No description available.

Arbetet är uppdelat i en inledande del, en resultatdel och en diskussionsdel. Den inledande delen introducerar läsaren till fokuspunkten trädgårdsodling i Bohuslän, förklarar tankegången kring valt ämne, samt beskriver syfte och metod. Resultatdelen har sin utgångspunkt i litteraturstudier och fältstudier i kombination. Texten syftar till att ge inblick i trädgårdens förutsättningar i Bohuslän genom att beskriva den bohuslänska växtvärldens villkor och överlevare. Initialt behandlas landskapet i Bohuslän och dess vilda flora. Här beskrivs naturtyper i Bohuslän och deras prägel på växtlivet - till exempel kan man läsa om växtvärlden på klippor, stränder och saltängar. Det faktum att landskapet och växtlivet i Bohuslän är rikt varierande ger också en fingervisning om hur skilda trädgårdsmiljöer det finns. I efterkommande kapitel tas klimatfaktorer och markförhållanden upp för att ge ökad förståelse för odlingsvillkoren i landskapet. Odlingsvillkoren är mer eller mindre generella. Slutsatser om en specifik trädgård kan bara dras om man känner till dess unika förutsättningar men riktlinjerna presenteras här. Arbetet går sedan över i ett kapitel om kulturlandskapet Bohuslän, där jordbruket och trädgården behandlas. Jordbrukets historia nämns som ingångspunkt till kultiveringen av det bohuslänska landskapet. Eftersom informationen om trädgård i Bohuslän är knapphändig ges sedan bara en övergripande beskrivning av dess framväxt från 1800-talets täppor till dagens villaträdgårdar. Då arbetets upplägg tillät besök i nutida bohuslänska trädgårdar ges istället en beskrivning av omständigheterna på dessa platser. Efter det har resultatet av det inventeringsarbete som utförts inom ramarna för detta arbete förts in i tabeller; växtutbudet i tolv bohuslänska trädgårdar presenteras härmed. Slutligen diskuteras metod och resultat i diskussionsdelen.

Denna uppsats ger en bild över hur man kan göra för att hitta det rätta trädet för platsen.

Today in farming of vegetables large amounts of water and pesticide are used, the farming is also weather and climate dependent and in Sweden the farming season is short. So, there is a need to make farming more efficient and determine how to make farming more stable and independent from unpredictable events. The goal of this project is to develop a prototype which make it possible to improve the resource usage and at the same time automate the process to increase the predictability. This project is going to use aeroponics which is way of growing in the air without soil and a single board computer is going to be used.

Syftet med denna studie är att undersöka: Vad utforskar de yngre barnen i trädgårdslandet utifrån målen i läroplanen? Att synliggöra vilka mål det är. Litteraturdelen presenterar en kort historisk tillbakablick på skolträdgårdens utveckling i Sverige samt olika perspektiv från tidigare forskning inom skolträdgård och utomhuspedagogik. Det är en observationsstudie som bygger på kvalitativforskning. Materialet har samlats in via observationer för att sedan bearbetas och analyseras. Det är fyra barn i 2 årsåldern och trevuxna som har deltagit i studien. Resultat och analys och tidigare forskning ger svar på frågan: Vad utforskar de yngre barnen i trädgårdslandet utifrån målen i läroplanen? Det visar sig att barnet i huvudsak utforskar alla mål i förskolans läroplan under normer och värden, utveckling och lärande och barns inflytande. Genomgående i observationerna är att det är entusiasmen och glädjen som kännetecknar aktiviteterna i trädgårdslandet. Det är själva trädgårdslandet som skapar nyfikenhet och ett utforskande arbetssätt både för barnen och läraren vilket är ett arbetssätt som läroplanen förespråkar.

The aim of this paper is to find where the earliest signs of farming are located in the municipality of Örnsköldsvik and to see if typical artefacts ascribed to farming societies are represented in that area. The study focuses especially on Neolithic and Bronze Age periods. Literature on early farming in this area was utilized as well as archaeological reports from sites with noted signs of Neolithic and Bronze Age farming. A spatial examination of previously collected material eg. pollen analysis, artefacts and excavated sites are presented using a combination of maps. The relationship between soils and artefacts is also examined. Issues concerning why, how and what type of farming was practiced as well as by whom and where is also discussed.

Sammanfattning Denna studie är en delstudie i ett större växthusprojekt som drivs av KTH Centrum för Hälsa och Byggande i Haninge utanför Stockholm. Projektet inbegriper ett integrerat spillvärme- och växthussystem med besöks- och forskningsändamål, placerat i anslutning till en reningsanläggning och ett naturbruksgymnasium. Studiens primära syften är att undersöka spillvärmepotentialen och potentialen för uppvärmning av växthus med spillvärme i Sverige. De sekundära syftena är att undersöka vilka hållbarhetsaspekter som kan identifieras som viktiga för spillvärme-växthus-system och att göra en idé- och informationssammanställning för dem som vill bygga spillvärme-växthus-system, med bland annat tips om hur produktpriser kan beräknas, vilka nyckeltal som kan användas för energikalkyler och vilka användningsområden som finns med ett växthus. Rapporten får ett visst fokus på livsmedels- och tomatodling, eftersom både tidigare studier och den fallstudie som ingår i rapporten handlade om detta. Studiens avsikt är dock att förespråka för en bredare syn på växthusanvändning. Studien visar att det finns stora spillvärmepotentialer bland särskilt högtempererade spillvärmekällor på västkusten och medeltempererade spillvärmekällor i Stockholmsområdet, eftersom dessa områden har både god spillvärmepotential och stor befolkning. Växthus kan byggas nära spillvärmekällan och kräver inte lika höga ingångstemperaturer som exempelvis fjärrvärmenäten, vilket gör spillvärme-växthus-system mer flexibla än spillvärme-fjärrvärme-system. Studien visar på viktiga fysiska, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för att bygga spillvärme-växthus-system, att det finns biologiska, sociala och kulturella potentialer med växthusen och vidare att det finns flera intressanta hållbarhetsaspekter med spillvärme-växthus-system, särskilt om de byggs rätt från början. Så gjordes i Habo, där studiens fallstudie gjordes. I Habo drivs ekologisk växthusodling med hjälp av spillvärme från en närliggande och elproducerande biogasanläggning, där de organiska resurserna består av gödsel och godisrester från en lokal godisindustri. Hela spillvärme-växthus-systemet är småskaligt och i stort sett kretsloppsanpassat. Modellen rekommenderas starkt både för projektet i Haninge och var helst man funderar på att bygga spillvärme-växthus-system, eftersom det överallt finns och alltid kommer att finnas tillgång på organiskt avfall. Energistudier visar att det finns stor potential i det organiska avfallet, särskilt från jordbruk

Projektet är en strategi för att stegvis uppgradera och förstärka offentliga delar av Holma i Malmö, i takt med att området byggs ut med nya bostadskvarter. Arbetet tar sin grund i vikten av spontana och planerade möten mellan människor, utgående från möjligheterna i strukturen av ett bostadsområde från senare delen av miljonprogrammet. Punktvisa ingrepp innefattar ett Folkets hus, en cykelpump, ett område för urban odling samt tillförsel av lokaler för publika funktioner i marknivå.

Growing is a creative activity in lower school subject matter. It is an outdoor activity that creates movement. Gardening activities give favorable effects for the social teamwork in studentgroups and cultivation is a way to increase students' awareness of our food production. This argument exists in earlier studies that it is significant when school staff have motivated reasons to create school gardens. Of course, school gardens have always created problems. To get enough resources for management and lesson planning and to handle summer supervision presents in modern times as the largest obstacles for growing activities to work. Against this background, the purpose of this thesis is to find a way forward for gardening as a school activity that increases students' consciousness of sustainable food production.  Forest gardening is a cultivation model within the Agro Forestry movement. Using literature study as a methodology, it is found that forest gardening principles can be applied to school gardening to solve the identified isues with cultivation in primary schools.  Regarding forest gardening principles, one can create a cultivation that occupies a small  area and recieves the ideal microclimate with an array of plants with different hights. This cultivation model lowers the work time required and the need for summer supervision. In addition, this cultivation gives the ecosystem increased biodiversity and carbon storage. Another advantage with this cultivation model is that through plant selection, one can control harvest times to spring and autumn, when students are in school. However, it appears that this cultivation model is knowledge- intensive during the construction phase and that it is a good idea to get outside help from an expert, for example, a gardener with expertise in forest gardening. A design proposal for lower school grades is also included, with a plant list and design plan that can be adapted and suited to schools. / Odling är ett kreativt redskap i grundskolans ämnesundervisning. Det är en utomhusaktivitet som skapar rörelse. Trädgårdsaktiviteter ger gynnsamma effekter för det sociala samspelet i elevgruppen och odling är ett sätt att öka elevernas medvetenhet om vår matproduktion. Dessa argument framgår som betydelsefulla i tidigare studier där skolpersonal har motiverat sina skäl till att  driva skolträdgårdar. Skolträdgårdar har dock i alla tider brottats med problem. Att få resurser att räcka till för skötsel och lektionsplanering och att klara av sommartillsynen, framträder i modern tid som de största hindren för att få odlingarna att fungera. Mot den bakgrunden är syftet med denna uppsats att söka en väg frammåt för skolträdgården, som är hållbar i skolornas verksamhet och som ökar elevernas medvetenhet om en miljömässigt hållbar matproduktion.  Skogsträdgården är en odlingsmodell inom Agro Forestry rörelsen. Med litteraturstudie som metod undersöks här vilka av skogsträdgårdens principer som kan tillämpas i en skoltärdgård för att möta de identifierade problemen för odling inom grundskolan.  Det framgår att man med idéer från skogsträdgården kan skapa en odling som tar en liten yta i anspråk och får ett gynsammt microklimat tack vare växter i olika höjdskickt. Odlingsmodellen kräver en låg skötselinsats i förhållande till skörd tack vare ståndortsanpassning, marktäckning, själförsörjning av näring och perenna grödor som tillsammans minskar behovet av bevattning och skötsel. Resultatet påvisar att man med hjälp av flera av skogsträdgårdens odlingsprinciper kan minska behovet av arbetstid och sommarlovsskötsel. Dessutom ger odlingen ekosystemtjänster som ökad biologisk mångfald och kollagring. Ytterliggare en fördel är att man med hjälp av växtval kan styra skördetiden till vår och höst, då eleverna är på plats i skolan. Det framkommer dock att odlingsmetoden är kunskapskrävande under anläggningsfasen och att det är en god idé att vid etableringen ta hjälp utifrån av expertis som tillexempel en trädgårdsmästare med kompetens inom skogsträdgårdsodling.  Här presenteras också ett designförslag fö en grundskola, med växtlista och design som kan anpassas och modifieras till att passa på flera skolor.

Denna uppsats undersöker vilka attityder som finns till vertikal odling hos civilingenjörsstudenter inom programmet System i teknik och samhälle (STS) på Uppsala universitet. Studien undersöker olika affärsmodeller för vertikal odling och huruvida de ger upphov till skillnader i attityd hos STS-studenter och analyserar vad dessa attityder baseras på. Undersökningen genomförs med en enkätundersökning där både kvalitativ och kvantitativ metod tillämpas. Resultaten från undersökningen analyseras med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av The Theory of Reasoned Action, Transparens, Social- och Disruptiv innovation. Resultatet från undersökningen visar en positiv attityd till vertikal odling som koncept där skillnader i attityd mellan olika affärsmodeller kunde urskiljas, vilket skiljer sig från viss teori. Resultatet tycks gå emot den teori om transparens som presenterades. Vidare konstaterar slutsatsen att osäkerheter och skepsis till vertikal odling sannolikt kan mötas med en ökad spridning av kunskap om vertikal odling för att förtroendet skall öka.