Hur vi lever och vad vi konsumerar får konsekvenser på miljön. Idag orsakar en stor del av livsmedelsproduktionen allvarliga miljöproblem. Att odla delar av sin mat i den egna trädgården bidrar till en ekologiskt hållbar livsstil, minskar den individuella miljöpåverkan och därmed det egna ekologiska fotavtrycket.  En allmän trend råder gentemot skötselextensiva trädgårdar, ofta anses det oförenligt med en nyttoträdgård. En utgångspunkt för detta arbete är att skötselextensiva odlingsmetoder kan vara av intresse för en växande målgrupp av miljömedvetna människor. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att förena skötselextensivitet med produktivitet i hemträdgården med tanke på växtval och komposition. Frågeställningar som besvaras är; vilka växter kan vara av intresse för den som vill odla skötselextensiva ätbara växter i sin hemträdgård? Hur kan dessa växter planteras så att trädgården blir skötselextensiv? Metoden som används är informationssökning i litteratur och internet.  I resultatets första del tas olika skötselextensiva kategorier av växter upp. Träd och buskar lyfts fram som dem mest skötselextensiva växtkategorierna. Även örtartade perenner innebär ett flertal fördelar när det gäller skötselextensivitet. Andra växtgrupper är perenna vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Odling av örtartade och vedartade ätliga perenner i form av polykulturer och skogsträdgårdar kan efter etableringsfasen innebära lite skötsel i förhållande till produktivitet. Därmed   anges polykulturer och skogsträdgårdar (en särskild form av polykultur) som exempel på skötselextensiv växtkomposition. Resultatets slutliga del består av en växtlista redovisad i tabeller och listar 233 ätbara växter som kan användas i skötselextensiva planteringar, inklusive träd, buskar, bambu, perenner, lökväxter,  vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Samtliga växter är härdiga i zon 3 och kallare. Dessa växter kan förslagsvis kombineras i polykulturer och skogsträdgårdar. Systemet som innebär att odla i skogsträdgårdar, det vill säga i flerskiktade planteringar av ätbara och användbara träd, buskar, perenner och marktäckare av skiftande höjd är ännu relativt obeprövad i zon 3  och kallare men har potential såväl för intresserade trädgårdsägare som för skolor och i annan pedagogisk och rekreativ verksamhet. Min förhoppning att  växtlistorna  underlättar för den som vill påbörja ett planteringsförsök, så väl i liten som i större skala.

ABSTRACT The farming of salmon in hatcheries has been used to compensate for the decline of many wild populations due to human activity. Recent evidence has indicated that standard farmed salmon have a  higher mortality than wild fish, leading to the question of whether hatchery conditions can be altered to improve survival of stocked salmon. The purpose of this study was to compare the behavior and growth of hatchery-raised Atlantic salmon (Salmo salar) raised under standard conditions vs varied (enriched) hatchery conditions. The hypothesis was that fish from enriched rearing would grow faster, presumably due to more efficient foraging, resulting in less total movement, In addition, I predicted that salmon from enriched conditions would  have a higher biomass of food in their stomachs than fish reared under standard conditions. Salmon from the two different groups, enriched and standard, were held separate during their first 12 months of life. The following nine months the fish were raised together in semi-natural outdoor tanks. Behavior and growth of the fish were measured during this latter period. The results showed no support for my hypotheses. Biomass of food contents and summer and winter growth did not differ between treatments. I did find, however, that fish farmed in enriched environments were more active during the summer than fish raised under standard conditions. This suggests that early rearing conditions affect the behavior of the fish, but it is unclear if this effect has any bearing on survival of the fish when stocked in rivers. / SAMMANFATTNING Odling av laxar i anläggningar har använts för att kompensera för den minskning som sker i många vilda populationer på grund av mänsklig aktivitet  Nutida bevis har indikerat att lax odlad inom standardiserade förhållanden har högre dödlighet än vild fisk, vilket leder till frågeställningen om hurvida odlingsförhållanden kan utvecklas för att förbättra överlevnaden hos utsatt odlad lax. Syftet med denna studie var att jämföra beteende och tillväxt hos odlad Atlantlax (Salmo salar) inom standardiserade odlingsmetoder mot varierande förhållanden inom (berikad) odling. Hypotesen var att fisk från berikad odling skulle växa fortare, förmodlingen pågrund av ett mer effektivt födosök, medförande lägre total rörelse, dessutom, förutsåg jag att lax från berikad miljö skulle ha högre biomassa mat i magarna än fisk odlad inom standardiserade metod. Lax från de två olika grupperna, berikad och standard, var separerade under deras 12 första månader. De följande nio månader odlades fisken tillsammans i semi-naturliga utomhustankar. Beteende och tillväxt mättes under den senare perioden. Resultatet visade ingen signifikant skillnad till stöd för mina hypoteser. Biomassan av maginnehåll och sommar och vintertillväxt skiljde sig inte mellan behandlingarna. Däremot fann jag att fisk odlad i berikad miljö var mer aktiva under sommarperioden jämfört med fisk från standardiserad odling. Detta tyder på att tidiga odlingsmetoder påverkar fiskens beteende, men det är oklart om denna effekt har någon betydelse för fiskens överlevnad vid utsättning i älvar.

Allmänhetens medvetenhet kring miljörelaterade ämnen har ökat på senare år, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövänliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer på marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sämre insyn i produktionens miljöpåverkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av världens miljöförstöring till följd av de giftiga ämnen som används i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmänhet och företag förutspås kunna leda till tillväxt på marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat på att hållbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet. Ämnet för uppsatsen har sin utgångspunkt i vår kandidatuppsats ”Svenska modeföretag synas i sömmarna” som visade att företag inte känner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom när det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull. Full spårbarhet anses vara nödvändigt vid ekologisk bomull för att kunna påvisa för konsumenten att odlingen lever upp till särskilda standarder. Syftet med magisteruppsatsen är därför att undersöka om och i sådant fall hur det är möjligt för fyra modeföretag i textilbranschen att uppnå full spårbarhet i leverantörskedjan för ekologisk bomull. För att besvara undersökningens syfte valdes lämpliga teorier, vartefter semistrukturerade intervjuer och sekundärdata analyserades utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen visar att företagen har olika koncept för ekologisk bomull och olika utformade leverantörskedjor, något som får betydelse för företagens förmåga att uppnå spårbarhet. De företag som påvisar en ambition om att ha transparens och full kontroll genom leverantörskedjan förstärker trovärdigheten när det kommer till full spårbarhet genom leverantörskedjan. Det går att ifrågasätta huruvida de företag som använder sig av kontroll genom tredjepartsorganisation själva har vetskap om hela leverantörskedjan. Dessa företag lägger order på plagg med ekologisk bomull från närmaste fabrik och har därefter inte kontakt med leverantörer längre bak i ledet, något som minskar trovärdigheten i deras möjlighet att ha full spårbarhet.

No description available.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hållbar utveckling och vilka möten för lärande för hållbar utveckling odling i förskolan kan skapa. Vi undrar därmed vilket görande förskollärare beskriver att barn ägnar sig åt. Som teoretisk utgångspunkt används Deweys teori om lärande. I studien medverkar fem förskollärare som kontinuerligt arbetar med odling på sin förskola. Kvalitativ metod och intervju har använts i form av enskilda intervjuer. I resultatet framkommer det att odling kan bli en mötesplats för lärande för hållbar utveckling. Genom olika odlingsaktiviteter som exempelvis att vattna, räkna humlor och kompostera mat fann vi att odling kan kopplas till de tre dimensionerna av lärande för hållbar utveckling; social, ekonomisk och ekologisk.

Idag sker ett samspel mellan alla levande organismer, växter och djur som gör det möjligt att våra levnadsbehov kan tillgodoses. Vid nybyggnation av hus är det många som inte tänker på att man kan anpassa villatomten så att den bidrar till en mindre klimatpåverkan. En villaträdgård där hänsyn tagits till ekosystemtjänster kan t.ex. bestå av växtlighet som hjälper bin att pollinera grödor, växter som ger syre samt träd och buskar som reglerar temperaturen. Det är därför intressant hur ekosystemtjänster fungerar i en mindre skala och vad småhusföretag kan göra för att bidra till en klimatsmart villaträdgård och därav öka den biologiska mångfalden.  Naturvårdsverket vill öka medvetenheten om hur beroende vi människor är av biologisk mångfald, naturen och fungerande ekosystem för växter, djur och människor. Med en ökad kunskap om de ekosystemtjänster som finns idag växer förståelsen som hjälper till att bevara biologisk mångfald samt skapa ett större engagemang för ett hållbart sätt att leva.  Syftet är att undersöka hur en villatomt kan anpassas för att bidra till en mer klimatsmart trädgård med hjälp av ekosystemtjänster. Syftet är inte undersöka VillaZero utan hela tomten där flera perspektiv vägs in för att en familj ska kunna göra skillnad för ekosystemtjänster jämfört mot ett mer traditionellt sätt. Målsättningen med arbetet är att komma fram till ett förslag hur man kan utforma en villatomt som gynnar de ekosystemtjänster som finns i dagsläget. Skillnaden blir påverkbar om flera i ett villaområde eller samhälle väljer denna lösning, där det finns en genomtänkt tanke över helheten.  Studien visade att att det finns goda möjligheter att utforma sin trädgård för att gynna de ekosystemtjänster som finns. Med hjälp av t.ex växthus, pallkragar, en damm och grönska ökar de stödjande, kulturella, reglerande och försörjande ekosystemtjänsterna. Tomten har med hjälp av en mall från Stockholm Stad lyckas uppnå en högre grönytefaktor efter utformning av tomt än innan vilket gör att tomten blir mer ekoeffektiv. / Today, there is an interplay between all living organisms, plants and animals that makes it possible for our living needs to be met. When building a new house, many people do not think that it is possible to adapt the residential plot so that it contributes to a smaller climate impact. A villa garden where ecosystem services have been taken into account can e.g. consist of vegetation that helps bees pollinate crops, plants that provide oxygen as well as trees and shrubs that regulate temperature. It is therefore interesting how ecosystem services work on a smaller scale and what single-family homes can do to contribute to a climate-smart home garden and thereby increase biodiversity. The Swedish Environmental Protection Agency wants to increase awareness of how dependent we humans are on biodiversity, nature and functioning ecosystems for plants, animals and humans. With an increased knowledge of the ecosystem services that exist today, the understanding that helps to preserve biological diversity and create a greater commitment to a sustainable way of life grows. The purpose is to investigate how a residential plot can be adapted to contribute to a more climate-smart garden with the help of ecosystem services. The purpose is not to investigate VillaZero but the whole plot where several perspectives are weighed in so that a family can make a difference for ecosystem services compared to a more traditional way. The aim of the work is to come up with a proposal on how to design a residential plot that benefits the ecosystem services that currently exist. The difference will be noticeable if several people in a residential area or community choose this solution, where there is a well-thought-out idea of ​​the whole. The study showed that there are good opportunities to design their garden to benefit the ecosystem services that exist. With the help of, for example, greenhouses, pallet collars, a pond and greenery, the supportive, cultural, regulatory and livelihood ecosystem services are increasing. With the help of a template from the City of Stockholm, the site has succeeded in achieving a higher green area factor after the design of the site than before, which makes the site more eco-efficient.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna arbetar med hållbar utvecklingmed fokus på mat i förskolan samt hur de hanterar de etiska dilemman som kan uppkomma idessa situationer. En kvalitativ metodansats användes i studien där vi genomförde femstycken halvstrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna skedde via telefon ochspelades in för att sedan transkriberas. Vi analyserade intervjuerna med hjälp av de tredimensionerna inom hållbar utveckling: ekologisk, social och ekonomisk. Resultatet avstudien visar att hållbar kost är svårt att definiera enligt förskollärarna, för att det är ett stortbegrepp som kan innehålla många olika komponenter, exempelvis kan en hållbar kostinnebära vad kroppen behöver få i sig till vilken påverkan maten har för vår planet. Utifrånden ekologiska dimensionen arbetar förskollärarna med odling och kompostering. Dock villede allra flesta arbeta mer med odling och kompostering, för att i dagsläget fanns inte tiden tillför det. I den sociala dimensionen framkom det att förskollärarna vill få mer inflytandegällande vad som ska serveras på förskolan samt att barnen får mer tillgång till att vara medoch tillaga maten. Att alla äter olika typer av mat och att vissa äter kött och andra ätervegetariskt var inget som förskollärarna ansåg vara ett problem. De menade dock att detkunde uppstå ett dilemma med att barnen själva inte alltid fick välja själva vad de ska äta. Iden ekonomiska dimensionen ingår problemet med matsvinn som ur en ekonomisk synpunktinte är hållbar och att det är något förskollärarna tar upp att de jobbar mycket med. Slutsatsenav studien blev att förskollärarna jobbar mycket med hållbar kost i relation till de tredimensionerna även fast de själva ansåg sig vara okunniga och ville arbeta mer med det. Dejobbade bland annat med en hållbar kost genom att kompostera, odla och genom att prata ommatsvinn. Förskollärarna upplevde inte några problem med miljöetiska aspekter uppstod utanbarnen tycker att det är en naturlig del och accepterar det som de får lära sig om de får detförklarat för sig.

Projektet gick ut på att skapa ett system för att automatisera en hydroponisk odling, ta fram vilka storheter som är intressanta att mäta och sedan skapa elektronik för det. Det var snabbt tydligt att det är elektrisk konduktivitet (EC), pH och temperatur som är intressant att mäta. EC är ett estimat över näringsinnehållet i vattnet, pH i vattnet måste vara i rätt nivå för att växterna ska kunna ta upp näringen och temperaturen måste vara inom rätt område för att växterna ska växa. Sensorerna som valdes fungerar väldigt olika och därför skapades olika kretsar för vardera sensor. EC och temperatursensorn fick även två olika kretsar för att kunna utvärdera vilken metod som har fungerat bäst. Kretsarna skapades i en simulator och när de gav önskvärt beteende konstruerades ett PCB utifrån simuleringsritningarna. En mikrokontroller användes för att styra kretsarna och hantera mätdata för att sedan skicka det vidare till en Raspberry Pi för att skriva ut värden på en skärm. Resultaten som kretsarna gav i slutändan är tillfredställande och mycket väl inom noggrannheten som en hydroponisk odling kräver. / The project was to create a system for automating hydroponic cultivation, identifying the quantities that are relevant to measure and then creating electronics for it. It quickly became clear that it is electrical conductivity (EC), pH and temperature that are relevant to measure. EC is an estimate of the nutrient content of the water, the pH of the water must be at the right level for the plants to absorb the nutrients and the temperature must be within a certain range for the plants to grow. The sensors selected work very differently and therefore different circuits were designed for each sensor. The EC and the temperature sensor were also given two different circuits in order to evaluate which method was best suited. The circuits were designed in a simulator and when they provided desirable behaviour, a PCB was designed based on the simulation schematics. A microcontroller was used to control the circuits and manage the measurement data and then pass it on to a Raspberry Pi in order to display values ​​on a screen. The results that the circuits ultimately gave are satisfactory and very well within the accuracy required by hydroponic cultivation.

En undersökning av alternativa boenden i Hovsjö, Södertälje, anpassade efter ett varmare svenskt klimat. En typ av kollektivboenden inom befintligt hyresrättsystem där hyresgästerna gemensamt sköter dagvattensystem och odling för att förbereda sig för ett folktätare och varmare Stockholm. Projektet är en sammanställning av en rad typologier av alternativa boendemiljöer som framkommit under processens gång. Alla typologier följer samma tema där fasaden blivit ett rum, ett klimatskikt för reglering av dagsljus och isolering - en förlängning och omprogrammering av det privata rummet. Projektet är ett resultat utifrån en undersökning av aktuella klimatrapporter utgivna av Stockholms län, i första hand baserade på undersökningar av SMHI. Övriga inspirationskällor och undersökningar har varit svenskt eko-vänligt byggande och traditionell japansk arkitektur i form av relation mellan natur och boende. Huvudsyftet har varit att undersöka en annorlunda stadsstruktur som inte ser klimatförändringarna som enbart problem utan tar tillvara på ett varmare och blötare klimat som i sin tur gynnar sociala aspekter och hållbart byggande. / A research of alternative living in Hovsjö, Södertälje, adapting to the circumstances of a warmer, Swedish climate. It is a sort of collective housing within the existing network of apartments, where  residents together operate the surface water and urban farming to prepare for a more warm and densely populated capital. The project consist of a number of typologies of alternative housing, where the facade has become a room its self. It regulates daylight and offers isolation but is also an extension of the private room and a connection to the surrounding nature and neighbors. The project is a result of a climate research based on reports published by the Stockholm county. It’s basic data for the surrounding municipalities to adapt and prepare for a warmer climate year 2100. Other sources of inspiration has been Swedish eco-friendly architecture and a study trip to Japan regarding their traditional housing, where nature blends with indoor spaces. The main purpose has been to consider a warmer climate as an opportunity to change rather than an obstacle, and therefor take advantage of its circumstances to strengthen social aspects and sustainable housing.

Projektet grundar sig i grannarnas motvilja till en kontroversiell byggnation vid Högalidsparken. Parker är som regel inte bebyggda och bebyggelse med bostadskaraktär minskar parkens offentlighet. Detta förslag bidrar med att utöka parkens yta och genom att hålla bygghöjden låg, fortfarande bibehålla grannarnas utsikt över parken. I Stockholm råder också brist på utrymmen där flyktig eller säsongsbetonad handel kan ske innomhus, därför innehåller förslaget även en marknad inriktad främst till privatpersoner och små företag.