This project studies a strategy for sustainable place-led development where the availability and activation of a cultural and ecological important location is used as a method to enable a development in concurrence with nature. Social and cultural values are also protected and amplified in the project that proposes a mussel farm which serves as a water purifier of Landfjärden, one of many bays in the Baltic Sea that suffers from eutrophication. Fundamental for the project has been to study the tangency between an environmentally improving production and a public as well as cultural meeting place. The proposal aims to highlight the mussels' unique abilities and the circular processes of the production through opening it up for the public. The design is influenced by structures frequent in industrial ports which makes them artifacts in the natural landscape. The intention is to authentically demonstrate the construction and its materials and through this emphasize the importance of the operational function that takes place on the site. In the long run the project intends to invoke commitment in questions regarding ecological processes and nature conservation. / Projektet undersöker en strategi för hållbar platsutveckling där tillgängliggörande och aktivering av en kulturellt och ekologiskt betydelsefull plats används som metod för att möjliggöra en utveckling som sker på naturens villkor. Även platsens sociala och kulturella värden värnas och förstärks i förslaget som innefattar en musselodling som tjänar som vattenrenare av Landfjärden, en av Östersjöns många övergödda havsvikar. Bärande för projektet har varit att undersöka den potential som uppstår i det intima mötet mellan denna miljöförbättrande produktion och en offentlig, kulturinriktad mötesplats. Förslaget strävar mot att uppvisa och hylla musslans egenskaper och produktionens cirkulära processer genom att låta dem ske inför öppen ridå, i närkontakt med platsens övriga besökare. Gestaltningen är influerad av strukturer som förekommer i industriella hamnmiljöer vilket gör dem till tydliga artefakter i naturlandskapet. Intentionen är att genom ärligt uppvisande av konstruktion och material ge dignitet till och betona allvaret i den verksamhet som äger rum på platsen. Därigenom ämnar projektet att i förlängningen väcka engagemang i frågor gällande ekologiska processer och naturvård i stort.

Sverige är ett avlångt land med åtta olika växtzoner. Landets läge har sina fördelartack vare närliggande hav och havsströmmar, trots detta kan odling i de kallare klimaten vara svåra. Import och långa transportsträckor kan minska om en ökad konsumtion av lokala grönsaker och mer närodlade grönsaker odlas. Småskalig odling samt växelbruk kan ge en mindre klimatpåverkan på grund av en planerad växtföljd, gödsling och näringstillskott som inte utlakas eller utarmar jorden. Syftet med rapporten är att ta reda på möjligheten att frilandsodla grönsaker i växtzon 7, mer specifikt norra Jämtlands län, och hur gynnsamt det kan bli. Den metod som valdes för ändamålet var att skicka ut en webenkät via sociala medier, detta för att förhoppningsvis nå ut till Strömsunds kommuns odlande invånare.  Sammanlagt svarade 79 respondenter på enkätens 14 frågor, där bland annat odlingssätt, antal grönsaker, åtgärder på jord och om respondenterna ville förändra sin odling på något sätt. Resultatet för antalet grönsaker odlade på friland var ett åttiotal inräknat respondenternas egna kommentarer. Många av frågorna från enkäten gick att jämföra mot varandra. Exempelvis använde en låg procent av respondenterna bekämpningsmedel, det kan kopplas till användning av fiberduk. Delar av resultatet bekräftas av annan litteratur som vad som kan odlas och att en mindre förekomst av skadegörare i kallare växtzoner. En liten studie som denna kan behöva mer forskning. Att odla i växtzoner som inte är typiska odlingszoner eller av andra anledningar kan vara svårodlade, kan i framtiden bli relevanta. Prognoserna för klimatförändringar anses påverkar hela jorden.

10 billion people will inhabit this planet by 2050. In order to feed such a large number of people research shows that food production will need to increase by 70%.This project explores what a foodcentric city planning can look like, where agriculture is not only integrated into the built environment, but rather the main generator of urban form. A block typology specifically tailored to create optimal growing conditions is rolled out as a high density agricultural grid across Bromma airport, and addresses issues of combining large scale structures with small scale human life.

Strå - folkets hus in Alberga is a place for community, culture and wildlife. Its located in the verge between Albergas more densely populated area and the  sparsely populated fields of the rural landscape. In previous project we saw Alberga answer the increasing population by 2030 by develop what we come to name as "Cluster-village", to build new with inspiration and with similar typology as what already is. Every cluster have their own agricultural land for 100% self-sufficiency of vegan diet, increasing the areas resilience. Strå - folkets hus constitutes an important part by being the connecting link between the local community of Alberga and the areas small-scale farming, thus the placing and the program. The building have several parts to play, research centre to develop ecological and long-term small-scale farming in the northern climate, community centre for the locals, storage and sharing knowledge for the Cluster-villages, but perhaps most importantly accommodates pollinators. The roof of the building is made out of reed, a local and ecologically friendly material, which even creates shelter for one of earth most vital and delicate creature, the pollinators. As the area is surrounded by scenic landscape, rich in wildlife and community, Strå - folkets hus serves as the link between farming and culture.

I samband med coronapandemin har intresset för odling ökat i Sverige. Odling har många positiva aspekter som produktion av livsmedel, ökat psykiskt välbefinnande, ökat biologisk mångfald samt att det kan skapa gemenskap. För att odla och plantera hemma kan jord köpas i påsar i många butiker. Däremot är ett stort problem i dagens samhälle ohållbara produktions- och konsumtionsvanor. Det finns studier som visar på att design kan användas som problemlösningsverktyg inom detta problemområde. I utgångspunkt ur detta har denna studie syftat till att ur ett designperspektiv undersöka hur blomjordsförpackningars visuella kommunikation ser ut kopplat till hållbarhet och ursprung. För att undersöka detta har metoderna visuell research och kvantitativ innehållsanalys utförts. Den visuella researchen utfördes genom en fotodokumentation i butiker utifrån ett strategiskt urval. Fotografierna gav en överblick över hur förpackningarna ser ut på den svenska marknaden idag. Resultatet av den visuella researchen låg till grund för den kvantitativa innehållsanalysen då analysenheterna var de blomjordsförpackningar som fotograferats. Den visuella innehållsanalysen visade på frekvensen av bland annat grafiska designelement samt miljö- och ursprungsmärkningar. Resultatet kan generaliseras till teoriområdena i studien, vilka huvudsakligen var visuell kommunikation och grafiska designelement, samt hållbar konsumtion och produktion. Huvudsakligen kan det sägas att det finns potential för visuell kommunikation att underlätta för konsumenter att göra miljövänligare val och därmed bidra till en hållbarare konsumtion av blomjordar. Det finns även utvecklingsmöjligheter för produkt- och förpackningsdesigners att bilda till en mer hållbar produktion. Denna studie visade nuläget på marknaden och kan därmed användas som utgångspunkt för framtida utvecklingsmöjligheter. Under våren har jag undersökt blomjordsförpackningar och de problem, kopplade till hållbarhet, som finns inom odlingsvarumärken idag. Ett tydligt problem var det överflödiga användandet av plastförpackningar, vilketbidrar till att något så naturnära som odling kan ha en negativ miljöpåverkan. Ytterligare problem med jordsäckarna är att de är stora, tunga och svåra att bära.Jag har med utgångspunkt ur FN:s globala hållbarhetsmål nummer 12, hållbar konsumtion och produktion och 13, bekämpa miljöförändringarna, skapat varumärket Jordnära. Varumärket har fokus på att arbeta med att minska plastanvändandet i dess förpackningarna. Ett sätt att göra detta är att sälja torkad jord som konsumenten själv får blöta upp innan användning, samt att sälja växtnäring i fast form i stället för flytande. Namnet Jordnära står för varumärkets fokus på jorden och växternas hälsa samt att produkterna produceras i Sverige, det vill säga nära. Jordnära vill hjälpa konsumenter att odla hållbarare. Den följande delen kommer visa hela min process med varumärket, från idé till slutgiltig produkt och utställning.

Projektet Järnas Epicenter har intentionen att utveckla ett hållbart och fungerande landsbygdssamhälle. Projektet är baserat på höstens tidigare undersökningar i Södertäljes landsbygd som utgick ifrån FN:s globala hållbarhetsmål: ingen fattigdom ingen hunger, rent vatten och sanitet för alla, hav och marina resurser. Vi har även tittat på vad Södertäljes kommun har för visioner och utmaningar gällande att ta tillvara på jordbruksmark för enbart jordbruksändamål och jobba mot tryggare livsmedelsförsörjning. Därför blev mitt förslag ett växthus med permakulturodling och hållbara bevattningsdammar. Dessa konstruerades alla med avsikt att fylla ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. / The Järnas Epicenter project aims to develop a sustainable and functioning rural community. The project is based on this autumn's previous surveys in Södertälje's countryside, which were based on the UN's global sustainable development goals: no poverty, zero hunger, clean water and sanitation, life below water. We have also looked at what the municipality of Södertälje has for visions and challenges regarding utilizing agricultural land for agricultural purposes only and working towards safer food supply. Therefore my propusal became a greenhouse with permaculture agriculture and sustainable irrigation ponds. These all were constructed with intention to fullfill economic, social and ecological sustainability.

I Järna, en liten stad med stort intresse för hållbart leverne och lokal odlande, ligger en kooperativ odling som heter Under Tallarna. Under Tallarna är en plats där du inte bara kan köpa lokala råvaror, utan du kan också utbilda dig själv, komma i gång med ditt eget jordbruksprojekt och njuta av olika kulturevenemang, ofta med fokus på mat och hållbart jordbruk. Denna organisation växer och det finns önskemål om att utöka både odlingsareal och andra funktioner på plats och detta projekt syftar till att förverkliga dessa önskemål. En ny publik hybridbyggnad visar upp en av samhällets kanske viktigaste funktioner, matproduktion, samtidigt som den utvidgar det redan etablerade programmet hos Under Tallarna. Huvudbyggnaden innehåller en serie flexibla rum avsedda för aktiviteter som sträcker sig från stökiga plantskolor till civiliserade offentliga möten. Här finns också ett auditorium och ett stort växthus som innehåller en restaurang, laboratorium och klassrum. Den andra byggnaden är en ny central byggnad för allt som rör organisationen, ett nytt kontor, förråd och en carport för maskiner och andra fordon. Målet för detta projekt har alltid varit att presentera en viktig funktion för allmänheten och därmed utbilda samhället i vad det är att vara matproducent, vilka utmaningar de möter och hur metoder kan utvecklas för att säkerställa en framtid med hållbar matproduktion. / In Järna, a small town with a keen interest for sustainable living and local farming, lies a co-operative farming organization called Under Tallarna. Under Tallarna is a place where you can not only buy local produce, but you can also educate yourself, get started on your own farming project and enjoy all sorts of cultural events, often focused on sustainable farming. This organization has been growing for some time and there are wishes to expand both the farming areal and other functions on site and this project aim to realise those wishes. A new hybrid building brings the public closer to one of society’s perhaps most important service, food production, while it also expands the already established program of Under Tallarna. The main building contains a series of flexible rooms intended for activities extending from rough agricultural exercises to civilised public meetings. There is also an auditorium and a large greenhouse containing a restaurant, lab, and classroom. The second building is a new centre for everything regarding the organization itself, a new office, storage and a carport for machines and other vehicles. The goal for this project has always been to present an important function to the public and thereby educate society in what it is to be a food producer, what challenges they face and how methods can be developed to ensure a future of sustainable food production.

This essay examines in what ways the natural wine movement resembles a religious new age movement. The purpose behind this is to prove that the religious landscape that contains new age is vast. And that there still are domains where scientist haven’t ventured. This empirical study is done through an examination, using a qualitative method, of the book Naturligt vin written by Emil Broomé and Emil Arvidson. By using theories from Bruce Lincoln and Charles Tillys, this essay concluded that the natural wine movement can be defined and seen as a religious new age movement.

Människan står inför en eventuell livsmedelskris där matproduktionen behöver öka 70 % till 2050 för att kunna tillgodose den ökande befolkningens behov. Smart odling presenteras som ett svar på det problemet, där kontrollsystem och odlingssensorer i agrikultur kan öka chansen för lyckade skördar. Medan dessa system ofta tenderar att vara kostsamma så finns det lösningar för människor som vill engagera sig i smarta odlingar - där en lösning är handhållna odlingssensorer. I detta arbete utforskas användares aktiviteter och behov kring odling. Syftet berör hur ett interaktivt gränssnitt utvecklat efter dessa behov kan bidra till att göra smart odling mer tillgänglig och effektiv. Användarna är amatörodlare som har ett intresse av få avkastning från sina odlingsprojekt. Arbetet har bedrivits med ett perspektiv av aktivitetscentrerad design, vilket innebär en särskild fokus på användarnas aktiviteter snarare än deras personliga preferenser. De frågor som utforskas i arbetet är vilka användarscenarier appen ska användas i, vilka funktioner appen bör ha och hur de bör struktureras, samt hur information i appen ska förmedlas. Rapportens innehåll besvarar dessa frågor, och demonstrerar även samtliga steg i designprocessen från projektets start till slutligt gestaltningsförslag. Frågeställningarna resulterade i svar som att appen bör främst fungera för två användarscenarier: när användaren befinner sig vid sin odling och sköter om sina växter, samt när användaren är hemma och ska planera sina odlingar. De främsta funktioner användarna behöver i appen är vägledning om växtvärden indikerar att en växt mår dåligt, skötselråd och tips samt påminnelser om åtgärder. Användartester visade även att information i appen bör förmedlas med notiser samt samlas i en lista med sysslor, så att användaren kan välja att utföra sysslor vid en tidpunkt som passar dem. Resultatet som presenteras är en prototyp på en app, kallad Harvestmate. Användartester visar att användarna ansåg att appen skulle berika deras odlingsprojekt, samt förse dem med en insikt i vad som går fel och hur det kan åtgärdas. Detta kan öka användarnas chanser att lyckas med sina odlingar och leda till en större avkastning. Vid en eventuell lansering i länder präglade av fattigdom och otrygg livsmedelsförsörjning, så är förhoppningen att appen kan bidra till kunskapsbildande hos bönder. Detta kan bidra till en tryggad livsmedelsförsörjning, genom att öka möjligheterna för lyckade odlingar. / People are facing a possible food crisis, where food production needs to increase by 70% by 2050 to meet the needs of the increasing population. Smart farming presents itself as an answer to the problem, where control systems and farming sensors in agriculture can increase the chances of successful harvests. While these systems often tend to be costly, there are solutions for people who want to get involved in smart farming - one solution being handheld farming sensors. In this thesis, user activities and needs around smart farming are explored. The purpose concerns how an interactive interface developed according to these needs can contribute to making smart farming more accessible and efficient. The users are amateur growers with an interest in getting returns from their farming projects. The work has been conducted with a perspective of activity-centered design, which means a particular focus on the users' activities rather than their personal preferences. The questions explored are which user scenarios the app would be used in, which functions the app should have and how they should be structured, as well as how information in the app should be conveyed. The content of the report answers these questions and demonstrates all steps in the design process from the start of the project to the final design proposal. The questions resulted in the answers such as that the app should mainly work for two user scenarios: when the user is at their cultivation plot and taking care of their plants, and when the user is at home and wants to plan their farming projects. The main functions needed in the app are guidance when data ​​indicate that a plant is not doing well, care advice and tips, and reminders about actions. User testing also indicated that information in the app should be conveyed with notifications as well as collected in a list of tasks, so that users can choose to perform tasks at a time that suits them. The result presented is a prototype of an app, called Harvestmate. User testing shows that the users believe the app would enrich their farming projects, as well as provide them with an insight into what goes wrong and how it can be rectified. This can increase users' chances of success with their cultivations and lead to a greater yield. In the event of a possible launch in countries affected by poverty and food insecurity, the objective is that the app can contribute to increase proficiency among farmers. This can contribute to food security by increasing the chances of successful cultivations. / Aqua2Farm

<p>Den biologiska mångfalden är viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mångfald är vacker för människan att se på och spännande och rogivande att vistas i. Mångfalden innehåller även en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebär oftast en rik mångfald bland ogräsen även en rik mångfald bland insekter och andra djur, däribland skadeinsekternas predatorer, vilket bidrar till produktiva åkrar. Ogräsens mångfald på åkern beror till stor del på geografiskt läge, klimat och berggrund. Även odlingssättet och tillhörande odlingsåtgärder är avgörande för hur åkerns ogräsflora ser ut. En odlingsåtgärd som har ett stort inflytande över ogräsflorans sammansättning, är användningen, eller uteslutandet, av herbicider. </p><p>Uppsatsens fältstudie består av ogräsinventeringar genomförda på två åkrar – en konventionellt odlad och en ekologiskt odlad. Den konventionella åkern är behandlad med syntetiska herbicider och den ekologiska är det inte. Studien visar att den ekologiska åkern hade fler arter, en rikligare mångfald, och många fler plantor än den konventionella åkern. Artsammansättningen tyder på att den konventionella åkern var något mer näringsrik och hade ett lägre pH.</p> / <p>Biological diversity is important in agricultural systems. The diversity of the agricultural landscape is beautiful to the human eye and it provides an exciting as well as soothing environment. Diversity also denotes genetic resources that can be of great importance in the future. Furthermore, a high biological diversity of weeds most often means a high diversity of insects and other animals, among them the predators of pests, which contributes to high productivity of the arable fields. The diversity of weed in a field depends on its geographical location, the climate and the bedrock. Other factors of great importance to the composition of the weed flora are the farming methods (conventional/ecological) and the specific measures used. One measure that has a high influence on the composition of the weed flora is the use, or exclusion, of herbicides. </p><p>The field study of this paper consists of weed inventories of two arable fields – the first cultivated per traditional methods and the second per ecological methods. Herbicides are used in the conventional field but not in the ecological one. The study shows that the ecological field had more secies, a greater diversity, and far more plants than the conventional field. The composition of the weed species indicates that the conventional field had a slightly higher nutritive value and a lower pH value.</p>