barn bland annat inom barnhälsovården och elevhälsan. När ökad viktuppgång identifieras är det barnsjuksköterskans ansvar att informera barnet och dennes föräldrar kring behovet av livsstilsförändring. Vid familjecentrerad vård betonas samarbetet mellan barnsjuksköterskan och familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars önskemål och behov i vårdandet när barnet har övervikt eller obesitas. En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att söka fram relevanta artiklar och 11 artiklar inkluderades. Dataanalysen utfördes genom att extrahera data i nio steg i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherrys metod. I resultatet identifierades tre huvudteman; information och kontinuitet, bemötande och delaktighet samt stöd från andra. Föräldrarna till barn med övervikt och obesitas önskar att i mötet med vården få tydlig information, stöttning och en förtroendefull relation till vårdpersonalen. Föräldrarna önskar också få träffa andra i liknande situation. Att ta upp att barnet har en avvikande vikttrend är något som barnsjuksköterskan kan uppleva svårt att ta upp. Det är centralt att vara inkännande kring hur föräldrarna och barnet önskar att detta diskuteras. Det är viktigt att barnsjuksköterskan har förmågan att inkludera såväl förälder som barn i vården och vården bör utformas med ett familjecentrerat förhållningssätt. Såväl föräldrar som barnsjuksköterskor menar att det är värdefullt att barnet och föräldrarna får kontakt med olika professioner för att öka möjligheten att stabilisera den avvikande vikttrenden.

Bakgrund: Övervikt och obesitas medför en ökad risk för allvarliga hälsoproblem och är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. Under de senaste trettio åren har antalet människor med obesitas fördubblats. Vårdandet av övervikt, obesitas och deras komplikationer anses dock ha brister, speciellt i relation till främjandet av en god livsstil levnadsvanor och effektiv egenvård. Sjuksköterskor har en viktigt roll när det kommer till det hälsofrämjande arbetet för folkhälsan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete för personer med övervikt eller obesitas. Metod: Litteraturöversikt av tio vetenskapliga artiklar utifrån Fribergs fyra steg för studie analys. Resultat: I resultatet dök fyra teman upp där det första handlade om sjuksköterskors hälsofrämjande ansvar, det andra handlade om utbildning, upplevelser och erfarenheter kring vikthantering. Det tredje temat innefattade viktiga livsstilsförändringar och motivationens betydelse, och det fjärde berörde områden som hinder och möjliggörande faktorer för det hälsofrämjande arbetet. Sammanfattning: Sammanfattningsvis kan sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete för personer med övervikt eller obesitas beskrivas som en viktig del i arbetet mot en förbättrad folkhälsa. Det finns en stark vilja hos sjuksköterskor att arbeta hälsofrämjande med dessa personer, men arbetet försvåras många gånger på grund av brist på utbildning och resurser. / Background: Being overweight and obese increases the risk for serious health problems and is one of the leading public health problems in the world. The number of obese individuals in the world has quadrupled the last thirty years, with related health problems following right after. But the care of overweight and obese individuals and their complications is however considered to be of lacking quality, especially in terms of promoting good lifestyle habits and self-care. Aim: The aim was to describe nurses experience in health promoting work for overweight or obese individuals. Method: Litterature review of ten scientific articles based on Friberg’s four steps for study analysis. Results: Four themes emerged in the result. The first theme dealt with nurses’ health promoting responsbilities and the second of which dealth with education and experience of weight management. The third theme included important lifestyle changes and the importance of motivation, and the fourth theme touched on areas such as obstacles and enabling factors for health promoting work. Summary: In summary, nurses' experiences of health promoting work with overweight or obese individuals can be described as an important part of the work towards improved public health. There is a strong will on the part of nurses to work on health promotion with these people, but the work is often made more difficult due to a lack of training and resources.

Bakgrund: Obesitas är en kronisk och komplex sjukdom som har en negativ effekt på både fysisk och psykisk livskvalitet jämfört med normalbefolkningen. Tidigare och nuvarande studier om obesitas och dess behandlingar har främst utvärderat viktminskning och förbättringar av obesitasrelaterade sjukdomar och ofta saknat patientperspektivet på hälsan. Därtill har forskning visat att personal inom hälso- och sjukvården är bristfälligt rustade för att stödja personer med obesitas vilket ökar patientgruppens lidande och försämrar dess livskvalitet. Syfte: Syftet var att undersöka om det finns vetenskapligt stöd för att kirurgisk obesitasbehandling är effektivare avseende fysisk och psykisk hälsorelaterad livskvalitet jämfört med medicinsk obesitasbehandling hos vuxna personer med obesitas. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad på SBU:s metod och utmynnade i totalt tre RCT-studier. Resultat: Litteraturöversiktens sammanvägda resultat visar på mycket låg vetenskapligt stöd. Därmed kan resultatet inte med säkerhet uttala sig om huruvida kirurgisk obesitasbehandling är mer effektiv jämfört med medicinsk obesitasbehandling avseende fysisk och psykisk hälsorelaterad livskvalitet. Resultatet indikerar att obesitaskirurgi kan förbättra fysisk livskvalitet i högre grad jämfört med medicinsk obesitasbehandling. Den psykiska livskvaliteten förbättras däremot inte i högre utsträckning efter obesitaskirurgi jämfört med kontrollbehandlingen. Konklusion: Där behövs fler RCT-studier som är större, baserade på samma livskvalitetsinstrument och vars mått är redovisade på ett enhetligt sätt. / Background: Obesity is a chronical and complex disease which has a negative impact on physical and mental health-related quality of life compared to the normal population. Previous and current studies on obesity and its treatments have mainly evaluated weight loss and improvements in obesity-related diseases and often lacked the patient perspective on health. In addition, research has shown that healthcare personnel are inadequately equipped to support people with obesity, which increases the patient  group´s suffering and impairs its quality of life. Aim: The aim was to investigate whether there is scientific support that surgical obesity treatment is more effective in terms of physical and mental health-related quality of life compared to medical obesity treatment in obese adults. Method: The study was conducted as a systematic review based on  SBU´s method and resulted in a total of three RCT studies. Results: The combined results of the literature review show very little scientific support. Thus, the result cannot state with certainty whether bariatric surgery is more effective compared to medical obesity treatment regarding physical and mental health-related quality of life. The result indicates that bariatric surgery can improve physical quality of life to a greater degree compared to medical obesity treatment. In contrast, the mental quality of life does not improve to a greater extent after bariatric surgery compared to the control treatment. Conclusion: There is a need for more RCT studies that are lager, based on the same quality of life instrument and whose measurements are reported in a uniform manner.

Prolylcarboxypeptidase (PRCP, EC3.4.16.2) ist ein ubiquitär exprimiertes Enzym, mit höchster Expression im Maushirn. Es spaltet spezifisch die letzte carboxyterminale Aminosäure von Substraten, deren vorletzte Aminosäure ein Prolin ist. Seine bisher publizierten Substrate Angiotensin II (AngII) und alpha Melanocortin Stimulierendes Hormone (alphaMSH) legen eine Rolle von PRCP in der Entwicklung von kardiovaskulären und metabolischen Krankheiten nahe. Um die in vivo Funktion von PRCP zu studieren, wurde eine Knockout Maus generiert (PRCP-/-). Metabolischer Phänotyp: PRCP-/- Mäuse zeigten generell ein reduziertes Körpergewicht, selbst wenn sie über Monate mit einer Hochfettdiät versorgt wurden. Erhöhte Plasmaleptin Werte und Proopiomelanocortin (pomc) Expression in knockout Hypothalami wiesen auf eine wichtige Rolle von PRCP in der Regulation von Futteraufnahme und Energiehomöostase hin. Eines der Genprodukte von pomc ist alphaMSH, welches im Hypothalamus die Futteraufnahme terminiert. Die carboxyterminale Struktur dieses Neuropeptids erfüllt alle Voraussetzungen, um von PRCP gespalten zu werden. Zudem konnte prcp Promotoraktivität in den selben Hirnstrukturen gezeigt werden, in denen auch alphaMSH-Wirkung beschrieben wurde. Eine mögliche Funktion von PRCP wäre somit die Inaktivierung des Appetitzüglers alphaMSH im Hypothalamus. Kardiovasculärer Phänotyp: Zunächst erwiesen sich zirkulierende Ang-Peptide in PRCP-/- Mäusen als unverändert. Jedoch konnte ein erhöhtes Niveau des Degradationsproduktes Ang1-7 in der Niere gezeigt werden. Die Entdeckung einer erhöhten Enzymaktivität von Angiotensin Converting Enzyme 2 (ACE2) in PRCP-/- Nieren, wurde als Kompensation der fehlenden PRCP Aktivität in PRCP-/- Nieren interpretiert. bot einen Erklärungsansatz für dieses Ergebnisse. Es wird davon ausgegangen, daß ACE2 die fehlende PRCP Aktivität in knockout Mäusen kompensiert. Das es sich hierbei um eine lokale begrenzte Kompensation handeln muß, zeigten der erhöhte Blutdruck und Herzrate, sowie die milde Herzhypertrophie. Da spezifische prcp Promotoraktivität in Hirnnuclei gefunden wurde, die in die Kontrolle der Herzfrequenz und des Blutdrucks involviert sind, wird eine regulatorische Funktion von Hirnstamm-PRCP auf Herzrhytmus und Blutdruck vermutet. / Prolylcarboxypeptidase (PRCP, EC3.4.16.2) is an enzyme specifically cleaving the last carboxy-terminal amino acid from substrates containing a penultimate proline. Its known potential substrates are linked to cardiovascular and metabolic phenomenon. To analyse the in vivo function of this enzyme a PRCP knockout mouse was generated. Homozygous knockout mice are viable but show tendency of decreased life span. In mice prcp expression is present in all tissues tested with very specific localizations of prcp promotor activity to distinct brain areas within the cortex, hippocampus, hypothalamus and the brain stem. The metabolic phenotype of PRCP deficient mice is characterized by low body weight even when feeding the animals a high fat diet. The increased plasma leptin levels and elevated expression of proopiomelanocortin gene (pomc) found in knockout hypothalami suggests an involvement of PRCP in the regulation of food intake and energy homeostasis. One of the gene products of pomc is alpha-melanocortin stimulating hormone (alphaMSH) that is terminating feeding when released from hypothalamic POMC neurons. Its carboxy-terminal structure is fitting the cleavage preferences of PRCP. Prcp promotor activities are localized in arcuate nucleus and paraventricular nucleus, brain areas of known alphaMSH signalling, supporting a role of PRCP in the degradation of central alphaMSH. The impact of PRCP on angiotensin II (AngII) metabolism was studied by determining the level of AngII and its degradation product Ang1-7 in blood and tissues. But instead of increased AngII levels due to the missing degradation enzyme in knockout mice, Ang1-7 levels were increased in kidney. These results were explainable by the increased activity of angiotensin converting enzyme 2 (ACE2) found in kidney. Probably ACE2 is compensating the lack of PRCP in the knockout mouse. Nevertheless, blood pressure and heart rate of PRCP knockout mice was increased. The mild hypertension was accompanied by mild hypertrophy of the hearts. Prcp promotor activity was found in brain stem an area important for regulation of blood pressure and heart rate suggesting that central PRCP regulates blood pressure.